SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN

Hitta ett samband.

Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.

Nollställ

SÖKRESULTAT

30 träffar

för “här & där”

6703 ms · källspårbar projektion
Kunskapsnoder 30
01
Kulturhistorisk byggnad

HÄR & DÄR

Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Filipstad Värmlands län
KVALITET751 källor
02
Kulturhistorisk byggnad

HÄRNA MISSIONSHUS

HistorikI början av 1900-talet besöktes härnabygden av kolportörer och resepredikanter, och möten hölls i stugorna. Snart uppstod behov av en lokal för dessa samlingar, och handlare Gustav Hernqvist skänkte en lämplig tomt. Många ställde upp med virke och arbetskraft och 1909 stod lokalen klar. Härna Byggnadsförening bildades och var ägare till lokalen som kallades Härna Föreningshus. Huvudändamålet med lokalen var att tjäna som gudstjänstlokal, men den användes också till mycket annat såsom konfirmationsläsning, kommunal- och kyrkostämmor och föredrag i olika ämnen. Den användes också vid uppbörd av skatt, kristidsnämndssammanträden, utdeln… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Ulricehamn Västra Götalands län 1900–1999
KVALITET891 källor
03
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikKVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började beby… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Gotland Gotlands län 161–182
KVALITET891 källor
04
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikKVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började beby… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Gotland Gotlands län 161–182
KVALITET891 källor
05
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikKVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började beby… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Gotland Gotlands län 161–182
KVALITET891 källor
06
Kulturhistorisk byggnad

HALLTORPS KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkans exteriör illustrerar flera av dess byggnadsetapper och ombyggnadsfaser och de till dessa hörande idealen och behoven. De mittersta och västra delarna av den höga bottenvåningen härstammar från kyrkans första byggnadsperiod under tidigt 1200-tal. Kyrkvåningens mittersta och västra parti, delar av källarvåningens murar, den södra portalen, liksom utkiksgluggen i den södra muren härstammar från den andra byggnadsetappen, även den under tidigt 1200-tal. Båda dessa byggnadsetapper representerar med sina slutna, kraftiga murverk och smala öppningar den fortifikatoriska funktion som kyrkan hade. Samtidigt representerar de… Tidsprofil: 1951–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Kalmar Kalmar län 1951–1954
KVALITET891 källor
07
Kulturhistorisk byggnad

skogsarbetarkoja

ExteriörbeskrivningSkogsarbetarkojan har en stomme av bilat timmer som står på hörnstenar med utfyllnadssten där emellan. I östra gaveln finns ett mindre förrum vars väggar utgörs av timmerbakar. Dörr är av brädor. I det här utrymmet brukade man ställa sin häst, men det är okänt om så har skett här. Kojans tak är belagt med stickor. Ett skorstensrör av plåt finns i norra takfallet i anslutning till nock. Kojan har två enluftsfönster vars bågar bär spår av gul kulör. Mot norr har fönstret sexdelad spröjs och omålade foder. Mot väster är fönstret fyrdelat och här verkar foder och även vindskiva vara bestruket med olja? Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Torsby Värmlands län
KVALITET801 källor
08
Kulturhistorisk byggnad

HÄRADS KYRKA

ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Härads kyrka består av ett långhus med en utbyggnad i väster, ett påbörjat men aldrig slutfört västtorn vilket är något lägre än långhuset. Vid sydväggens västra hörn ligger ett vapenhus vilket idag fungerar som barnrum. Mitt på norrfasaden skjuter en korsarm ut. Taken är spåntäckta sadeltak. FASADER Härads kyrka bevarar medeltida murverk i långhus och kor. Murverken är till största delen uppförda av natursten förutom norra korsarmen som är uppförd av tegel. Kyrkan har spritputsade fasader med slätputsade hörn-, dörr- och fönsteromfattningar. Spritputsytorna som är utförda med KC-bruk vid mitten av 1900-talet är a… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Strängnäs Södermanlands län 1900–1999
KVALITET891 källor
09
Kulturhistorisk byggnad

Förråd

HistorikÖSTERMUR 29 - Fastighetens övriga bebyggelse utgörs av två gårdshus i den sydöstra delen av gården. Det ena gårdshuset, i trä under plåttäckt pulpettak, har en relativt stor volym och är troligen från tiden kring sekelskiftet 1800 och användes som hyrstall för bland annat tillresta bönder. Närheten till Österport och Hästgatan skapade goda förutsättningar för uthyrningsverksamhet och stora byggnadsvolymer. Numera fungerar byggnaden som förråd och garage. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 , KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Gotland Gotlands län 161–182
KVALITET891 källor
10
Kulturhistorisk byggnad

