SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “hytta”
Hytta
21000001576540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001576540Bebyggelse - byggnadSALA SILVERGRUVAN 1:857 - husnr 1HyttaLän: Västmanland, Kommun: Sala, Landskap: Västmanland, Socken: Sala stad , Stift: Västerås stift, Församling: Sala församlingNybyggnadsår: 1889 - 188916.58074667767852,59.90775951254589http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001576540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001576540http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001576540RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hytta
21420000029872http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029872Bebyggelse - byggnadSKINNSKATTEBERG LIENSHYTTAN 1:8 - husnr 1HyttaLän: Västmanland, Kommun: Skinnskatteberg, Landskap: Västmanland, Socken: Skinnskatteberg , Stift: Västerås stift, Församling: Skinnskatteberg med Hed och Gunnilbo församlingNybyggnadsår: 180015.536359595252764,59.807847371275706http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000029872http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000029872http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000029872RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hytta
21420000027683http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027683Bebyggelse - byggnadKÖPING ÖGIR 6 - husnr 1HyttaLän: Västmanland, Kommun: Köping, Landskap: Västmanland, Socken: Köping , Stift: Västerås stift, Församling: Köpingsbygdens församlingNybyggnadsår: 1950 - 195916.00791804369043,59.50712454914349http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000027683http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000027683http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000027683RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hytta
21420000027684http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027684Bebyggelse - byggnadKÖPING ÖGIR 7 - husnr 1HyttaLän: Västmanland, Kommun: Köping, Landskap: Västmanland, Socken: Köping , Stift: Västerås stift, Församling: Köpingsbygdens församlingNybyggnadsår: 1921 - 192116.010674575909157,59.505860558139844http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000027684http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000027684http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000027684RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRANBERGSDALS HYTTA
HistorikGranbergsdals hytta anlades 1642, ursprungligen som en mulltimmerhytta. Ända in på 1860-talet var hyttan brukad av bergsmän, varefter den successivt övergick i bolagsägo. Anläggningen var i drift fram till 1925. Hyttkomplexet genomgick en större ombyggnad 1878 och fick sitt nuvarande utseende efter en brand 1907, men äldre delar ingår. De sammanbyggda huskropparna är i huvudsak uppförda i slaggsten, tegel och rödfärgat trä. Större restaureringar har utförts 1939-1942 och under 1980-talet. KÄLLOR: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-26. Beteckning 5591/92 Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyr… Tidsprofil: 1939–1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORBRO HYTTA
HistorikStorbro hytta härrör från 1590-talet och var i drift fram till 1920. I den nuvarande anläggningen ingår bl.a. en masugn från 1820-talet och en rostugn från omkring 1850, båda uppförda av slaggsten och med tegeltak. Hyttan restaurerades 1955 och 1974. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRATTFORSHYTTAN
HistorikBrattforshyttan omnämns redan i 1540 års jordebok och är en av de äldsta i Värmland. Den nybyggdes vid 1600-talets mitt och då anlades också ett par stångjärnshammare. Efter att i hundra år ha tillhört den Geijerska släkten inköptes bruksegendomen år 1913 av Uddeholmsbolaget, som fortsatte hyttdriften till 1920. Av de industriella anläggningarna återstår idag endast hyttan med masugn och rostugn från 1800-talet - den förra bär årtalet 1835. En restaurering slutfördes år 1971. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm,… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMARSMEDJA
HistorikHammarsmedjan är uppförd i korsvirke. Hyttan är ursprungligen uppförd 1761 och senare på- och tillbyggd. En rostugn är sammanbyggd med smedjan. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarnas län, 2003-11-03. Dnr 432-3942-89 Norns bruks hemsida, 2007, http://www.nornsbruk.se/ Wikipedia, 2007-04-13, http://sv.wikipedia.org/wiki/Norns_bruk Tidsprofil: 2003–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTBYGGNAD
HistorikDen nuvarande masugnen uppfördes 1902-04 under ledning av en byggmästare Filén från Västerås, som också byggde ytterligare en rostugn omedelbart intill den befintliga. Den nya masugnsanläggningen brukades fram till 1937 när hyttan slutligen blåstes ned. Hyttbyggnaden är uppförd i locklistpanelat stolpverk som vilar på ca tre meter höga murar i slaggsten, till en del troligen härrörande från den äldre masugnen. Masugnstornet är byggt i fackverk med tegelfyllning. Samtliga tak är täckta med sinuskorrugerad plåt. Interiör och utrustning är välbevarade; bland annat finns här både blåsmaskin och ångmaskin i gott skick. KÄLLA: Beslut Byg… Tidsprofil: 1902–1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOTJÄRNSHYTTAN
HistorikDen stora byggnaden med masugn och rostugn sammanbyggda under ett tak härrör från 1854, och genomgick vissa ombyggnader 1883 och 1901. Hyttan renoverades 1971. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STJÄRNSUNDS KYRKA
HistorikText saknas, Redan på 1400-talet fanns en hytta vid platsen, som då benämndes Sund. Runt om i bygden grundades under följande sekler en rad hyttor och hammarsmedjor. I början av 1700-talet an-lade Gabriel Stiernkrona och Christopher Polhammar ett manufakturverk på platsen, och namnet ändrades till Stjernsund. Under Polhems tid höll man gudstjänst två gånger i månaden i ett litet provisoriskt kapell; intill byggnaden uppfördes 1729 en klockstapel. Tio år senare kunde Stjärnsunds första kyrka invigas, två år efter den stora branden som ödelade bruket. Den nya brukskyrkan, en mindre korsbyggnad av trä med rappad utsida, var uppförd på n… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla Pershyttan
Gamla Pershyttan är en välbevarad bergsmansby där gruvor, hytta, vatten, transporter, jordbruk och bostäder kan läsas som ett sammanhängande system.
