SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “flo kyrka”
FLO KYRKA
ExteriörbeskrivningFLO KYRKA - Den nyromanska salkyrkan uppfördes i sin helhet år 1890 efter stockholmsarkitekten Fredrik Liljekvists ritningar. Den består av ett brett långhus som i öster har ett fullbrett kor med tresidig avslutning. Öster härom är en sakristia. I väster är ett torn och i söder en mittportal med vindfång. FASAD - Sockeln är av tuktad kalksten i ett par skift och följer den gamla kyrkans grund. Väggarna av gråsten är spritputsade och vitkalkade. Hörn och omfattningar är slätputsade. Alla öppningars överstycken är omfattade av oputsat tegel. Klockkammarens bjälklag är på tornet markerat med en oputsad tegellist, täckt av kop… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBY KYRKA
HistorikText saknas för närvarande, Husby kyrkplats hör troligen till de äldsta i Dalarna, en hypotes som styrks av att den enda bevarade romanska dopfunten i landskapet finns i kyrkan. Om grunden till nuvarande kyrka är lika gammal har hittills varit svårare att fastställa. Kyrkoherdelängden som inleds 1192 är dock inte sanningsenlig (Bonnier). Platsen läge var länge strategiskt intill Dalälven där viktiga vägar möttes, i anslutning till en flottbro. Socknens utveckling främjades också av en bördig bygd och av den intensiva bergs- och järnhanteringen som försiggick i området. Bygdens betydelse och ställning speglas även i förekomsten av klo… Tidsprofil: 1987–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREVIKS KYRKA
HistorikBreviks kyrka uppfördes 193637 och invigdes midsommardagen 1937 av ärkebiskop Erling Eidem. Kyrkan ritades av arkitekt John Åkerlund och hans son arkitekt Lars Åkerlund ritade tillbyggnaden till församlingssalen 1955 och nya utrymmen på nedre plan. 1969 invigdes församlingsgården med lokaler för kyrkans förskola, konfirmand- och ungdomsverksamhet. Arkitekt John Åkerlund (18841961) har förutom byggnaden även ritat den fasta inredningen i kyrkorummet och vissa inventarier. Han var mångsidig både som arkitekt och skriftställare, utförde restaureringar och ritade även möbler till sina egna anläggningar. Mest bekanta är Sigtunastiftelsen… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIG ELEONORA KYRKA
HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Jos… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLOBY KYRKA
ExteriörbeskrivningFLOBY KYRKA har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor med tillbyggd, lägre sakristia åt öster och, åt väster, ett fyra våningar högt torn med lanternin. TAK - Långhusets sadeltak är täckt med mångkantiga skifferplattor. På nocken finns en skorsten täckt med kopparplåt. Även hängrännor och stuprör är av koppar. Under takutsprånget avslutas putsen med en profilerad, vitmålad gesims av trä. Tornets överdel, som helt är täckt av koppar, har nedtill formen av ett tälttak med avfasade hörn. Åt varje väderstreck finns frontoner med urtavlor i. Siffror och visare är förgyllda. Lanterninen har avfasade hörn och rundbågiga… Tidsprofil: 1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLODA KYRKA
ExteriörbeskrivningFloda kyrka är en treskeppig basilika med sakristia i norr, gravkor i öster, samt hörntorn i väster och mindre hörntorn i söder. TAK - Mittskepp, östra valvtravén i södra och norra sidoskeppet och sakristian täcks av sadeltak. Takfallen över norra och södra sidoskeppet är pulpettak. Norra sidoskeppet är försett med spetsiga takkupor. De båda tornen har tornhuvar. Samtliga tak är täckta med skiffer i litet format, på tornen mönsterlagt. Tornet i väster har horisontella dekorationer av koppar. Västra tornet kröns av en spira med ett kors och en vakande tupp. Södra hörntornet kröns av en spira med sirligt utformat kors och en… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Älmhult kyrka
HistorikÄlmhult har Kronobergs enda kyrka som är uppförd enligt 1920-talets klassicistiska stilideal. Allt sedan Älmhult fick köpingsrättigheter år 1900 har behovet av en kyrka gjort sig gällande, vid denna tid ingick orten i Stenbrohults socken Omfattande insamlingar hölls och 1929 kunde byggnationerna inledas efter ritningar av arkitekten Knut Nordenskjöld. Först 1933 blev orten egen församling och 1941 bildades ett eget pastorat. En stor skara människor samlades vid invigningen 1930 då biskop Edgar Reuterskiöld utförde ceremonin, efter lång väntan hade man erhållit sin egna kyrka. Byggnaden ger ett kraftfullt intryck med massiva murverk d… Tidsprofil: 1979–1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mo kyrka
