SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “historiska museet”
HISTORISKA MUSEET
HistorikHuset uppfördes 1840-45 som biskopsresidens. Arkitekt var Axel Nyström och byggnadsledare C. G. Brunius. När huset var färdigbyggt ansågs det för stort för biskopen och byttes mot den för universitetets naturvetenskapliga institutioner nyuppförda byggnaden på sandgatan. 1917 byggdes huset om och har sedan dess inrymt Lunds universitets historiska museum. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Byggnaden är uppförd särskilt för universitetet och berättar om administrat… Tidsprofil: 1840–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Historiska museet
ExteriörbeskrivningMuseibyggnaden är murad i tegel med vissa bärande delar i betong. Fasaden var ursprungligen putsad med en KC-slamning som visade teglets struktur. Fasaden avfärgades medvetet i en gul ton som var tänkt att avvika något från den anslutande Kanslikasernen. Under 1990-talet putsades de yttre fasaderna om med kalkbruk och avfärgades i kalkfärg med en ljusare kulör än tidigare. Taket är täckt med skivtäckt plåt där åtminstone tornet, hängrännor och stuprör är av koppar. Tornet kröns med ett förgyllt riksäpple. Museibyggnaden ansluter till Kanslikasernen genom tre längor som även bildar Rosengården och Tekniska flygelns gård. Mu… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUSEIBYGGNAD
HistorikMUSEET 1 - Två medeltida stenhus finns delvis bevarade i byggnaden i fastighetens sydvästra hörn. Murverksrester efter ytterligare ett tiotal rivna byggnader från medeltiden har påträffats vid arkeologiska undersökningar. 1776 förvärvade Kronan fastigheten, som då kallades den Enequistska och endast bestod av kvarterets södra halva. Under de kommande åren kom Kronan att köpa upp även resterande delar av den nuvarande fastigheten Museet 1. På kronans fastighet stod vid tiden för köpet 18 äldre byggnader av varierande storlek, material och ålder, som nu kom att rivas. Kronan påbörjade omedelbart om- och tillbyggnadsarbeten och lät inre… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NATIONALMUSEUM
HistorikMuseet uppfördes 1850-60 efter ritningar av den tyske arkitekten A F Stüler för att inrymma se statliga konstsamlingarna, historiska museet och livrustkammaren. Inredningsarbetena leddes av F W Scholander och byggnadsarbetena i sin helhet av J Kleen. 1914-20 byggdes museets interiör om för att ge ökade utställningsytor. Museet har därefter successivt moderniserats. En gård överbyggdes på 1950-talet. Tillbyggnader skedde under 1960-talet, då också den öppna förportiken glasades in. Under 1970-talet sökte man vid restaureringsarbeten återställa flera av de ursprungliga interiörerna. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som till… Tidsprofil: 1850–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTANISKA MUSEET
ExteriörbeskrivningBotaniska museet (M17502) vid Östra Vallgatan är uppfört i två våningar med källare och två inredda vindsplan. Den utvändigt i princip helt bevarade byggnaden vilar på en sockelvåning av finhuggen granit och fasaden är uppförd av handslaget Helsingborgtegel med en utkragad takfotslist samt sågtands- och rundbågsfriser. Gavelröstena har långsmala, putsade blinderingar. Sadeltaket är täckt med glaserat tegel och har skorstenar med krön av glaserat tegel. Fönsteröppningarna är stickbågiga och har i det flesta fall rakt avslutade, spröjsade treluftsfönster. Mot öster varierar fönstertyperna och här finns också ett burspråk i a… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYGHUSET (ÖSTASIATISKA MUSEET)
