SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “jutjärn”
Jutjärn
Jutjärn är nature_reserve i Rättvik i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2017. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jutjärn
SGU registrerar platsen som aktivt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
HistorikByggnadsår 1882, arkitekt okänd, byggherre byggmästare Frans Jonson.Exteriört ett av de bäst bevarade 1800-talshusen vid Kungsgatan. Till fastigheten hör två mindre gårdshus av tegel. I gatufasadernas tidstypiska dekor med pilastrar och profilerade listverk märks även kombinationen av slät- och spritputs, vanlig vid byggnadstiden men idag mera sällan bevarad. Notera även entréns gjutjärnskolonner. Invändigt är huset delvis starkt ombyggt, men ett magnifikt trapphus uppvisar ett heltäckande dekorationsmåleri med schablonmönster och marmoreringar av hög klass utan motstycke i staden. - Gathuset på Sirius 6 i hörnet av Drottninggatan oc… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Annelöv 51:1, Hus nr 2
HistorikI öster mot landsvägen ligger ett vitputsat hus med rött taktegel. Huset har ett förhöjt mittparti med tre blinderingar och ett valv med en pargrind av svart gjutjärn med entré till kyrkogården. I byggnaden finns personalutrymme, toalett och förråd. Byggnaden är från ca 1870 och är sammanbyggd med kyrkogårdsmuren. Entrén genom en överbyggd port anspelar på gamla stigluckor. Tidsprofil: Cirka 1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASARUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan har korsformad plan med rakslutet korparti samt en utbyggd femsidig sakristia i öster. Murverket är i huvudsakligen i natursten. Fasaderna är vitputsade och det valmade korstaket har koppartäckning. Fönsteröppningarna är rundbågiga med smäckra bågar i gjutjärn från 1883 och blyspröjsade glas. Korsarmarna pryds av enkla tempelgavlar med runda fönster. Den västra har årtalet 1799 i järnsiffror. Utmed takfoten löper en profilerad list. Porten i västra fasaden är huvudingång. Ingång finns även i korsarmarna. Portarna är utformade som pardörrar med fyllningar och målade i gråsvart. Tidsprofil: 1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berga kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan ligger i öst-västlig riktning med halvrund utbyggd sakristia i öster och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan har två ingångar en genom tornet samt en mitt på södra långsidan. Dessutom finns en separat ingång till sakristian på absidens sydöstra sida. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsad fasad och slätputsade fönster- och dörromfattningar. Spritputsen är avfärgad i en svagt gul kulör medan de slätputsade partierna avfärgats i vitt. Sockeln, även den spritputsad, har avfärgats i kimröksgrått och försetts med inmurade rosettventiler av gjutjärn. Från den i terrängen lägre belägna parkeringen i väster leder en bred na… Tidsprofil: 1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blidsbergs kraftstation
ExteriörbeskrivningKraftstationen utgörs av en större byggnad vilken enligt uppgift även har inrymt en mekanisk verkstad. Det höga, sidoordnade ställverkstornet ger den formen av en kyrka. Byggnaden är uppförd på grunden till en tidigare kvarn, utförd i natursten. Kompletterande grundarbeten är utförda i platsgjuten betong. Fasaden är spritputsad med undantag för hörn och omfattningar som är slätputsade. Högdelen är belagd med falsad plåt och lågdelen med trapetskorrugerad plåt. De tätspröjsade gjutjärnsfönstren är sannolikt de ursprungliga, vilket eventuellt även gäller två plåtklädda dörrar vilka leder dels till den elektriska utrustningen… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BONNIERHUSET (FD REINHOLDSKA HUSET)