Gamla Pershyttan
Gamla Pershyttan är en välbevarad bergsmansby där gruvor, hytta, vatten, transporter, jordbruk och bostäder kan läsas som ett sammanhängande system.
Hyttan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tanså hytta 1
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tanså hytta 2
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅDSBYGGNAD
HistorikSöder om hyttan ligger en mindre förrådsbyggnad i vitputsad slaggsten med välvda portöppningar och tak täckt med korrugerad plåt. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1990-06-18, Dnr 221-3887-90 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTAN MED MASUGN
HistorikMasugnen på Nya Åminne Bruk eller Ferrum som det också kallades uppfördes 1899/1900. KÄLLA: Byggnadsminnesförklaring av Åminne Bruk på fastigheterna Helmershus 6:52 och 6:53 i Värnamo socken och kommun, Jönköpings län. 2006-09-11. Dnr: 432-9239-97. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTARBETARBOSTAD
HistorikHyttarbetarbostaden uppfördes 1834 i två våningar med ett sadeltak. Huset är ca 20 x 11 meter. Förstukvist och taktegel har sannolikt tillkommit senare. Huset tillhör de få byggnader som murades av obearbetad slagg och sedan lämnades med oputsade fasader. Huset är såväl exteriört som interiört välbevarat. I huset bodde sammanlagt åtta arbetarfamiljer i sex lägenheter om 1 rum och kök och 2 spisrum. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1991-02-01, Dnr 221-3720-89 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
IGELBÄCKENS MASUGN
HistorikIgelbäckens hytta anlades 1696 av Anton von Boij, men troligen hade driften kommit igång flera år tidigare. Masugnen byggdes om och till i flera omgångar men blev så småningom omodern och 1923 tappades järn för sista gången i Igelbäcken. Varmapparathuset byggdes 1884 och står invid masugnen på höga murade pelare. KÄLLOR: Regeringsbeslut 9, 1993 Statens Fastighetsverks hemsida 2005, http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/o_vastra_gotalands_lan/igelbackens_masugn.html Länsstyrelsen i Örebro län http://www.t.lst.se/ Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VERKSTÄDER OCH KONTOR
HistorikDe röda tegelfasaderna kom att bli kännetecknande för Åminne Bruk. Arkitekturen är typisk för det tidiga 1900-talets industrier, med utsmyckande detaljer i form av mönstermurade takgesimser, fönster- och dörröverstycken samt trappstegsgavlar med stiliserade pilastrar i fasadlivet. Byggnadskropparna är många och de plåtbelagda takfallen därför ännu fler. På avstånd dominerade hyttans höga byggnadskropp, till vilken huvudbyggnaden med gjuteri senare fogades. KÄLLA: Byggnadsminnesförklaring av Åminne Bruk på fastigheterna Helmershus 6:52 och 6:53 i Värnamo socken och kommun, Jönköpings län. 2006-09-11. Dnr: 432-9239-97. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTAN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTANLÄGGNING MED MALMBÅS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTANLÄGGNING MED MASUGN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYTTANLÄGGNING MED ROSTUGN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGBANS HYTTA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Styggforsen 2
Styggforsen 2 ingår i naturreservatet Styggforsen och man kan tydligt se effekterna av det meteoritnedslag som skedde för ca 380 miljoner år sedan eftersom de sedimentära bergarterna står på högkant. Kanjoner och raviner, skapade av inlandsisens smältvatten, ger tillsammans med skogen området sin trollska karaktär. De berggrundsgeologiska värdena utgörs av sedimentära bergarter och kontakten mot det kristallina urberget, en granit som är 1,82–1,66 miljarder år gammal. Kontakten är en förkastning som bildades i samband med meteoritnedslaget. De sedimentära bergarterna består av (från äldst till yngst) märglig kalksten, lerskiffer och sandsten… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RANKHYTTANS KUNGSLADA
HistorikRankhyttans Kungslada är en trösklada från 1400-talet och ingår i Rankhyttans gård. Den omnämndes första gången av rikshistoriegrafen Johannes Loccenius 1662, då den förknippas med Peder Swarts berättelse om Gustav Vasas äventyr i Rankhyttan i november 1520. I ett regeringsbeslut 1668 bestämdes att byggnaden skulle bevaras som ett rikets monument. Samtidigt anslogs ett stycke kronojord vars avkastning skulle gå till underhåll av ladan. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-0… Tidsprofil: 2019–2112. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Asphyttan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dammsjön, Barkhyttan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.