HistorikPå tyghusets plats låt tidigare en repslagarbana, som brann 1697. 1699 bestämde Karl XII att baracker och stall skulle uppföras för hans drabanter på Skeppsholmen. Som stall skulle resterna av den brunna repslagarbanan användas. Byggnadsarbetena leddes av Nicodemus Tessin d y och 1704 var inredningsarbetena i huvudsak färdiga. Huset användes dock aldrig som stall utan inrättades istället 1724-28 till tyghus (förråd). 1731 lär huset tillfälligt ha använts som lejonkula. Ombyggnader skedde på 1740-talet efter förslag av J E Carlberg och på 1850-talet då en våning påbyggdes efter ritningar av G A Blom. Ytterligare en våning påbyggdes 19… Tidsprofil: 1724–1728. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Allerums kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar har sitt ursprung i 1100-talet då ett långhus med kor och absid byggdes. Kyrkan var troligen helgad åt S:t Egidius. Enligt konsthistoriker Monica Rydbeck kan byggmästaren till Allerums kyrka vara en av Mörarpsmästarens lärjungar eftersom en tympanonsten, som suttit i en av kyrkans portalöppningar, har stilistiska likheter med dopfunten i Möraps kyrka. Tympanonstenen är huggen av Höörsandsten och reliefen föreställer två motställda lejon över en stiliserad bladbård. Stenen finns numera på Historiska museet i Lund. Det äldsta långhuset var kortare än dagens och förlängdes vid någon tidpunkt mot väster. Byggnadsanti… Tidsprofil: 1300–1400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DRÄNGSTUGAN
InteriörbeskrivningDrängstugans har på senare tid återställts till ett tidigare utseende och inretts som bostad för sommargäster. Byggnaden består av en större stuga innanför ytterdörren på sydöstra gavlen och en mindre kammare mot nordvästra gaveln. Mellanväggen av restimmer bryts igenom av en spismur som i stugan har en stor härd för matlagning med murad spiskåpa vars hörn stöttas av en järnstång, i kammaren finns en öppen spis för uppvärmning. Spismuren är rekonstruerad efter nordiska museets uppmätningar på 1930-talet. Stugans väggar är putsade och stänkmålade på vit botten med ett gammalt putsprov som utgångspunkt. Kammarens timmervägga… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
Ladugårdslängorna, tre rödfärgade, sammanbyggda längor, uppförda i skiftesverk, täckta med spåntak och uppförda 1866 enligt Nordiska museets undersökning 1932. Idag återstår den östra längan med foderlada mm, idag använd som spannnmålstork. Västra längan är riven och den södra ersatt med en ny lagerbyggnad, som i stil och format anpassats till de äldre byggnaderna. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Samt muntlig uppgift från tillsyn 2007-09-05. Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLWYLSKA PALATSET
HistorikByggnaden uppfördes 1893-98 som privatpalats för greve W. Von Hallvyl - en schweizisk adelsman, som 1864 flyttade till Sverige och genom giftermål kom i besittning av bland annat Ljusne och Woxna bruk. Palatset är en för industrialismens tid unik skapelse genom att inga kostnader skytts för att i varje enskild detalj nå högsta tänkbara kvalitet. Som arkitekt anlitades Isak Gustaf Clason. I byggnaden ryms dessutom unika samlingar av måleri och konsthantverk. Palatset testamenterades 1908 till Stockholms stad för att bevaras i orört skick. Det skänktes till svenska staten för att bli museum. Museet öppnades 1938. Förteckning över byggn… Tidsprofil: 1893–1898. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA BEDDINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet är ett nästan kvadratiskt rum utan dagsljus. Rummet är välvt med ett flackt kupolvalv som vilar på konsolstenar i hörnen. Golvet är belagt med svartvita terrazzoplattor. Rundbågiga öppningar i norr och söder leder till trapputbyggnaderna. Dessutom finns rundbågiga nischer mot norr och söder. På väggen hänger en kyrktupp från gamla kyrkan samt ett foto på den pietàskulptur som nu finns på Historiska muséet i Stockholm. En ådringsmålad pardörr leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus, korsmitt, korsarmar mot norr och söder samt kor. Sakristian inryms i den halvrunda absiden i öster.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Medicinhistoriska museet
