SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “kärleken”
Kärleken
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Zn; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Vallbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGSHAMRA KYRKA
InteriörbeskrivningFrån torget kommer besökaren genom entrén in i vapenhuset. Härifrån har man kontakt med kyrkorummet rakt fram, sakristian i väster och brudkammaren i öster. En trappa leder upp till läktaren. Kyrkorummet har en enkel och konsekvent planlösning. Väggar med yta i rå betong är platsgjutna med vertikalt ställda, ohyvlade bräder som gjutformar. Den självbärande läktaren längs norra väggen är utförd i samma material som rummets väggar. Glaspartiet i väggen under läktaren är tillkommet senare. Golvet består av hyvlad, grå kalksten i fallande längder. I koret finns partier med större kvadratiska ytor av hyvlade kalkstensblock. Tak… Tidsprofil: 1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningI förgårdens sydvästra hörn reser sig ett 22 meter högt klocktorn likt en medeltida kampanil och krönt av en förgylld tupp formgiven av konstnären Erik Höglund. Tornet är uppfört av prefabricerade byggnadselement i vitbetong. I ett klockhus, som täcks av rostfritt stål, hänger längst ner storklockan "Kärleken", mellanklockan "Tron" och överst lillklockan "Hoppet". Klockorna är gjutna 1967 av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRLEKENS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan förbinds med församlingshemmet med en glasad gång. FASAD- Rött tegel som är murat i löpförband, med mönstermurning vid takfoten. Vid takfoten är glasbetong inmurad i mönstret. På en del ställen går glasbetongblocken ner två eller tre block. Det röda teglet kommer från Slottsmöllans tegelbruk i Halmstad. PORT- Entré till kyrkan sker via porten i östra fasaden samt genom glasgången från församlingshemmet. Entrén i östra fasaden är klädd med kopparplåt och indragen ca en halv meter i fasaden. Portarna har stora, fyrkantiga trähandtag. På norra fasaden finns en mindre dörr till sakristian. Denna är av ek med ett stort,… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSHÄRADS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - En enskeppig salkyrka med förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster som är täckt av ett flackt trätunnvalv. Väggarna är klädda med ljust målad slätpanel och har en bröstpanel med målad blomdekor. Altaruppsats i provinsiellbarock från 1697 och något äldre predikstol finns på korets norra sida. Västläktare från 1764 med orgelfasad från 1865. Öppna bänkar från 1927 fördelade i fyra kvarter bildar mitt-, kors- och sidogångar. Vidbyggd sakristia i norr och vapenhus på södra sidan är ombyggt till textilkammare. KYRKORUMMET har golv av betsade och lackade brädor som är något förhöjt i bänkkvarteren… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hietaniemi kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet tecknar ett relativt litet långhus med femkantigt kor i öst avskärmat med korskrank och orgelläktare i rummets bakre del. Predikstolen hänger på sin ursprungliga plats en bit ner i långhuset, nedanför sakristidörren. Kyrkans inredning är till stora delar ursprunglig, en färggrann och rikt skulpterad barockinredning. De ändringar som skedde under kyrkans första sekel är till stor del höljt i dunkel, det är känt att den får sin berömda orgel 1781 och en brandförsäkring daterad 1783, visar att kyrkan redan då var in- och utvändigt brädfodrad och hade två vapenhus. Fönstren var knappa två meter höga och någon egent… Tidsprofil: 1892–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kirsebergs kyrka
Historiknull, Den snabba utbyggnaden av Kirseberg i början av 1900-talet ledde till behovet av en ny kyrka, som var lätt tillgänglig för de boende i området. Dittills hade de varit hänvisade till Malmö S:t Pauli, som var en mycket stor församling både geografiskt och befolkningsmässigt. 1919 bildades Kyrkliga förbundet, som bl.a. tog på sig att ordna gudstjänster i Kirsebergsskolan genom frivilliga medarbetare. Efter en tid blev önskemålen om en riktig kyrklig lokal allt starkare, och 1921 startade man en insamling för att bekosta nybygget. 1925 skänkte konsulinnan Anna Sederholm en tomt mitt i Kirsebergsstaden för ändamålet. Förbundet bilda… Tidsprofil: 1961–1962. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSLADUGÅRDS KYRKA