HistorikBagaren August Reinhold lät 1882-84 uppföra huset efter arkitekten F O Lindströms ritningar. I bottenvåningen inrymdes Reinholds konditori, i övriga våningar bostäder. År 1921 inköptes det av Bonniers förlag och har sedan dess varit företagets huvudkontor. Gatufasaden, fem våningar hög och avfärgad i vitt och grått, upptar större delen av kvarteret mot Sveavägen. Fasadarkitekturen visar rika prov på nyrenässansens formförråd med kolossalpilastrar, dekorativa friser, hermer och karyatider i stuck, rustikimiterande sockelvåning samt balkonger och burspråk i gjutjärn. En rundbågig körport i bottenvåningen flankeras av två sidoentréer un… Tidsprofil: 1882–1884. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1927, arkitekt Axel Forssén, byggherre målarmästare KJR Johansson. Enfamiljsvilla byggd av tegel i en och en halv våning med vita slätputsade fasader. Byggnaden är tillkommen i brytningstiden mellan klassicism och funktionalism, och uppvisar detaljer från båda dessa form-världar. Volymen liksom fönstrens spröjsning mot gatan är ännu traditionell; gårdssidans entréparti med ornerat skärmtak på gjutjärnsstöd är rent klassicistisk, medan det stora fönsterpartiet med sex sammankopplade fönster i ett band på samma fasad förebådar en ny arkitektur, som efter stockholmsutställningen 1930 blev allmänt känd under benämningen "funki… Tidsprofil: Funktionalism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikDen stora byggnaden öppnar sig åt Vasagatan med en entréhall med höga gjutjärnskolonner. Genom denna förs man in i stationshallen - ett ljust och väldigt rum - över detta spänner stora bågar i träkonstruktion. Vid 50-talets fasadrenovering har exteriörens livliga renässansdetaljering skövlats, men i volymfördelningen med mitt- och sidopaviljonger och i pilastrar och gavelkrön känner man den plastiska franskinfluerad palatsstrukturen. Källa: Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredrik, Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Lund 1973. ISBN 91-518-0051-9 Stationshusets volymgruppering med markerat mittparti,… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningEksjö kyrka är en enskeppig kyrka av sten, med en latinsk korsplan, rakslutet kor i öster med sakristia i en absidliknande utbyggnad. Tornet i väst är den enda delen som härrör från den gamla kyrkan, det uppfördes 1784 och sparades vid rivningen. Tornet är krönt av en kopparklädd öppen lanternin från 1925. Fasaderna är slätputsade och kalkavfärgade med kvaderstensimitation, listverk är kraftiga och utförda i hög relief. Fönstren är rundbågiga och höga, och består av ett ursprungligt spröjsverk av gjutjärn med antikglas från 1951. Korfönstren har glasmålerier från kyrkans nybyggnadstid, men murades igen inifrån 1943 varför… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
F.d. Ridhuset
ExteriörbeskrivningRidhuset är byggt i en medeltidsinspirerad stil där exteriören karakteriseras av runbågiga former i fönster och fasaddekorationer. Fasaderna inramas av lisener och en rundbågsfris längs takfoten. Den södra fasaden mot Stabsbyggnaden har en tredelad mittrisalit. De tre delarna avdelas av åttakantiga kolonner som avslutas med korta gjutjärnspiror. Ridhuset och Stabsbyggnaden binds längs Slottsgatan samman av en mur med samma fasaduppbyggnad med lisener och rundbågsfris som på Ridhuset. År 1996 gjordes en restaurering av byggnadens fönster och fasader, då restaurerades också muren längs Slottsgatan. Under åren 2015-2016 gjord… Tidsprofil: 2015–2016. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fd Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning
HistorikUppfört 1874 för Göteborgs Handelstidnings AB, enligt ritningar av arkitekten V von Gegerfelt. Byggnaden innehöll både tryckeri och redaktionslokaler. Ovanpå en välvd källare byggdes mot Tyggårdsgatan stora öppna lokaler i två våningar, uppburna av gjutjärnspelare. I översta våningen fanns kontorsrum. Huset hade ursprungligen en kringbyggd gård med gårdshus och dagslänga. När en ny byggnad mot Postgatan tillkom 1904 togs nya dörrhål upp i alla våningsplan. på 1920-talet gjordes flera inre ombyggnader och då skapades också en förbindelse med grannhusen längs Köpmansgatan. I bottenvåningen fanns nu tryckeri och annonskontor. En trappa… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RIKSARKIVET