ExteriörbeskrivningTvåvåningshus med källarvåning och långsmal kringbyggd gård. Spritputsade fasader med dekor av rött tegel och natursten. Slätputsad taklist. Byggnaden har bevarat sin 1800-talskaraktär med låg byggnadshöjd och en långsmal gård. Interiören har välbevarade inredningsdetaljer från olika epoker, bl.a. vackra källarvalv, snickerier från 1800-talets början samt trapphus, paneler och dekorativt utformade trätak från ombyggnaden på 1890-talet. Polisdomstolens stora sammanträdessal, väntrum för de häktade och finkorna i gårdsflygeln finns kvar. Tidsprofil: 1890-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MODERNA MUSEET, ARKITEKTURMUSEET (EXERCISHUSET)
HistorikByggnaden uppfördes 1851-53 som "Exercis- och gymnastikhus" efter ritningar av F Blom. Fasaden är dock i sitt nuvarande skick ritad av V Ringheim. Den bildade del av muren till det gamla Skeppsholmsvarvet. Under 1870- och 80-talen utbyggdes en större hall för kanonexercis. Där byggdes upp en replik av ett skeppsdäck med kanoner. Exercishuset byggdes om 1958 till museum för modern konst. En större tillbyggnad gjordes 1974-75 efter ritningar av P O Olsson, som också svarat för den tidigare museibyggnaden. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara… Tidsprofil: 1851–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUSEIBYGGNAD
HistorikEn museibyggnad uppfördes under ledning av byggmästaren Svante Svensson från Karlshamn och kunde invigas 1886. Det nya museet - Fornstugan - uppfördes av brunmålat timmer i två våningar med en stor, genomgående sal, i den karaktäristiska fornnordiskt inspirerade stil som introducerades i Sverige främst med de Curmanska villorna i Lysekil. Tidsprofil: 1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMÅLANDS MUSEUM
HistorikSmålands museums huvudbyggnad färdigställdes 1885 efter ritningar av professor F W Scholander. Utställningarna i "Smålands Fornsal" invigdes 1890. Museet är en hallbyggnad av tegel, putsad och avfärgad i rött och gulvitt. Mitt på ena långsidan finns en stor, rundbågig portal. Taket är plåttäckt. Flera om- och tillbyggnader har ägt rum under 1900-talet. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1983-05-16, Dnr 11.392-1252-82 och 11.392-1253-82 Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ)… Tidsprofil: 1983–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSLÄNGA
HistorikByggnadsår okänt, byggnaden finns med på Nordiska museets ritning av gårdsmiljön omkring 1930. Källor: Uppmätningsritningar av byggnader och anläggning: "St. Ek i Eks socken, Skaraborgs län, Studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" utförda genom Nordiska museet till Skaraborgs läns hushållningssällskaps 125-årsjubileum 1932. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖHISTORISKA MUSEET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
APPUNA KYRKA
Historik kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den första kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten under 1100-talet med rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid, som var dekorerad med rundbågefris och lisener. Ett torn tillbyggdes sannolikt i väster på 1200-talet. Kyrkan om- och tillbyggdes vid ett flertal tillfällen under medeltiden. Kyrkan var enligt olika uppgifter redan i dåligt skick under 1700-talet, då tornet och absiden revs. Kyrkobyggnaden utdömdes i slutet av 1700-talet, men renoverades nödtorftigt och först 1869 togs beslut att bygga en ny kyrka. E Ekhoff besökte kyrkan i oktober 1883 och noterade; "Ky… Tidsprofil: 1826–1917. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FURINGSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN: Kyrkan har en komplicerad medeltida byggnadshistoria. Den uppfördes under 1100-talet av gråsten sannolikt med ett rektangulärt långhus, ett smalare kor samt torn i väster. Korets ursprungliga utformning är inte klarlagd. Det är rakslutet med en ovanligt långsmal form. Under 1400-talet valvslogs kyrkorummet och försågs med kalkmålningar, som visar scener ur Marias liv och himmelsfärd. Figurstilen på kalkmålningarna i korvalvet tyder på en tillkomst under 1400-talets första hälft. Över valven finns synliga spår från den romanska kyrkan. Kyrkorummet har ursprungligen haft e… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUDDINGE KYRKA