LINNÉSTUGAN

HistorikRåshults Södergård anslogs av kronan till kaplansboställe 1692, men först 1706 flyttade den första komministern in i en nyuppförd stuga. Här föddes Carl Linnaeus 1707. I slutet av 1720-talet eldhärjades detta bostadshus. 1731 uppfördes den nuvarande byggnaden, som på 1840-talet utökades med ett par vindsrum och frontespis. Den användes som prästbostad till 1905 och sedan som arrendatorsbostad till 1928, då huset restaurerades och återställdes i sitt ursprungliga skick. 1935 invigdes byggnaden till minnesgård och museum och disponeras av Hembygdsföreningen Linné. Huset är uppfört av timmer i en våning samt vind och har lågt, torvtäckt… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Älmhult Kronobergs län 1961–1978
KVALITET891 källor
11
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars – Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området ”Stamparken” där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Stockholm Stockholms län 1950–1959
KVALITET891 källor
12
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikKVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började beby… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Gotland Gotlands län 161–182
KVALITET891 källor
13
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars – Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området ”Stamparken” där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Stockholm Stockholms län 1950–1959
KVALITET891 källor
14
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars – Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området ”Stamparken” där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Stockholm Stockholms län 1950–1959
KVALITET891 källor
15
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars – Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området ”Stamparken” där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Stockholm Stockholms län 1950–1959
KVALITET891 källor
16
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikKVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började beby… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Gotland Gotlands län 161–182
KVALITET891 källor
17
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars – Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området ”Stamparken” där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Stockholm Stockholms län 1950–1959
KVALITET891 källor
18
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikKVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började beby… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Gotland Gotlands län 161–182
KVALITET891 källor
19
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars – Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området ”Stamparken” där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Stockholm Stockholms län 1950–1959
KVALITET891 källor
20
Kulturhistorisk byggnad

Bostadshus

HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars – Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området ”Stamparken” där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Stockholm Stockholms län 1950–1959
KVALITET891 källor
21
Kulturhistorisk byggnad

FÄRS HÄRADS FORNA TINGSHUS, SJÖBO

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Gamla torg ligger mitt i Sjöbo, där Väster-, Öster-, Norre- och Södergatorna möts. Den iögonfallande gästgivaregårdens huvudbyggnad från 1900 ligger vid torgets östra sida och mot söder Färs härads gamla tingshus. Tingshuset är en slätputsad envåningsbyggnad med inredd vind och brant, tegeltäckt sadeltak. Enligt den kommunala byggnadsinventeringen från 1974 är huset uppfört av korsvirke med tegelfyllning. På ena gaveln har huset byggts till med ett brandsäkert arkiv som fortfarande finns kvar. Fönstersättningen är oregelbunden och de två ingångarna har förlagts till d… Tidsprofil: 1998–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Sjöbo Skåne län 1998–2009
KVALITET891 källor
22
Kulturhistorisk byggnad

HISTORISKA MUSEET

HistorikHuset uppfördes 1840-45 som biskopsresidens. Arkitekt var Axel Nyström och byggnadsledare C. G. Brunius. När huset var färdigbyggt ansågs det för stort för biskopen och byttes mot den för universitetets naturvetenskapliga institutioner nyuppförda byggnaden på sandgatan. 1917 byggdes huset om och har sedan dess inrymt Lunds universitets historiska museum. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Byggnaden är uppförd särskilt för universitetet och berättar om administrat… Tidsprofil: 1840–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Lund Skåne län 1840–1845
KVALITET891 källor
23
Kulturhistorisk byggnad

Kontor

ExteriörbeskrivningByggnaden ligger i en brant sluttning mot nordost och har fyra våningar och fyra souterrängvåningar samt källare. De tre översta våningarna är indragna och bildar ett lamellhus, här kallat högdelen, ovanpå de nedanförvarande våningarna, här kallat lågdelen. Mot sydväst finns en uppfartsramp till taket på lågdelen där det finns ett parkeringsdäck och en altan. Från parkeringdäcket nås byggnadens huvudentréer. Mot Bällstavägen i nordost finns ett antal lastkajer med skärmtak samt en inbyggd lastkaj med fasader av vit plåt. SOCKEL- Gjuten grå samt rödbrun preobasbehandlad. FASAD- Högdelen har vit kasettplåt, lågdelen har blå… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Stockholm Stockholms län
KVALITET801 källor
24
Kulturhistorisk byggnad

