SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
8 träffar
för “järns kyrka”
JÄRNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans murar är spritputsade med slätputsade hörn- och fönsteromfattningar. Putsen går ner till marken utan synlig sockel. Långhusets skiffertäckta sadeltak är valmat både över det tresidiga koret och den raka västgaveln. Även sakristians sadeltak är skiffertäckt. Långhusets och korets fasader mot norr och söder genombryts av stora rundbågiga fönster, indelade i smårutor. Korfönstret åt öster är av liknande typ men med glasmålningar. Sakristian har ett rundbågigt mindre fönster mot väster. Kyrkan har ingångar på västgaveln och till sakristian i söder. Kyrkporten mot väster är en parspegeldörr med ett rundbågigt överljusfö… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRNSKOGS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. De putsade väggarna är avfärgade i en gröngrå nyans och golvet är lagt med lackade brädor. I öster finns ett förhöjt kor med fönster i de snedställda väggarna och altartavla och predikstol i provinsiell barock samt en rundad altarring med målad fyllning. Mitt i koret står en blåmålad dopfunt av trä. Mot söderväggen finns en kororgel. Bänkarna bildar två slutna kvarter som ansluter mot ytterväggarna och är mot mittgången försedda med gamla dörrar. Västläktare med rak läktarbarriär och orgelfasad i klassicistisk stil. Läktarunderbyggnader som i norr innehålle… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOLSLJUNGA KYRKA
HistorikHOLSLJUNGA KYRKA i uppfördes i sten 1834-35 på medeltida kyrkplats och ersatte då en äldre kyrka med okänd utformning. För bygget svarade byggmästare Johan Wennberg från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Byggmästaren använde sig av ritningar upprättade av arkitekten Samuel Enander. Kyrkan uppfördes av gråsten och putsades ut- och invändigt. Målningsarbetet utfördes av kyrkomålaren Julius August Löfstedt från Ulricehamn. Kyrkan renoverades första gången 1865. Sättningar i grunden hade uppstått och järnstag uppsattes tvärs igenom kyrkan. Nästa renovering utfördes 1892, då bland annat altaret och predikstolen förgylldes. Kyrkans m… Tidsprofil: 1834–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖCKSMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: I Töcksmark fanns en kyrka redan på medeltiden. Hur denna kyrka såg ut är inte helt klarlagt, men troligen var det en träkyrka med i stort sett samma format och läge som den befintliga kyrkan. I 1717 års visitationsprotikoll kan man utläsa att den då befintliga kyrkan var en enkel långhuskyrka med av trä, utvändigt beklädd med spån och tjärstruken. Fyra fönster fanns på var sida, de satt realtivt högt upp och var rundbågade. Tornet var högt och spetsigt med "en järnspiar och krans". En klocka fanns. Invändigt fanns "17 manfolksbänkar och 14 qvinnfolksbänkar". År 1717 uppges också altartavlan vara n… Tidsprofil: 1819–1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIDERSRUMS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Tidersrums kyrka är en av landets äldsta och bäst bevarade träkyrkor. Den har daterats till år 1264 genom dendrokronologi, d v s årsringsdatering. Den är uppförd av liggande timmer med ett rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutat kor. Mycket få ingrepp har gjorts i själva kyrkobyggnaden, med undantag av att öppningen mellan långhus och kor förstorats. Långhusets och korets grundplan är oförändrad, liksom väggarnas höjd och takstolarna. En modernisering har dock med största sannolikhet skett under 1300-talet, då de nu framtagna målningarna i kyrkorummet samt dörrarnas järnsmide… Tidsprofil: 1957–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASARUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan har korsformad plan med rakslutet korparti samt en utbyggd femsidig sakristia i öster. Murverket är i huvudsakligen i natursten. Fasaderna är vitputsade och det valmade korstaket har koppartäckning. Fönsteröppningarna är rundbågiga med smäckra bågar i gjutjärn från 1883 och blyspröjsade glas. Korsarmarna pryds av enkla tempelgavlar med runda fönster. Den västra har årtalet 1799 i järnsiffror. Utmed takfoten löper en profilerad list. Porten i västra fasaden är huvudingång. Ingång finns även i korsarmarna. Portarna är utformade som pardörrar med fyllningar och målade i gråsvart. Tidsprofil: 1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENVIKENS KYRKA
InteriörbeskrivningInnanför västra ingången följer ett litet vindfång, med kalkstensgolv. Vapenhuset i söder har en takpanel med målad färggrann dekoration och golvtegel lagt i fiskbensmönster. Kyrkorummet efterliknar en basilika, täckt av ett plant tak, buret av öppna bjälkar som med järnstänger förankrats i takstolarna. Bjälkarna är laserade i grå nyans, mellanliggande råspontad panel i rödbrun. Väggarna har slammats, rivits med kvast och avfärgats vita. Fönsterbänkarna sluttar brant och är belagda med mejslad kalksten. I gångarna ligger lackat tegel i rutmönster och under bänkarna en gråstrimmig linoleummatta. Bänkinredningen är öppen, me… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJURTJÄRNS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Under Sveriges stormaktstid var järnframställningen av stor betydelse för landets ekonomi. Från 1600-talets början kom järnhanteringen att starkt sätta sin prägel på Värmlands bergslag. Befolkningen ökade och 1630 bildade Bjurtjärn egen församling. Den första kyrkan som stod färdig omkring 1643, var uppförd i timmer och förhållandevis liten. Den bestod av den främre delen av den nuvarande kyrkans långskepp samt av koret och sakristian. 1658 uppges kyrkan vara försedd med torn, förmodligen fristående. Byggmästarna var från bygden och nämnes vid namn Olu från Stackfallet och Simon från Stenvika. Infl… Tidsprofil: 1772–1774. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.