SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
7 träffar
för “gustav vasa kyrka”
GUSTAV VASA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet nås från tre av de fyra korsarmarna, i norr, söder och genom huvudingången i öster. Över varje ingång finns en läktare, på den östra står orgeln. I den västra korsarmen ryms koret. Kupolen över korsmitten bärs upp av fyra mycket kraftiga murpelare. Rummen i vinklarna mellan korsarmarna benämns numera Lukas-, Matteus-, Markus- och Johanneskapellet och har fått olika funktioner. De tre vapenhusen har kalkstensgolv, putsade och målade väggar varav det östra vapenhusets väggar är uppdelade av pilastrar och nischer. Grågrönt målade pardörrar med fyllningar och glasad övre del leder in till kyrkorummet. Väggarna i ky… Tidsprofil: 1856–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOO KYRKA
HistorikBoo kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten Martin Hedmark 19221923 på Boo nya kyrkogård, vilken hade invigts redan 1912. Kyrkan invigdes den 29 juli 1923 av Nathan Söderblom. Arkitekten Martin Hedmark (18961980) hade utexaminerats från Tekniska Högskolan samma år som han ritade Boo kyrka. Han hade tidigare arbetat hos Lars Israel Wahlman, som efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm ansågs vara en av landets främsta kyrkoarkitekter. När kyrkan i Boo blivit färdig utvandrade Martin Hedmark till USA, där han hade större delen av sin yrkeskarriär. Han hade en egen verksamhet i USA och ritade flera kyrkor, bl a First Swedi… Tidsprofil: Cirka 1630. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta MARIA MAGDALENA KYRKA
HistorikS:ta Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1625. Kyrkan har genomgått stora förändringar sedan dess. Nicodemus Tessin d.ä. (161581) ritade 1600-talets tillbyggnader. Han har i Stockholm bland mycket annat ritat Gamla Riksbanken, Bondeska- och Wrangelska palatset och Stadsmuseet. Hans son, Nicodemus Tessin d.y. (16541728), ritade västportalen. Efter en brand 1759 renoverades kyrkan efter Carl Johan Cronstedts (170977) ritningar. Cronstedt har även ritat Artillerigården som numera rymmer Armémuseum. Carl Fredrik Sundvall (17541831) ritade den nuvarande tornhuven 1824. På 1920-talet fick interiören sin befintli… Tidsprofil: Cirka 1588. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Breds kyrka
InteriörbeskrivningInteriören i långhuset har en enkel nyklassicistisk karaktär. Rummet präglas av ljus och rymd. Golvet är försett med kalkstensplattor men bänkkvarteren har brädgolv. Väggarna är putsade och vitkalkade och avslutas uppåt av en profilerad och putsad taklist. Taket består av ett putsat, vitkalkat tunnvalv. Kyrkorummet är symmetriskt indelat med fyra slutna bänkkvarter på ömse sidor om mittgång och tvärgång. Bänkinredningen tillverkad 1747 återanvändes från den medeltida kyrkan. Ryggstöd och sitsar moderniserades vid en renovering 1924. Bänkkvarteren är marmorerade i gråtoner. Altarbordet är tillverkat av trä och marmorerat. D… Tidsprofil: Cirka 1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uppsala domkyrka
InteriörbeskrivningInteriören präglas i hög grad fortfarande av den stora restaureringen 1885-93. Alla valv- och väggdekorationer från den tiden bevarades utom i södra tvärskeppet där de kalkades över. De nygotiska bänkraderna är kvar liksom orgeln och orgelläktaren. Högkoret avgränsas mot koromgången av smidesgaller och ett antal smidda ljusbärare. Altaret pryds av ett kors i silver och glas utfört av guldsmeden Bertil Berggren-Askenström 1976. Många gravstenar finns även i våra dagar kvar i golvet, som för övrigt består av kalkstensplattor. Vidare finns ett stort antal gravmonument från 1500-, 1600- och 1700-talen i de till gravkor omvandl… Tidsprofil: 1885–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.