HistorikGamla riksarkivet ligger på Riddarholmen i Stockholm. Huset uppfördes i tidstypisk nyrenässans av arkitekten Axel Fredrik Nyström under åren 1887-90. Inflyttning skedde året därpå. Byggnaden är ett unikt exempel på det sena 1800-talets institutionsbyggande och var mycket modern för sin tid. I dag är det ett av få bevarade 1800-talshus av sin art i Europa. För att öka brandsäkerheten byggdes huset som ett "skelett" av gjutjärn med tegelbeklädnad. Gjutjärnspelare bär upp våningsplanen och balkar av valsat järn utgör bjälklag som bärs av smäckra gjutjärnskolonner med ändarna upplagda på inmurade plattor. Golvet är av armerad betong - ut… Tidsprofil: 1887–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GENERALTULLSTYRELSENS HUS
HistorikHuset uppfördes om tullpackhus 1783-88 efter ritningar av Erik Palmstedt. Fasaden är komponerad med nyantikens renodling av formen, murytan delas in av en distinkt kvaderrustik med ytmässigt samband med de i murlivet placerade fönstren. En kraftigare och mer skuggfångande artikulering är koncentrerad till takkornischen och sandstens- och gjutjärnsportalen, där rustiken fortsätter i kolonnerna, som bär ett tungt doriskt entablement. Bottenvåningen är byggd som en stor kryssvälvd sal, kallad Kyrkan, med järnkrokar i valven för upphängning av balansvågar. Mellanvåningen inreddes till kontorsrum. I övervåningen inrymdes en magnifik parad… Tidsprofil: 1783–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Glostoprs kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan med latinsk korsplan består av långhus med korsarmar och en halvrund korabsid från 1861 samt ett torn i väster från 1782. Kyrkan är vitputsad med tegeldetaljer i omfattningar och gavelrösten. Gjutjärnsfönstren sitter i rundbågiga öppningar. Taket är belagt med koppar. Murarna är uppförda av kluven och tuktad gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Fasaden är indelad med strävpelare som är slätputsade och avtäckta med kalksten. Sockeln är gråmålad, tornets sockel är högre än kyrkans. Dörr- och fönsteromfattningar, takfrisen, korsarmarna och trappstegsgavlarna är byggda av oputsat rött tegel. Längs taket är… Tidsprofil: 1861. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gravkapell
ExteriörbeskrivningDet har en rektangulär plan med absid i väster. Fasaderna består av kalksten i jämna skift med rundfog och rå yta. Långsidorna genombryts av små högt sittande rundbågsfönster med gjutjärnsbågar. Mellan fönstren och på hörnen är strävpelare. Fasaderna är till stor del överväxta med murgröna. I östgaveln sitter ovan portalen en särpräglande klockställning i kalksten. Byggnaden bär ett brant sadeltak med täckning av järnplåt i storformat och smidesfl öjlar. Formspråket är nyromanskt och fasadbehandlingen pekar fram mot den mogna nationalromantiken Tidsprofil: Nationalromantik. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMARSMEDJA
HistorikHammarsmedjan ligger utmed den byggda kanalen vid dammen i centrala Orrefors och är uppförd med hög stenfot av natursten. Taket är täckt med enkupigt lertegel. Gavlarna samt östra långsidan täcks av lockpanel i falu rödfärg. Vid den dubbla entrédörren finns inskriptionen "ET" och "1841". Bokstäverna står troligen för initialerna till dåvarande ägare till Orrefors G. E. Taube. Gnistugnen är uppförd i rött tegel med synliga järnkramlar och har en ytterdörr av gjutjärn med kiklucka. Taket är täckt med enkupigt lertegel och har svarttjärade utsnidade vindskivor. Den höga tegelskorstenen är 8-kantigt murad med dekorativt krön. KÄLLA: Besl… Tidsprofil: 2007–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hemsö kyrka
