SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
19 träffar
för “falu gruva”
Falu gruva
Falu gruva är äldre än det svenska riket. Den började brytas för nästan 1400 år sedan, är en av våra äldsta koppargruvor och den som har producerat mest koppar under sin verksamma tid. Där har också brutits zink, bly, vismut, silver och guld. Gruvan är typlokal för flera olika mineral; botryogen, gahnit, nordströmit, weibullit och wittit. Det var den mer än tusenåriga gruvhanteringen och metallproduktionen som gjorde att staden, gruvan och bergsmansbygden utsågs till Världsarv av FN 2001. Primärt geologiskt intresse: Magmatiska processer. Tidsprofil: 1400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Falu gruva
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Zn;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ SPELHUS
HistorikCREUTZ SPELHUS. Inrymde gruvspelet (uppfordringsanordningarna). Under taket fanns en liten kammare, där spelstyraren höll till. Uppfördes 1855 av konstmästaren H Steffansson som även var lärare i Falu Bergsskola . Spelhuset ombyggdes år 1875 och användes senast 1916. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Falun och Kopparbergslagen
Gruvan, staden och bergsmanslandskapet visar hur kopparproduktionen formade ekonomi, samhälle och bebyggelse under sekler.
ADOLF FREDRIKS LAVE
HistorikADOLF FREDRIKS LAVE. Uppförd vid 1800-talets mitt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGMÄSTARGÅRDEN
HistorikBERGMÄSTARGÅRDEN. Uppförd 1698-99 som bostad för bergmästaren. Denne var underställd Bergskollegium men tillsattes av regeringen och fungerade som statens representant i regionen, Gården flyttades 1965-66. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1698–1699. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ KONSTHJULHUS
HistorikCREUTZ KONSTHJULHUS. Uppfördes 1845 och ombyggdes senare år 1882. Konsthjulhuset är byggt av liggande rödfärgat timmer på en kallmurad grund. Konsthjulhusets sadeltak har liksom laven taktäckning av plank. Det dubbelverkande vattenhjulet är nära 15 m i diameter. Drivkraften från hjulet överfördes via en konstgång till pumparna i Creutz schakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ LAVE
HistorikCreutz lave är byggd i trä 11 m lång och 11 m bred i tre över varandra placerade avsatser med rundbågade öppningar. Laven är rödfärgad med svarta luckor. Taket är av plank. Den är uppförd efter C G Husbergs ritningar år 1852. Schaktet öppnades år 1662 och fick sitt namn efter friherre Lorentz Creutz, dåvarande landshövding i Kopparbergs län. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GESCHWORNERGÅRDEN
HistorikGESCHWORNERGÅRDEN. Uppfördes 1744-45 som bostad för geschwornern, bergmästarens närmaste man. Huset byggdes om på 1950-talet och flyttades 1965-66. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1744–1745. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBERGS PIVOT
HistorikHUSBERGS PIVOT. Uppfördes 1845. Genom anordningen, som är ett så kallat vändbrott, kunde uppfordringslinorna från Creutz spelhus betjäna fyra olika schakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KONSTMÄSTAREGÅRDEN
HistorikKONSTNÄRSGÅRDEN. Uppförd 1703-94 som bostad för konstmästaren, den som var ansvarig för de bergsmekaniska anordningarna. Gården beboddes i början av 1700-talet av Christoffer Polhem, som innehade ämbetet 1700 - 1716. Ombyggd 1870 och flyttad 1955, sedan 1916 använd som kontor. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1703–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSCARS LAVE
HistorikOSCARS LAVE. Byggd 1970 sedan den gamla trälaven rivits 1966. Den 40 meter höga byggnaden står över ett schakt som började drivas 1904 som gruvans nya huvudschakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UPPSKÄRARKAMMAREN
HistorikUPPSKÄRARKAMMAREN. Rödfärgad träbyggnad, troligen uppförd vid 1800-talets mitt. Användes för registrering av uppfordrade malmtunnor. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅBY GÅRD
HistorikMangårdsbyggnaden började uppföras 1799 av den dåvarande landshövdingen i Falun, Johan Magnus af Nordin, som hade intressen i flera bruk i Gästrikland. Att bygget planerats under en längre tid framgår av att den engelska parken anlagts på platsen redan tio år tidigare. Med tanke på af Nordins anknytning till Falun framstår det som förklarligt at Åby Gård både ritades och inreddes av falubor. Ritningarna upprättades av Gustaf Bergström verksam vid Falu gruva, medan inredningarna utfördes av den kände dekorationsmålaren Nils Asplind. Byggnadsarbetet leddes av en annan dalkarl, captain-mechanicus Olof Forsgren, som även tidigare byggt h… Tidsprofil: 1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANFARTEN
HistorikANFARTEN. Uppfördes 1812 över det schakt, anlagt 1810-12, som på den tiden var den viktigaste nedfarten för gruvarbetarna. Tillbyggdes 1845 med två flyglar för klädförvaring. Flyttades 1965-66 och står nu över den hiss som går ner till Besöksgruvan. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKS HJULHUS
HistorikFREDRIKS HJULHUS. Uppfört 1853 och ombyggt 1891. Revs och återuppfördes på nuvarande plats 1967. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA VASKEN
HistorikGAMLA VASKEN. Innehåller ett remdrivet vaskverk med bevarade maskiner. Är den enda bevarade i sitt slag i landet. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINSLAGERIET
HistorikLINSLAGERIET. Den första linslagarverkstaden uppsattes 1835 som den första i landet. Är flyttad flera gånger. Verksamheten nedlades 1910. Här tillverkades stållinor i linmaskiner av trä. Byggnaden är den enda bevarade i sitt slag i Sverige. Invid gruvan finns fasta fornlämningar i form av slaggvarp, lämningar efter vändrostar och kallrostar med mera som bidrar till det kulturhistoiska värdet och upplevelsen av den historiska industrimiljön. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92.… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.