InteriörbeskrivningKungsladugårdskyrkans kyrksal är i stort sett oförändrat sedan uppförandet. Interiören är tidstypisk och välbevarad, såväl i karaktär som i detaljer. Formerna är enkla och rena, materialen är omsorgsfullt valda och av god kvalitet. Kyrkorummet har en lugn färgsättning som domineras av mörkt tegelrött, vitt och blått (i en dämpad blågrå nyans). De förändringar som skett i rummet handlar om ersättning av "slitytor", golvets "åskmolnsgrå" linoleum är ersatt med beige, det ljusare grå tyget på bänkarnas stoppning har bytts mot ett sammetsartat tyg med randning i olika blå nyanser. Förändringarna är väl avstämda mot rummets urs… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDSKYRKAN
InteriörbeskrivningALINGSÅS LANDSKYRKA - Salkyrkan utgörs av ett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och vapenhus i väster. Öster om koret är en sakristia. Interiören präglas av klassicism och är mycket ljus till följd av de stora fönstren och färgsättningen i huvudsakligen vitt och grått. LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster från vapenhuset och i söder via en mittport med vindfång. Bänkkvarteren delas av mitt- och tvärgång samt sidogångar. Långhuset har tre fönsteraxlar, varav den västra delvis skyms av en orgelläktare. Under läktarens bakre del är grunda inbyggnader från 1981. Den södra utgörs av ett förråd… Tidsprofil: 1981. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKIMS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans interiör är rymlig, både kor och långhus har en för kyrkor av denna typ en ovanlig vidd. En rundbågig, låg triumfbåge mellan långhus och kor var ursprungligen smalare och har vid okänd tidpunkt utvidgas. Koret täcks av ett tunnvalv och absiden av ett hjälmvalv slagna under romansk tid. Långhuset är välvt med två kryssvalv, sexdelade ribbvalv, med djupa kappor, slagna av tegel under senmedeltid. Innan valvslagningen bar långhuset ett platt trätak, vilket framgår av spår på den gamla takstolen, synlig ovan valven. Väggar och valv i långhus, kor och absid är vitputsade. Golvet i långhuset är lagt med kvadratisk planst… Tidsprofil: 1758–1759. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARTIN LUTHERS KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS- Består av ett modernt kyrkorum. Rummet är genom corténpelare samt betongväggar indelat i olika delar. En processionsväg finns fram till altaret. I norr finns en del som fungerar som dopkapell och i sydost finns rosenkapellet. GOLV - Öländsk kalksten i brun kulör. Lagd i mindre rektangulära rutor i olika storlekar. Golvet sluttar svagt framåt för att åter stiga en aning vid koret. Trösklar och trappsteg saknas så att rullstolar och barnvagnar kan köras ända fram till altaret. VÄGG - Växelvis av corténstål och vitbetong, veckade för akustikens skull. Akustikhål är upptagna i de bakre väggarna. Corténstålen är i en r… Tidsprofil: 1986. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYSKA KYRKAN (SANKTA GERTRUDS KYRKA)
ExteriörbeskrivningTyska kyrkan är en tvåskeppig hallkyrka orienterad i nordostlig-sydvästlig riktning (här fortsättningsvis beskrivet som öst-västlig). Det rakt avslutade koret ligger i öster, vapenhuset i väster samt ännu en ingång i söder. Det höga tornet i väster är snedställt och placerat i liv med den norra yttermuren. Under kyrkan finns medeltida källare, tillkomna i olika etapper, vilka troligen har hört till gillestugan. Kyrkans stomme utgörs av tegel medan tornspirans konstruktion och takstolarna är av stål. Kyrkan vilar på en sockel av kalksten. Fasaderna är klädda med rött tegel, den södra med det ursprungliga från 1600-talet och… Tidsprofil: 1878–1887. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.