InteriörbeskrivningI kyrkan ligger golv av polerade kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade liksom kyrkorummets träunnvalv. Mellan väggar och valv löper en profilerad list. I södra långhusväggen finns ett medeltida konsekrationskors målat i rött inom en cirkel Lite längre fram i samma vägg finns en nisch, vilken kan ha ingått i ett tidigare sidoaltare eller ett skåp för förvaring av det invigda nattvardsbrödet. Glasmålningar sattes in i samtliga korfönster 1928 och utfördes efter konstnären Per Månssons teckningar. Två av glasfönstren togs bort 1994. I ett av altarbordens framstycken är den gamla (troligen 1200-tal) altarskivan av kalksten… Tidsprofil: 1804–1807. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOKTRYCKAREN 10, BOSTADSHUS
HistorikByggnaden upptar hela fastighetens yta, Boktryckaren 10. Byggnaden är uppförd av timmer i två våningar med rosa locklistpanel med rundade locklister. Byggnadens bottenvåning har fönster av tvåluftstyp med en spröjs i varje båge. Övervåningens fönster är av samma typ, men försedda med två spröjsar i varje våge. På gavelröstet finns ett lunettfönster med två vertikala spröjsar. Fönstren och fodren, som är släta, är målade i mörkbrun kulör. Fasaden mot väster har en mörkbrun spegeldörr täckt med en hård träfiberskiva. Byggnaden har ett oliksidigt sadeltak belagt med tvåkupiga röda betongpannor. Byggnaden vilar på en sockel av sten som p… Tidsprofil: 1994–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET
Rådhuset, i holländsk klassicistisk stil, ritades troligen av fortifikationsofficeren Magnus Gabriel Craelius och stod färdigt 1690. Byggnaden var då försedd med två flyglar, burspråk och en takryttare, vilka förstördes vid branden 1731. I övrigt kunde huset återställas och står idag tämligen oförändrat. Fasaden, vars mittparti betonas av en svagt framspringande, rusticerad risalit, präglas av de många fönstren, vilka genom olika storlekar markerar våningarnas karaktär. Mellan huvudingången och mezzaninvåningen finns tre stenkartuscher, skulpterade av Jakob Schultz, symboliserande lag och rättsskipning. Huvudentrén leder in till den välvda b… Tidsprofil: 1906–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTA VILLORNA
HistorikVillorna uppfördes som vaktmästarbostäder och stod klara 1914. Naturhistoriska riksmuseets övriga hus byggdes av tegel men vaktmästarbostäderna är av trä. Arkitekten Axel Anderberg utformade dem som tidstypiska villor i exklusiva villaområden, men invändigt var de betydligt enklare. I varje villa fanns fyra bostäder för vaktmästarna och deras familjer. Lägenheterna bestod av två rum och kök samt WC. Tvätt- och badstuga fanns i Portvaktshuset, 300 meter söderut vid Roslagsvägen. Vaktmästarbostäderna värmdes till en början med kakelugnar och maten lagades på vedspisar. Varje lägenhet hade egen mat- respektive vedkällare. Framför villor… Tidsprofil: 1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTA VILLORNA
HistorikVillorna uppfördes som vaktmästarbostäder och stod klara 1914. Naturhistoriska riksmuseets övriga hus byggdes av tegel men vaktmästarbostäderna är av trä. Arkitekten Axel Anderberg utformade dem som tidstypiska villor i exklusiva villaområden, men invändigt var de betydligt enklare. I varje villa fanns fyra bostäder för vaktmästarna och deras familjer. Lägenheterna bestod av två rum och kök samt WC. Tvätt- och badstuga fanns i Portvaktshuset, 300 meter söderut vid Roslagsvägen. Vaktmästarbostäderna värmdes till en början med kakelugnar och maten lagades på vedspisar. Varje lägenhet hade egen mat- respektive vedkällare. Framför villor… Tidsprofil: 1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
