SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “gylle kyrka”
GYLLE KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MELLBY KYRKA
HistorikStora Mellby kyrka är ursprungligen medeltida, sannolikt från 1100-talet, och var då en romansk stenkyrka med smalare kor i öster. Den äldsta kända klockstapeln uppfördes 1690. Långhuset vidgades 1724 och 1828 fick kyrkan dagens utformning, ritad av arkitekt M. Gyllenhoff. Tornet restes 1762-65, nuvarande kor 1828 och sakristia 1956, ritad av arkitekterna Ärland Noréen och Hampus Bergman. Den är Bjärke härads största kyrka. Från den medeltida kyrkan finns dopfunten bevarad. Av denna kyrka återstår idag den sydvästra väggen. Predikstolen härstammar troligen från 1600-talets slut. 1720 göts stora klockan, eller göts om av en äldre kloc… Tidsprofil: 1762–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HILLSANDS KAPELL
InteriörbeskrivningDå Ströms församling övertagit kapellet lät man utföra renoveringsarbeten som omfattade målningsarbeten av de flesta målade ytor på nedre planet. När församlingen i slutet av 1980-talet beslöt sig för att åter renovera byggnaden var det del i ett grepp att hitta en utökad användning för byggnaden. Bland annat lät man omdana lägenheten på övervåningen till ett allaktivitetsrum för byn. Renoveringen gjordes med antikvarisk medverkan och med inställningen att gå varsamt fram i kyrkorummet och närmast angränsande utrymmen. I övriga utrymmen medgavs mer långtgående åtgärder. Innebörden blev att många av biutrymmena renoverades… Tidsprofil: 1988–1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av liggande timmer, som enligt en dendrokronologisk undersökning, dvs årsringsdatering, daterats till 1250. Under 1400- eller 1500-talet uppfördes en ny kyrka av sten med återanvändning av delar från träkyrkans takkonstruktioner i bl a gavelrösten och remstycken. Trägavlarna visar, enligt uppgift, spår efter utvändig spånbeklädnad och östra gaveln har varit tjärad. De sekundärt använda väggbjälkarna och takbrädorna har rester av målningar. Målningarna anses vara utförda av den s k Risingemästaren eller någon av hans efterföljare och kan dateras till tiden 1430-1450. Stenkyrkan uppfördes… Tidsprofil: 1430–1450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gråmanstorps kyrka
HistorikGråmanstorps kyrka uppfördes som Mariakyrka runt 1160, sannolikt genom att den kristna missionerande kyrkan övertog en hednisk kultplats. Fynd man gjort under kyrkan tyder på att platsen använts som begravningsplats i alla fall under ca 3000 år. Troligen restes kyrkan med hjälp av cisterciensermunkarna vid Herrevad, som anses ha medverkat vid många kyrkobyggen i närområdet. Vidare lär kyrkobygget ha stått under påverkan av domkyrkobygget i Lund, vars duktiga stenmästare spreds i trakten efter avslutat värv 1145 för att arbeta vidare med landsbygdskyrkor. Direkt inflytande till Lund kan spåras t.ex. i långhusportalernas reliefförsedda… Tidsprofil: 1970–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄVATTNA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: TRÄVATTNA KYRKA - En medeltida stenkyrka med gravkor för familjen Gyllengrip på Salaholm förstördes av en eldsvåda 1848. År 1854 restes den nuvarande stenkyrkan på den gamla kyrkplatsen. Byggnaden är ritad av arkitekten vid ÖIÄ J A Haverman, men uppfördes med vissa avvikningar från de gillade ritningarna. 1895 fick kyrkan sin första läktarorgel. År 1928 renoverades kyrkan utvändigt. 1933 ledde arkitekt Axel Forssén en större invändig renovering. Kyrkan målades om fullständigt, nya innanfönster tillkom och nytt glas i korfönstren. Vindfånget under läktaren togs bort och nya dörrar mot ky… Tidsprofil: 1953–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÄNGNÄS DOMKYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Strängnäs domkyrka är en treskeppig hallkyrka med ett polygonalt, fullbrett kor i öster, sakristior i norr, sidokapell i norr och söder, samt ett torn i väster. Domkyrkan har ingångar i väster, i söder och i norr. FASADER Kyrkans sockel är putsad och gråmålad. Under strävpelarna är sockeln utförd av tuktad och oputsad granit. Fasaderna på de tillbyggda koren i norr och söder är generellt uppförda av rött tegel som är murat i munkförband. Fasaderna har varit rödfärgade och partier med bevarad färg kan ännu ses på vissa delar av murverket. Fasadernas strävpelare är snedställda i anslutning till de olika byggnadsetap… Tidsprofil: 1907–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 330, Bunge kyrka