BORGHOLMS BIO

Historik1891 fick Thomas Alva Edisons uppfinning kinetoscopet patent. I och med detta gavs möjlighet att projicera bilder som för ögat uppfattades som en kontinuerlig rörelse. Uppfinningen utvecklades vidare av bröderna Lumiere så att rörliga bilder kunde visas för publik. Tekniken fick en mycket snabb spridning och var en av huvudattraktionerna på Stockholmsutställningen 1897. Filmen var då ännu inte ett självständigt medium utan förekom ofta tillsammans med cirkus, varietéprogram och liknande. Men snart började kringresande försäljare av "lefvande bilder" dra land och rike runt med sina stora, otympliga apparater. Spelfilmer började göras… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Borgholm Kalmar län 1900–1999
KVALITET891 källor
25
Kulturhistorisk byggnad

GÖTEBORGS TINGSRÄTT

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshusets entréparti är smalt och högt med uppglasad överdel. Enligt arkitekterna kan den ses "...som 'den smala vägen' in i ett lagens hus". Fasaden är smyckad med en sgraffito (putsteknik) i modernt formspråk. Konstnären är Ynge Brothén, Göteborg. Porten är tung och leder in i ett glasat vindfång. Innanför vindfånget finns ett högt ljusschakt med glastak - en sammanhållande del i byggnaden. I trapphallen, kring det runda ljusschaktet, finns på varje våningsplan en djupt röd fondvägg. Stengolvet tar upp cirkelformen, genom en avvikande markering. Cirklar återkommer… Tidsprofil: 1997–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Göteborg Västra Götalands län 1997–2005
KVALITET891 källor
26
Kulturhistorisk byggnad

SILVBERGS KYRKA

InteriörbeskrivningKyrkorummets kupolliknande valv är liksom väggarna putsade. Enligt Malmström skall kupo-len ursprungligen ha haft en öppning i mitten mot lanterninen, jfr Panteon. Den anges ha blivit igensatt redan under 1800-talet. Den befintliga fasta inredningen är delvis samtida med kyr-kans uppförande; med undantag av bänkinredningen som till viss del är ombyggd. I norr har koret en tidstypisk, men numera sällsynt, altarpredikstol inramad av en klassiserande altar-uppsats. I söder står en läktare med orgelfasad, buren av sex marmorerade doriska pelare (två tillsatta 1933). Kyrkorummets färgsättning härstammar från 1930-talets restaur… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Säter Dalarnas län 1800–1899
KVALITET891 källor
27
Kulturhistorisk byggnad

Stall

HistorikKnutarna vita i ändarna, mångåstak. Stalllogen är av en mycket vanlig byggnadslösning i norra Värmland. Byggnaden består i nedre plan av ett stall, sadelrum samt höloft. Upp till övre plan löper en körbro upp till ett logegolv. Stallogen på Laukomägg här tillbyggd med dass på södra fasaden samt mot väster ett vagnslider. Grundläggningen av stallogen består av hörnstenar. Själva stallet har dock ett betonggolv. Stallbyggnadens stomme och fasad består av både bilat timmer och rundtimmer och har en sned underhaksknut. Stallogens väggar är stabiliserad av fyrstjärningar. Timret är i stalldelen tätat med mossa, i övrigt finns ingen tätnin… Tidsprofil: 1923. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Torsby Värmlands län 1923
KVALITET891 källor
28
Kulturhistorisk byggnad

Annex

21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052069Bebyggelse - byggnadHÄRNÖSAND RESIDENSET 1 - husnr 2AnnexLän: Västernorrland, Kommun: Härnösand, Landskap: Ångermanland, Socken: Härnösand , Stift: Härnösands stift, Församling: Härnösands domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1928 - 193017.937116089350965,62.63264176846681http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052069RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Härnösand Västernorrlands län
KVALITET801 källor
29
Kulturhistorisk byggnad

ANSTALTSLADAN

21400000614024http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000614024Bebyggelse - byggnadHÄRJEDALEN DUVBERG 4:18 - husnr 26ANSTALTSLADANLän: Jämtland, Kommun: Härjedalen, Landskap: Härjedalen, Socken: Sveg , Stift: Härnösands stift, Församling: Svegsbygdens församlingNybyggnadsår: 1800 - 189914.261518432160493,62.109046817020754http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000614024http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000614024http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000614024RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Härjedalen Jämtlands län
KVALITET801 källor
30
Kulturhistorisk byggnad

BAGARSTUGA

21400000614018http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000614018Bebyggelse - byggnadHÄRJEDALEN DUVBERG 4:18 - husnr 3BAGARSTUGALän: Jämtland, Kommun: Härjedalen, Landskap: Härjedalen, Socken: Sveg , Stift: Härnösands stift, Församling: Svegsbygdens församlingNybyggnadsår: 1800 - 184914.259377581936254,62.1097207127956http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000614018http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000614018http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000614018RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Härjedalen Jämtlands län
KVALITET801 källor

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.