SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “hälla 1”
Hälla 1
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUNNARSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningHELHET- Fasaden är stänkputsad, relativt slät. Avfärgad i vit kulör. Grunden är av natursten. Sockel av stänkputs i grå kulör. Sockeln skjuter ut något från fasad och är avfasad i överkant. Fönstren sitter i inåt fasade, slätputsade, segmentformade nischer. Fönsterbågarna är utvändigt täckmålade i en ljus, gråblå kulör. Fönstren är inte öppningsbara utan fästa med spik i karmen. Karmbottenstyckena är cementerade och omålade. Fönster och tornluckor har solbänkar av natursten, tunna hällar. Hängrännor och stuprör av vitlackerad plåt. Ansluts till plaströr i mark. Lövrensar. Taken är klädda med enkupigt tegel och plåt. TORN-… Tidsprofil: 1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hejnum hällar
Hejnum hällar är nature_reserve i Gotland i Gotlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2020. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hälla
Hälla är nature_reserve i Söderköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hälla
Hälla är nature_reserve i Malung i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hälla ädellövskog
Hälla ädellövskog är nature_reserve i Motala i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hällabomossen
Hällabomossen är nature_reserve i Lindesberg i Örebro län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hällan
Hällan är nature_reserve i Åre i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hällarp
Hällarp är nature_reserve i Falkenberg i Hallands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1981. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hällarydskogen
Hällarydskogen är nature_reserve i Vetlanda i Jönköpings län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2021. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klinta hällar
Klinta hällar är nature_reserve i Katrineholm, Norrköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2016. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Södra hällarna
Södra hällarna är nature_reserve i Gotland i Gotlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2013. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hällarna västra
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Väsman, Hällarna
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lusbostupet
Lusbostupet i Ämån har en storslagen natur där Ämån har mejslat ut små kanjoner i berggrunden. Berggrunden vid Lusbofallet består av Digerbergssandsten med arenitisk sammansättning och ovanliggande vulkanisk bergart (Dalaporfyrit). Själva kontakten mellan bergarterna är tyvärr dold, men de är nära associerade och bildades för ca 1700–1800 miljoner år sedan. Troligen är bergarterna avsatta på land i en miljö med vulkaner, floder och insjöar. I samband med de fluviala processer har hällarna polerats av vattnet och skapat väldigt släta ytor och små kanjoner har bildats. Här finns också kulturvärden med rester från flottningsverksamhet. Primärt… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRASTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningBRASTAD KYRKA är byggd av sten, och består av långhus, smalare femsidigt i öster, och ett torn av sten i väster. Kyrkan ligger egentligen i nordöst-sydväst. Kyrkan har ett mycket karaktärsfullt uttryck, främst genom FASADERNA som är av exponerade tuktade rödgrå granitblock, av delvis oregelbunden form och varierande färgnyans, på låg mycket svagt utskjutande sockel. Hörnen är markerade såväl på långhus som på vindfång och torn genom förkroppningar vid foten av varje gavel. I norr och söder utskjutande vindfång med egna gavlar och takfall. Fasaden artikuleras ytterligare genom att fönsteromfattningarna liksom den tandade te… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hällaryds kyrka
InteriörbeskrivningDet kvadratiska kyrkorummet har en åttkantig lanternin, som bärs upp av träkolonner samt läktare på sju sidor. Koret finns i kyrkans norra parti. Sakristian är i tornets bottenvåning bakom koret. På den södra läktaren finns orgeln. Innertaket utgörs av ett vitt trätak och i lanterninen är takstolen öppen. Den är dekorativt utformad, försedd med konsoler och målad i ljust beige med inslag i rött och grönt. Utmed lanterninens övre del löper en schablonmålad list. Kyrkans väggytor är målade i en gråvit färgton. Golvet är i grå kalksten. I bänkkvarteren är det trägolv. Predikstolen, delar av altaruppsatsen och läktarbarriärern… Tidsprofil: 1876–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARL GUSTAVS KYRKA
InteriörbeskrivningVAPENHUS- Beläget i tornets bottenvåning. 1979 byggdes utrymmen för WC och brandredskap mot södra väggen och ett öppet, litet, utrymme mot söder, direkt innanför entrédörren, fungerar som kapprum. 1979 byggdes även ett städutrymme under trappen mot norr. GOLV- 2 st hällar av röd granit ligger innanför entrédörren. I övrigt trägolv, gran, smalt, spontat, slipat, oljat år 2000. Golvlist: ingen golvlist mot putsade ytor. I övrigt av trä, profilerad, mot inbyggda utrymmen under trappa och mot S., Täckmålad med oljefärg i ljust grå kulör år 2000. VÄGG- Slätputs, avfärgad med kalkfärg i vit kulör år 2000. Stående, spontad, slät… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KIMSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventering 2006: Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket den i kyrkans norra vägg inmurade runristade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och… Tidsprofil: 1730–1733. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYNGSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor och huvudingången är via vapenhuset i väster. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och har ett golv, inlagt 1968, av rött murtegel som ligger lägre än porten samt med två stora hällar framför ingången i väster. På norra sidan är väggarna putsade och avfärgade i vitt och mot väggarna är tre äldre gravhällar uppsatta. Den södra väggen utgörs av breda trärena brädor med en högt placerad dörr till tornets övre våningar och en dörr till elcentral m.m. under trappan. Mot öster är den bevarade tornbågen försatt med en gråmålad träpanel av breda brädor samt med en gråmålad dör… Tidsprofil: 1150-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUSKÖ KYRKA