InteriörbeskrivningBottenvåningen kan sägas ha en sexdelad plan, dock med många avvikelser, bland annat i form av asymmetrisk rumsindelning och många små biutrymmen. Framförallt avviker det stora köket som upptar hela östra delen av huset. Från gården stiger man in i en förstuga, kvadratisk till formen men med rundade hörn. Här finns ett äldre kalkstensgolv och till angränsande rum leder dörrar med dekorativa smidda gångjärn av 1700-talstyp. Via en passage med trappa till övervåningen når man det stora köket. Detta har på senare tid moderniserats och börjat användas som kök igen och ersätter därmed ett litet kök med inredning från mitten av… Tidsprofil: 1920–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEGNÉRMUSEET
HistorikGatuhuset på Gråbröder 15 uppfördes 1768 som norra delen av en stadsgård. Huset beboddes mellan åren 1813-26 av skalden Esaias Tegnér. Från att inledningsvis varit välbehållet förföll huset successivt och var tidvis rivningshotat. Röster höjdes om att förfallet borde stoppas och minnet av Tegnér hyllas. Några år efter skaldens död bildades därför en förening med syftet att bevara Tegnérs bostad, eller åtminstone en del av den. Pengar samlades in bland den skånska adeln och 1862 kunde huset köpas. Fastigheten överlämnades tillsammans med resterande kapital till Akademiska föreningen 1876. Större delen av den Tegnérska gården revs två… Tidsprofil: 1813–1826. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VETLANDA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i två våningar av rött tegel och vilar på en hög stensockel. Det tegelklädda sadeltaket har djupa valmningar åt sidorna, en detalj som orsakade viss kritik vid invigningen. I frontfasaden mot gatan ligger de två symmetriskt placerade entréerna som skiljs åt av tingssalens höga fönster. Entréerna nås via höga stentrappor. I den ena entréns stenportal står "Kansli" i överstycket och i den andra "Tingssal". Tingssalen som löper tvärs igenom byggnaden kunde alltså nås från allmänhetens utrymmen via den ena entrén och från domstolspersonalens utrymmen… Tidsprofil: 1998–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drottninggatan 21-23/Korsgatan 7-9
HistorikUppfört 1803-1818 i två våningar som bostad med butiker åt H T Planck, A M Blidberg och P L Schneider. Cirka 1860-1910 fungerade huset som butik och lager åt handelshuset Kobbs Söner. Under denna tid ändrades bottenvåningen, butiker inreddes och stora skyltfönster togs upp. År 1907 höjdes huset en våning och en dörr togs upp på hörnet. Ölhallen Weise flyttade in på adressen Drottninggatan 23 och var i E Hanssons regi. Gården fick sitt nuvarande utseende på 1920-talet. En karamellfabrik, Berlin & Co, hade då sina lokaler i flera våningar på Drottninggatan 21 med butik öster om porten. I huset fanns även Götabodens manufakturaffär, smö… Tidsprofil: 1803–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUALÖVS KYRKA
HistorikKyrkan byggdes ursprungligen enligt romanskt mönster med långhus, ett lägre och smalare kor samt en halvrund absid. Det romanska måleriet som pryder triumfbågen visar en man och en kvinna i påkostade klädedräkter. I övre delen av triumfbågen håller ett helgon en banderoll med text på latin. Dess svenska översättning lyder DU UCITUS HAR PRYTT DENNA KYRKA MED MÅLNINGAR/FÖR DIN HUSTRUS HIALMSVITH SJÄL FÖR HOPP OM DET EVIGA LIVET. Sannolikt är det en donation till kyrkan till hustruns minne. Klädedräkterna som avbildats och det faktum att Ucitus hade resurser att få kyrkan dekorerad vittnar om att han och Hialmsvith tillhörde samhällseli… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hästveda kyrka
HistorikHästveda kyrka antas ha uppförts under slutet av 1100-talet enligt romanskt mönster med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Även det rektangulära västtornet som är bredare än långhuset är ursprungligt, vilket är mer ovanligt. Kyrkan hade ingångar i norr och söder och sannolikt även korportal i söder. Långhus och kor hade plana innertak medan absiden slogs med ett hjälmvalv under vilket östväggen pryddes av ett Majestas Domini-motiv. Tornet förbands invändigt med kyrkorummet genom två rundbågiga valvöppningar. Under senmedeltiden adderades ett vapenhus vid sydportalen och kyrkorummet slogs med kryssvalv som smy… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.