ExteriörbeskrivningDet är en rektangulär treskeppig byggnad i trä med smalare rakslutet kor och två mycket grunda symmetriskt placerade utbyggnader i syd- och nordost. I den södra utbyggnaden är en sakristia inredd, i den norra förråd av bl a kyrksilver. Torn i väster med en dubbellanternin, den övre med öppningar i alla väderstreck och avslutad med en kraftig spira. Denna avslutas med förgyllt klot och kors. Kyrkan står på en sockel av bearbetad natursten fogad med bruk. Vent. luckor i gjutjärn. Vitmålade fasader i omväxlande liggande och stående panel och sadeltak avvalmat i Ö, belagt med bandfalsad svartmålad plåt. Ingång i väster, samt s… Tidsprofil: 1924–1926. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖKÖPINGE KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två höga gjutjärnsfönster. Väggarna är putsade och vitfärgade och taket är plant. På golvet ligger det ursprungliga golvet med åttkantiga gula tegelplattor med röda hörntärningar. En trätrappa längs norrväggen leder till tornets övre våningar. Under trappan är inbyggt städförråd. Entréns plankdörrar i väster är ekådrade. En stickbågig ekådrad pardörr med ramverk och fyllningar och glas i ovandelen leder in i kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus med ett upphöjt kor i öster med samma bredd som långhuset. I väster står orgelläktaren. Slutna grå bänkar står på ömse sidor o… Tidsprofil: 1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Järlåsa kyrka
InteriörbeskrivningVapenhusentrén har en dubbeldörr i rikt utsmyckad nyrenässansstil. Kyrkfönstren är av gjutjärn i nygotisk stil. Sakristian har tätspräjsade träbågar målade i mörkbrunt. Vapenhusets klockvåning är försedd med tjärade brädluckor. Interiören har en väldig rymd. Det är ett öppet centralkyrkorum utan skymmande pelare. Ett rikligt dagsljus flödar in genom de stora fönstren. Väggarna är putsade och vitkalkade liksom det åttkantiga kupoltaket. Kyrkan har ett ljust obehandlat skurgolv. Rakt fram i kyrkorummets längdriktning finns altaret mot östra väggen och en stor altaruppsats. Den är uppbyggd enligt barockens principer med kolon… Tidsprofil: 1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningDen inklädda klockstapeln har en kvadratisk plan med åtta utskjutande stödben. De bärande granitplintarna under syllarna är fastgjutna i betong. Klockstapeln är klädd med sentida locklistpanel, avfärgad med röd slamfärg. I väster är en äldre bräddörr. Klockvåningen har ursprungliga svarta luckor med gångjärn och haspar i smide. Det korsformiga taket har spånklädda gavelrösten med runda, svarta träluckor med påkostade vita foder. Taktäckningen utgörs av svartmålad plåt. Från korsmitten reser sig en fyrkantig vit lanternin av trä med stickbågiga fönster med gjutjärnsbågar. På dess flacka tak står ett stort kopparklätt träkor… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRÅKSHULTS KYRKA
ExteriörbeskrivningKråkshults kyrka är en enskeppig nyklassicistisk salskyrka med raktslutet kor i öster, sakristia i utbyggnad mot öster och lanterninprytt torn i väster. Kyrkan ligger i sydväst-nordostlig riktning och har huvudingång i västra delen av tornet samt på södra långsidan. Kyrkan har ett sengustavianskt typiskt utseende med slätputsade fasader och oartikulerade rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren har ett rundbågigt spröjsverk av gjutjärn som sattes in 1903. Portalen på södra långsidan inramas av enkla pilastrar och en enkelt profilerad arkitrav under ett rundbågigt överljusfönster. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade, vilar… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungsportsplatsen 2
ExteriörbeskrivningKontors- och affärshus i tre våningar med inredd vind och kringbyggd, nästan helt överbyggd gård. Släta fasader med rusticerade hörn. Byggnaden var vid uppförandet ett särskilt påkostat handelshus. Det ritades av en av dåtidens mest kända arkitekter, Brunius. Men det har sedan förändrats genom ombyggnader i flera etapper. Karakteristiska drag är de släta fasadytorna och den relativt slutna fasaden mot Lilla Nygatan. Granitportalen från 1915 är välbevarad och i trapphuset finns gjutjärnspelare med ovanliga kapitäl. Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄGELBANAN
HistorikPå 1880-talet utfördes den nuvarande terrassuppbyggnaden, som bärs upp av dekorerade gjutjärnskolonner. De undre utrymmena innehöll en kägelbana och ett schweizeri. Terrassunderbyggnaden har idag byggts in med en glasvägg innanför den yttre raden av gjutjärnskolonner. Här inryms två mindre teaterscener. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1995-05-02, Dnr 221-95-6917 Tidsprofil: 1995–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIMHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan i nygotisk stil har en latinsk korsplan. Långhuset har korta korsarmar mot norr och söder, en femkantig absid i öster och ett torn med spira i väster. Vid sidan om tornet finns två trapptorn. Mellan korsarmar och absid finns låga utbyggnader för sakristia och väntrum. Fasaden är av rött tegel och taket belagt med skiffersten. Fasaden är rikt artikulerad och indelad med strävpelare och gesimser. Fönstren är av gjutjärn med masverk av betong. Kyrkans murar är uppförda av rött tegel, ursprungligen i kryssförband, det vill säga vartannat skift med löpstenar och vartannat med koppstenar. På södra och västra fasaden är te… Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINDESBERGS KYRKA
ExteriörbeskrivningLindesbergs kyrka består av ett näst intill kvadratiskt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia i norr och torn i väster. Fasaderna är spritputsade med släta listverk och rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren som är av gjutjärn är blyspröjsade med äldre solbänkar av gjutjärn. I den östra gaveln är den ursprungliga medeltida kyrkan synlig. Kyrkan täcks av ett säteritak belagt med skiffer. Även den höga tornspiran är belagd med skiffer. Den äldre sakristian i två våningar täcks av ett koppartak. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lungö kapell
ExteriörbeskrivningTraditionell salsbyggnad av folkrörelsekaraktär. Eftersom den uppfördes som skolhus ingick säkerligen ett bostadsrum med spis där samlingsrummet nu ligger. Vapenhuset snarast en hall i öster med ett samlingsrum i söder. Rakslutet kor mot öster som del av kapellsalen. Bönesalen påminner i stort om frikyrkornas samlingssalar. Ingen sakristia. Torpargrund med natursten, knutstöd. Numera betong mellan stöden. Sockeln varierar från ca 400 mm till som högst ca 600 mm. Natursten med hörnstöd, senare pågjuten betong, grå målning. 3 st vent.luckor i norr och söder, gjutjärn, Skoglund&Olsson, Gefle, ca 120x180mm, grå målning. Liggti… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
ExteriörbeskrivningReveterat och putsat timmerhus avfärgat i gult med grågröna knutlådor, taklist och fönsteromfattningar av trä. Svartmålat plåttak. Anläggningen är belägen intill Årstaviken och omgiven av en stor trädgårdstomt med fruktträd. SOCKEL: sten, tjärad. ENTRÉ/DÖRRAR: Pardörr och profilerat dörrfoder målade i brungrått. Dörren har fyllningar med helfranska listverk och glasad övre del med dekorativt gjutjärnsgaller. Dörren sattes in vid ombyggnad 1880. Skärmtaket har tillkommit senare. FÖNSTER: Sexdelade utåtgående 2-luftsfönster från 1980-talet med gråmålade träbågar och spröjs. Endast huvudfasaden mot gården har profilerade kons… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MALMÖ TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Byggnadskomplexet som Malmö tingsrätt ingår i består av delar med skilda uppförandeår. I följande beskrivning skildras de senare delarna. För de delar av tingsrätten som ligger i det gamla rådhuset, se Malmö rådhus. Tingsrätten är uppförd i fyra våningar med inredd vind. Fasaden är klädd med ljusa naturstensplattor, dess arkitektoniska uttryck är återhållsamt. Bottenvåningen på tingsrättens huvudfasad är utformad med en arkadgång i vilken entrén har placerats. En trappa och en ramp avgränsade med gjutjärnsstaket leder till entrén. Skylten som annonserar Malmö Tingsrät… Tidsprofil: 1998–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.