SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “hyttan”
Hyttan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTAN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTAN MED MASUGN
HistorikMasugnen på Nya Åminne Bruk eller Ferrum som det också kallades uppfördes 1899/1900. KÄLLA: Byggnadsminnesförklaring av Åminne Bruk på fastigheterna Helmershus 6:52 och 6:53 i Värnamo socken och kommun, Jönköpings län. 2006-09-11. Dnr: 432-9239-97. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTANLÄGGNING MED MALMBÅS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTANLÄGGNING MED MASUGN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTANLÄGGNING MED ROSTUGN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRATTFORSHYTTAN
HistorikBrattforshyttan omnämns redan i 1540 års jordebok och är en av de äldsta i Värmland. Den nybyggdes vid 1600-talets mitt och då anlades också ett par stångjärnshammare. Efter att i hundra år ha tillhört den Geijerska släkten inköptes bruksegendomen år 1913 av Uddeholmsbolaget, som fortsatte hyttdriften till 1920. Av de industriella anläggningarna återstår idag endast hyttan med masugn och rostugn från 1800-talet - den förra bär årtalet 1835. En restaurering slutfördes år 1971. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm,… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRANBERGSDALS HYTTA
HistorikGranbergsdals hytta anlades 1642, ursprungligen som en mulltimmerhytta. Ända in på 1860-talet var hyttan brukad av bergsmän, varefter den successivt övergick i bolagsägo. Anläggningen var i drift fram till 1925. Hyttkomplexet genomgick en större ombyggnad 1878 och fick sitt nuvarande utseende efter en brand 1907, men äldre delar ingår. De sammanbyggda huskropparna är i huvudsak uppförda i slaggsten, tegel och rödfärgat trä. Större restaureringar har utförts 1939-1942 och under 1980-talet. KÄLLOR: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-26. Beteckning 5591/92 Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyr… Tidsprofil: 1939–1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMARSMEDJA
HistorikHammarsmedjan är uppförd i korsvirke. Hyttan är ursprungligen uppförd 1761 och senare på- och tillbyggd. En rostugn är sammanbyggd med smedjan. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarnas län, 2003-11-03. Dnr 432-3942-89 Norns bruks hemsida, 2007, http://www.nornsbruk.se/ Wikipedia, 2007-04-13, http://sv.wikipedia.org/wiki/Norns_bruk Tidsprofil: 2003–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTBYGGNAD
HistorikDen nuvarande masugnen uppfördes 1902-04 under ledning av en byggmästare Filén från Västerås, som också byggde ytterligare en rostugn omedelbart intill den befintliga. Den nya masugnsanläggningen brukades fram till 1937 när hyttan slutligen blåstes ned. Hyttbyggnaden är uppförd i locklistpanelat stolpverk som vilar på ca tre meter höga murar i slaggsten, till en del troligen härrörande från den äldre masugnen. Masugnstornet är byggt i fackverk med tegelfyllning. Samtliga tak är täckta med sinuskorrugerad plåt. Interiör och utrustning är välbevarade; bland annat finns här både blåsmaskin och ångmaskin i gott skick. KÄLLA: Beslut Byg… Tidsprofil: 1902–1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOTJÄRNSHYTTAN
HistorikDen stora byggnaden med masugn och rostugn sammanbyggda under ett tak härrör från 1854, och genomgick vissa ombyggnader 1883 och 1901. Hyttan renoverades 1971. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORBRO HYTTA
HistorikStorbro hytta härrör från 1590-talet och var i drift fram till 1920. I den nuvarande anläggningen ingår bl.a. en masugn från 1820-talet och en rostugn från omkring 1850, båda uppförda av slaggsten och med tegeltak. Hyttan restaurerades 1955 och 1974. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅDSBYGGNAD
HistorikSöder om hyttan ligger en mindre förrådsbyggnad i vitputsad slaggsten med välvda portöppningar och tak täckt med korrugerad plåt. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1990-06-18, Dnr 221-3887-90 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VERKSTÄDER OCH KONTOR
HistorikDe röda tegelfasaderna kom att bli kännetecknande för Åminne Bruk. Arkitekturen är typisk för det tidiga 1900-talets industrier, med utsmyckande detaljer i form av mönstermurade takgesimser, fönster- och dörröverstycken samt trappstegsgavlar med stiliserade pilastrar i fasadlivet. Byggnadskropparna är många och de plåtbelagda takfallen därför ännu fler. På avstånd dominerade hyttans höga byggnadskropp, till vilken huvudbyggnaden med gjuteri senare fogades. KÄLLA: Byggnadsminnesförklaring av Åminne Bruk på fastigheterna Helmershus 6:52 och 6:53 i Värnamo socken och kommun, Jönköpings län. 2006-09-11. Dnr: 432-9239-97. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Garphyttans nationalpark
Blomrika ängar och lövskog i ett äldre odlingslandskap vid Kilsbergen.
Gamla Pershyttan
Gamla Pershyttan är en välbevarad bergsmansby där gruvor, hytta, vatten, transporter, jordbruk och bostäder kan läsas som ett sammanhängande system.