InteriörbeskrivningI kyrkan ligger ett lackat trägolv. En gravhäll i kalksten från 1682 är nedsänkt i det nordöstra hörnet. Stenen fick sin nuvarande placering i samband med 1877 års ombyggnad. Väggarna är putsade och vitmålade. Det välvda trätaket är vitlaserat och bärs upp av ljusgrå pelare. Även bänkinredning och fönstersnickerier är målade i ljusgrått. Läktarbarriär, korskrank, fyllningsdörrar samt bänkinredningens gavelspeglar är laserade i ljusa jordfärger. I det Levinska gravkoret ligger ett gråmålat brädgolv med två nedsänkta kalkstenshällar, vilka täcker en nedgång till gravkammaren. Hällarna har inskriptioner och ringar i hörnen. V… Tidsprofil: Cirka 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REGNA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten under medeltiden. Dess utformning är till stora delar oklar. Långhuset var dock rektangulärt och i norr fanns en sakristia. Grundmurar påträffades vid gravgrävningar vid kyrkans norra sida. Amanuens Anders Lindahl vid Östergötlands länsmuseum kunde efter en undersökning 1947 konstatera att de sannolikt hörde till den gamla kyrkans sakristia. Golvet innanför grundmurarna var täckt av plana, tunna hällar av kalksten och gråsten. Den äldre sakristians läge invid den nuvarande kyrkans norra mur kan indikera att delar av d… Tidsprofil: 1785–1787. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
rökstuga
Intakt rökstuga. Mullbänk, mångås, plåt under fargtaket, se även spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument".1885: Rökstugan byggs. 1920-tal: Rökugnen revs ut och en järnkamin sattes in. Stenarna från den gamla ugnen ska enligt uppgift ha lagts i ett källarutrymme under golvet i rökstugan. 1937: Den nuvarande rökugnen återuppfördes någon gång efter detta årtal. Material från den äldre ugnen återanvändes vid uppförandet av den nya liksom stenar från bastun vid Södra Abborrtjärnsberg. 1952: Beskrivs i hälla att kåven bestod av två rum. Taket var belagt med stickor. 1979: Tak läggs troligen om. 1995: Byggnaden renoverades. Då bytt… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LARS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Sankt Larskyrkans ursprungliga utformning har intresserat ett flertal forskare och man tror sig ha en någorlunda klar uppfattning om kyrkans tidiga byggnadshistoria. Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket förekomsten av delar till tidigkristna gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har sa… Tidsprofil: 1955–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SEGERSTADS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkobyggnadens fasta inredning. Läktarbröstning Läktarbröstningen är av trä. Breda stående brädor laserade i blått avdelas i fält av dekorerade brädor i grått med kannelyrer i guld. Ramverk, överliggare och lister är profilerade. Den nuvarande färgsättningen tillkom vid renoveringen 1949-50. Över mittgången skjuter ett bågformat parti fram. Denna båge är förhöjd med ett skyddsräcke i smide. Räcket tillkom vid renoveringen 1988-1989. Bänkinredning Bänkinredningen är indelad i tre kvarter, två i söder och ett i norr, och sluten mot mittgången. Bänkinredningen tillkom 1837-39 då kyrkan byggdes. Den fick sin nuvarande utformn… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Trädgårdsholmens f.d. fyr
HistorikVinden spelar fritt över bergskrevor, ljungtuvor och mossbevuxna hällar endast i holmens inre kurar krokvuxna tallar och lövträd. Norra Trädgårdsholmen av idag är en stilla plats med en karg och sällsam skönhet. Två husgrunder ytterst på varsin klippa i nordost och sydväst vittnar om den lilla fyrplatsen där det under 66 år bodde fyrvaktarfamiljer. Holmen strax sydost om Lurö blev fyrplats 1864. Nordöstra fyren var ett rödmålat, mycket litet fyrbostadshus med lykta på väggen enligt nybyggnadsritningen 1863. Det blev ombyggt 186970 och 1898 och senare avbildningar visar ett förvisso litet, men dock något större hus med fyrtorn på take… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRBERGA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Ett fragment av en s k eskilstunakista har påträffats i kyrkans närhet. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods och gårdar. Dessa tidigmedeltida kyrk… Tidsprofil: 1116–1117. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA SKRUKEBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN I slutet av 1800-talet påträffades en lockhäll till en s k eskilstunakista inmurad över kyrkans sydportal. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods oc… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kiviksgraven
En monumental bronsåldersgrav med ristade hällar och en komplicerad restaureringshistoria.
Kiviksgraven
En monumental bronsåldersgrav med ristade hällar och en komplicerad restaureringshistoria.