Anteckningar8 cm vänster om runa 1 i §E finns ett tecken som har form av h. §B bör läsas före och tillsammans med §A. §C består av kopior av inskrifterna §B-A och §D. §D Gyllentalsserien i runor. §E osäker som runinskrift. §F baklänges [f]uþorkh §G samma typ av inskrift som G 329a, G 329e, G 331f och G 332c. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningFramför ingången till kyrka och församlingshem står ett fristående klocktorn med genombruten konstruktion och gavlar lika kyrkfönstrens form av halva spetsbågar. Tornet kröns av ett gyllene kors. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset som utgörs av ett avlångt rum i tornets bottenvåning, vars norra och södra delar har avdelats med skiljeväggar för att skapa utrymme för sakristia, wc, förråd samt trappa till orgelläktaren. Golvet är belagt med plattor av grå kalksten, skiljeväggarnas breda plank är målade i en ljust rödgul kulör och det plana innertaket är klätt med vitmålat skivmaterial med infälld belysning. Vid västentrén är murverket putsat och vitmålat. Entrédörrens insida utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra fyllningar i vardera dörrblad, allt i ek. Dörrarna mot utrymmena i norr och sö… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGA KYRKA
HistorikBERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida. Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen h… Tidsprofil: 1599–1641. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄLLEFORS KYRKA
InteriörbeskrivningBÄLLEFORS KYRKA - Kyrkan består av ett mycket brett långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster och sakristia norr om koret. Västra delen av långhuset är avskärmad till vapenhus. LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en bred mittgång och i söder en tvärgång. Över västra delen av långhuset är en djup läktare. Under västra delen av läktaren finns sedan 1974 en jalusiliknande vägg av breda furuplankor på båda sidor av mittgången. I utrymmena här bakom finns bland annat bokbord, en stor, järnbeslagen kista och rumshöga, i söder nya förvaringsutrymmen. Utrymmena är gjorda av samma släta furupanel som väggen i väster och f… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLO KYRKA
ExteriörbeskrivningFLO KYRKA - Den nyromanska salkyrkan uppfördes i sin helhet år 1890 efter stockholmsarkitekten Fredrik Liljekvists ritningar. Den består av ett brett långhus som i öster har ett fullbrett kor med tresidig avslutning. Öster härom är en sakristia. I väster är ett torn och i söder en mittportal med vindfång. FASAD - Sockeln är av tuktad kalksten i ett par skift och följer den gamla kyrkans grund. Väggarna av gråsten är spritputsade och vitkalkade. Hörn och omfattningar är slätputsade. Alla öppningars överstycken är omfattade av oputsat tegel. Klockkammarens bjälklag är på tornet markerat med en oputsad tegellist, täckt av kop… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOTALA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av sten sannolikt under 1200-talets första hälft. Dess ursprungliga utformning är inte helt känd. Vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes i samband med en omfattande renovering av kyrkan 1952-53 framkom intressanta uppgifter om kyrkans tidigare utformning. Kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med smalare korabsid. Fynd av formtegel indikerar även att kyrkan varit välvd. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen vis… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REGNA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten under medeltiden. Dess utformning är till stora delar oklar. Långhuset var dock rektangulärt och i norr fanns en sakristia. Grundmurar påträffades vid gravgrävningar vid kyrkans norra sida. Amanuens Anders Lindahl vid Östergötlands länsmuseum kunde efter en undersökning 1947 konstatera att de sannolikt hörde till den gamla kyrkans sakristia. Golvet innanför grundmurarna var täckt av plana, tunna hällar av kalksten och gråsten. Den äldre sakristians läge invid den nuvarande kyrkans norra mur kan indikera att delar av d… Tidsprofil: 1785–1787. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENSTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningSTENSTORPS KYRKA är en stor enskeppig salskyrka med polygonalt kor i öster, vidbyggd sakristia åt norr samt vapenhus i västtornet. Väggarna är putsade milt gulvita och det flacka, tunnvälvda trätaket är målat i ljust gråblått. Nedtill avslutas taket av en gråblå taklist. Kyrkorummet är ljust med djupa, stickbågiga fönstersmygar åt norr och söder. De blågrå fönsterbågarna är spröjsade. Fönsterbänkarna är ej lika djupa som smygen utan under fönstren finns radiatorer. Mitt på fasaden åt söder finns ett i rummet utskjutande vindfång med en pardörr med fyllningar. Vindfånget kröns upptill av ett klassicerande listverk som pryds… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Björklinge kyrka
InteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkan av såväl medeltiden som stormaktstiden. Kyrkorummet är täckt av fem putsade tegelvalv med ribbor. De bägge östra valven är tillkomna vid 1600-talets ombyggnad. De har också de rikast utformade valvribbmönstret och är försedda med valvanfang som pryds av sandstensskulpturer. Slutstenen i korvalvet är försedd med ett nedhängande ornament som liknar en druvklase. De medeltida valven är försedda med målningar från 1400-talets mitt och hänförs till vad som brukar kallas Mälardalsskolan. Det västligaste valvet är dock målat senare och har attribuerats till Tierpsskolan. Vid den stora ombyggnaden på 1600-… Tidsprofil: 1917–1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUDDINGE KYRKA
InteriörbeskrivningI kyrkan ligger golv av polerade kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade liksom kyrkorummets träunnvalv. Mellan väggar och valv löper en profilerad list. I södra långhusväggen finns ett medeltida konsekrationskors målat i rött inom en cirkel Lite längre fram i samma vägg finns en nisch, vilken kan ha ingått i ett tidigare sidoaltare eller ett skåp för förvaring av det invigda nattvardsbrödet. Glasmålningar sattes in i samtliga korfönster 1928 och utfördes efter konstnären Per Månssons teckningar. Två av glasfönstren togs bort 1994. I ett av altarbordens framstycken är den gamla (troligen 1200-tal) altarskivan av kalksten… Tidsprofil: 1804–1807. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rimbo kyrka
InteriörbeskrivningFönstren är svagt stickbågiga och fick sin nuvarande form 1856. Fönstren i söder har sin ursprungliga plats men har förstorats. Norra sidan saknade som brukligt ursprungligen fönster, det östra av dem togs upp på 1700-talet och det västra 1856. Fönstersnickerierna är från 1969, kopplade bågar med gröntonade antikglas. Korets fönster i öster sattes antagligen igen när altaruppsatsen tillkom 1645 men markerades sedan 1903 i muren och togs åter upp år 1969. Vapenhuset har under långa perioder varit stängt mot långhuset, dels omkring 1670-1745, dels under perioden 1903 till omkring 1964 då det åter öppnades och en ny dörr satt… Tidsprofil: 1670–1745. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTVIKS KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med oljat trägolv, ca 100 mm spåntat virke. Ljust gulmålade väggar i gips på vilka är monterade en bröstningspanel, ca 0, 75m över golv, 200 mm sockel, krönande profilerad list, båda med mörk grå målning, däremellan ljusare grå målning. Över denna ett ramverk i trä med monterade krokar samt hatthyllor i trä. Mörkare grå målning. Skålad taklist i trä, ca 80 mm bred, gipstak, grå målning. I vapenhus rakt fram mot öster en hwc-dörr i trä, tre fyllningar, påbyggd insida med träfiberskiva, grå målning. Denna, liksom wc, byggd vid 1990-talets restaurering. Helkaklat hwc, betongkakel golv, ca 200x200 mm, grå med blå bård… Tidsprofil: 1880–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Altuna kyrka
InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som o… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JONSEREDS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är förhållandevis mörkt och har en hög invändig takresning. Långhusets östra del fungerar som kor, med altare och altaruppsats placerade i den mittersta och större av de tre spetsbågiga öppningar som skiljer koret från absiden. Hela östra korgaveln har det röda teglet synligt, och de tre spetsbågarna vilar på fint huggna kalkstenspelare. Ovanför den mittersta bågen sitter ett rosettfönster med glasmålningar, och även inne i absiden har fönstren glasmålningar. Sakristia är anordnad i absiden, bakom ett altarskrank. GOLVET är ett brunt lackat trägolv av äldre datum. I koret är golvet två steg högre och belagt med… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LITS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriören har påtagliga moderna inslag men kyrkorummet kan samtidigt sägas uppvisa en välbevarad nyklassicistisk kyrkoinredning av mycket hög kvalitet. De putsade väggarna har en ljust grå bröstning i höjd med fönstrens nederkant. Över denna är väggarna jämt vitgrå. Mellan de rytmiskt placerade fönster- och dörrnischerna finns svagt markerade putsfält. Taket är ett tunnvalv klätt med längsgående ljust grå originalbräder och reser sig ovan en diskret