KOLHUS
HistorikI kolhuset lagrades stora mängder kol som fördes till bruket för den kontinuerliga driften av hammarsmedjan. Fram till de nu rivna övriga kolhusen öster härom har järnvägsspår gått från den smalspåriga järnvägen Köpings-Uttersbergs-Riddarhyttans järnväg som passerade Karmansbo från 1866 tom 1960-talet. Kolhuset är exteriört välbevarat från uppförandetiden. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Asphyttan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bugärde kraftverk
ExteriörbeskrivningDe äldsta delarna av anläggningen, vilka är belägna intill forsen, utgörs av en tidigare kvarnbyggnad vilken är klädd med gulmålad träpanel och två tidigare verkstadsbyggnader vilka är uppförda med väggar av murade betongblock. I en av de senare är kraftverksaggregatet placerat. Nuvarande växelströmsgenerator insattes i slutet av 1970-talet och ersatte då en tidigare likströmsgenerator. Strax därefter kopplades anläggningen upp mot det allmänna nätet. Turbinen är tillverkad vid Finshyttans mekaniska verkstad i Filipstad år 1903. Kvarnbyggnaden, vars gjutna betonggrund vittnar om en större ombyggnad eller nybyggnad på 1900-… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dammsjön, Barkhyttan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drottninggärdets såg
HistorikDenna vattenturbindrivna ramsåg ligger vid Grönån i anslutning till Hålanda hembygdsgård.. Drottninggärdets såg ligger emellertid inte på hembygdsföreningens mark utan på ofri grund, men drivs/arrenderas ändå av föreningen. En såg på denna plats finns markerad på en karta från 1750. I början av 1800-talet byggdes nästa såg. Det varen enbladig ramsåg driven av ett överfallshjul. Dagens byggnad är från 1895. Sågen fick turbindrift 1914-1916 och maskineriet drivs fortfarande av denna turbin, en Finnshyttan modell BB nr 7. Fallhöjden är uppskattningsvis mellan tre och fyra meter. Verksamheten i sågen pågick fram till 1964. Fjorton år sen… Tidsprofil: 1914–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Forshyttan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTHYTTANS KYRKA
InteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkan i dag av den renovering som genomfördes 1953 med syfte att gestalta en äldre kyrkointeriör. Förslaget var upprättat av arkitekten Bernhard Schill. Bland annat fick bänkarna nya gavlar och altarringen byttes ut. Inredningen marmorerades och takmålningarna målades över eller täcktes av panel. Den nya takmålningen består av moln på ljusblå himmel utfört efter förslag av arkitekten Bruno Ekblom. Koret utvidgades åt väster. På norra korväggen frilades en del av en äldre väggmålning, målad direkt på timret. Dörrspeglar med målningar av de fyra evangelisterna från den gamla 1600-talspredikstolen infogades… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GULDSMEDSHYTTANS KYRKA
InteriörbeskrivningInvändiga förändringar skedde 1938 under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg, då bland annat predikstolen flyttades från koret till västra pelaren och den äldre smidesarmaturen utbyttes mot mässingskronor. Värmesystemet förnyades och delar av dekormåleriet målades över. 1958 skedde en större invändig renovering, även denna gång under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg. Denna gång fick bland annat kyrkans inredning ny färgsättning. Det installerades nya innanfönster av ek och korfönstren erhöll nytt glas. Kvarvarande valvmålningar rengjordes och retuscherades, i vapenhuset installerades wc. 1994 genomgick kyrkan… Tidsprofil: 1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lilla Ulvsjön, Ulfshyttan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Långbans gruvor
Långban är internationellt känt för sin unika mångfald av mineral och komplexa geologiska utveckling. Fler än 270 mineral har hittills hittats i det gamla gruvområdet och 70 mineral har upptäckts just här för första gången. Ungefär ett dussin mineral är världsunika, de har alltså inte hittats någon annanstans. Ännu kan nya fynd av helt okända mineral göras i varphögarna. Ett nytt mineral, långbanshyttanit, godkändes så sent som 2011. Området är alltså ett av de mineralrikaste på hela planeten. I de flesta av de stora varphögarna är det idag fritt fram för allmänheten att göra sina egna upptäckter. Den unika gruv- och hyttmiljön som funnits i… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGBANS HERRGÅRD
HistorikHerrgården, en rödmålad envåningsbyggnad från 1783, med flyglar, en kontorsbyggnad och en loftbod, är belägen alldeles intill Långbanshyttan och i centrum av det stora gruvfältet. Den är representativ för de små bruksherrgårdarna i landskapet. På gården står en minnessten som erinrar om att bröderna Nils och John Ericsson föddes här 1802 respektive 1803. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikStudier av bl a äldre kartmaterial har visat att Erkas nuvarande mangårdsbyggnad med all sannolikhet är identisk med den parstuga som vid 1700-talets slut var mangårdsbyggnad på Åsmundshyttan nr 1. Senare har dock huset byggts till både på höjden och bredden, det sista för att åstadkomma den dubbelfiliga planlösning som utmärker bergsmansgårdarna i Torsåker under 1800-talets förra hälft och mitt. Mangårdsbyggnadens nuvarande exteriör med slät oljefärgsmålad panel, tak i falsad plåt och två glasverandor härrör från 1800-talets slut och 1900-talets början. Interiören är däremot av äldre karaktär, framför allt övre våningen som bevarats… Tidsprofil: 1991–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Näsets Udde/Glashyttan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.