enfärgad taklist. Ett påspikat ramverk ger en blåmålad plafond med fem enkla takrosetter som målats med stark gulockra. Orgelläktaren är av den i Jämtlands län dominerande typ… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNGSUNDS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet, har ett förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster och läktare med orgel i väster. I norr och söder finns läktare med läktarunderbyggnader. Väggarna är panelklädda och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Golvet är lagt med lackade brädor och rummet täcks av ett kryssvalv med ljusmålad slätpanel. Öppna bänkar med rektangulära gavlar ansluter ej mot ytterväggar. KYRKORUMMET har ett golv lagt med smala olackerade brädor, på detta ligger en blåmelerad matta av heltäckningstyp. En gråmålad golvsockel. Väggarna är klädda med stående vitlaserad panel och bryts upp… Tidsprofil: 1702–1703. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA RÅDA KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt enskeppigt långhus med tresidgt, förhöjt kor i söder. Rummet täcks av ett flackt brädvalv. Kyrkans interiör är tämligen välbevarad med altaruppsats, predikstol och västläktare i nyklassicistisk stil från byggnadstiden. På väggar och i tak finns dekorativa målningar från 1900-01. Öppna bänkar fördelade i fyra kvarter. En relativt stor läktarunderbyggnad är tillkommen i etapper under 1900-talets andra hälft. KYRKORUMMET har GOLV av lackade brädor. Matta i mittgång vävd av ull i grå toner. VÄGGARNA är putsade i gulvitt och bryts upp av rundbågeformade FÖNSTER av trä. Fönstren är i… Tidsprofil: 1900–1901. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkan har många gemensamma specifikationer när det gäller materialval i de olika utrymmena. Hit hör golv i omönstrat utförande med liggande tegelstenar samt ljust putsade väggar med slät struktur och fönsterbänkar i grå kalksten. Det förekommer lättare mellanväggar som är klädda med skivmaterial och målade som putsväggarna. Dörrar av normalstruktur har släta dörrblad av plywood i ramverk. Dörrbladen är tjocka och omges av foder som liksom golvlisterna har samma mörkbetsade ton som dörrbladen. Dörrbeslagen är enkla, raka och kraftfulla av funkistyp. Där innertak av trä finns är dessa plana med smal, spontad slät panel som… Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENLJUNGA KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Slipat kalkstensgolv. VÄGG - Slätputsade vitmålade väggar som delas in i sektioner av ett pilastersystem. De ljust blå pilastrarna smyckas av längsgående lister i blått och guld samt i mitten en grå inåtgående list. Pilastrarnas kapitäl dekoreras av tre röda rektangulära fält bredvid varandra mot guldfärgad botten. Basen hänger samman med den ljusblå bröstningen som löper längs med långhusväggarna, och pryds av två liggande inåtgående fyllningar, rektangulärt formade och placerade över varandra. Fyllningarna är gråblå och kantas av en röd list. Bröstningen, som pryds av lister i guld och mörkare blått, bestå… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYRESÖ KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans golv är lagt med röda och grå kalkstensplattor utom i bänkkvarteren där det ligger trägolv från 1933. I golvet ligger ett flertal nedsänkta gravhällar, likaså i kalksten av vilka en del har inskriptioner. Väggar och valv i kyrkorummet är putsade och vitkalkade. Thomas Målare var den som först vitlimmade kyrkan år 1640. Den vitrappade interiören delas upp i fyra valvtravéer. De två östra valvtravéerna som utgörs av korvalv och långhusets östra valv är stjärnvalv. Långhusets västra valv är åttadelat och tornvalvet är kryssvälvt. Valven bärs upp av kolonner som bl a kröns med Oxenstiernas och de la Gardies vapen. Valv… Tidsprofil: 1620–1630. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄNE-RYRS KYRKA
ExteriörbeskrivningHela exteriören restaurerades 1992. Kyrkans exteriör präglas av sitt ursprungliga utseende och tilläggen från 1902. Den har tresidigt kor med ett lika brett, kraftigt torn vidbyggt i öster och med ett lägre och smalare vapenhus i väster. Tornet är lågt och avslutas, strax över långhusets taknock, med en smalare del upptill med ljudluckor. Entréer finns på båda gavlarna. FASAD - Fasadpanelen är troligen från 1904. Vitmålad locklistpanel med välvd läkt och en slät bräda runtom nedtill över sockeln. Knutlådor finns i långhusets hörn och två på var långsida. FÖNSTER - Alla fönster är målade i rödbrunt har plåtbleck upptill. Om… Tidsprofil: 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.