HistorikKyrkan uppfördes 1818-22 efter ritningar av Axel Almfeldt och ersatte då en medeltidskyrka som fanns 5 kilometer öster om den nuvarande kyrkan. Medeltidskyrkan är numera en ruin. Orsaken till att man flyttade kyrkan till sin nya plats i början av 1800-talet var Flors linnemanufaktur. Platsen för fabriken var nedanför den nuvarande kyrkan och det blev det nya hjärtat i byn. Ett nytt samhälle växte så småningom fram runt kyrkan där fanns det post, bank, affär, och skola. Det enda av det som finns kvar i dag är skolan. Tidsprofil: 1818–1822. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
åmsele kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan började byggas 1872 och invigdes 1874. Den bestod då enbart av ett timrat långhus med lägre utskjutande kor mot söder och var försedd med ett relativt brant spånklätt tak. Ritningarna upprättades av flottningsinspektören Karl Bergström i Brännland utanför Umeå. Tornet, som är placerat mot norr, byggdes 1875 efter ritningar av byggmästare J. P. Lundberg från Teg utanför Umeå. Det är byggt i stolpverks-konstruktion med en avsats och smalare överdel. Upptill avslutas det av ett tälttak med kors på krönet. Den nedre delen är försedd med några mindre fönster. Kyrkan hade till en början en stående bred locklistpanel, som… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLODA KYRKA
ByggnadsdelKor - Norr, Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Torn - Söder, Torn - Väster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKSKYRKAN
HistorikFredrikskyrkan fick sitt namn vid invigningen 1744 efter dåvarande kung Fredrik I. Redan i Dahlbergs stadsplan från 1694 fanns en stenkyrka inritad vid Stortorget, då under namnet Stadskyrkan. Senare kom den även att benämnas både Svenska kyrkan (i förhållande till Tyska kyrkan vid torgets södra sida) samt Storkyrkan, det senare ett namn som kom att leva vidare parallellt med Fredrikskyrkan. Ritningarna upprättades under 1690-talet av Nicodemus Tessin d.y., en av landets genom tiderna mest inflytelserika arkitekter. Tessin ritade även Tyska församlingens Trefaldighetskyrka som började uppföras 1697 och invigdes 1709, medan planerna f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REFTELE KYRKA
HistorikMed anledning av den snabbt växande befolkningen kring sekelskiftet 1800 blev den gamla kyrkan för liten. 1826 väcktes frågan om såväl ny kyrka som kyrkogård. Det beslutades att bygga nytt inom tio år. 1833 godkände församlingen den plan som kyrkobyggmästare Petersson från Borås utarbetat för ny kyrka. 1834 kontrakterades byggmästare Wennberg för att leda arbetet. Bygget skedde under 1837 och kunde avsynas 1838 men invigas först 1839, då biskop Esaias Tegnér närvarade. För ritningar till predikstol och altarkors stod Överintendentsämbetets arkitekt Axel Nyström, vars ritningar för själva kyrkan aldrig realiserades. Kyrkorummets urspr… Tidsprofil: 1877–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GESTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i sin helhet 1795-99 av natursten samt till viss del tegel, återanvänt från dess medeltida föregångare. Dess ursprungliga planform är bevarad med torn mot väster (nordväst) samt ett tresidigt avslutat kor och en utbyggd sakristia mot öster (sydost). Karakteristiskt för kyrkans exteriör är det kraftiga tornet med sitt flacka tak samt sakristians relativt stora volym och höjd. Ingångar finns från väster till vapenhuset i tornets nedervåning, mitt på långhusets sydsida samt till sakristian från söder. Speciellt för Gestads kyrka är ingången på tornets södra sida. Härifrån leder en trappa av tegel direkt upp… Tidsprofil: 1795–1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historik1912 uppfördes ett missionshus på en välbelägen tomt som uppläts av Jonsereds fabriker centralt i samhället.1934 byggdes kyrkan till fyra meter mot väster. Tillbyggnaden inrymde en slöjdsal. Kyrksalen kläddes in med släta skivor och målades om. 1962 gjordes en ombyggnad av kyrkan med Johannes Olivegren som arkitekt och Lennart Wallenstam som byggmästare. Dörrar av glas sattes upp så att ett vindfång erhölls vid huvudentrén, och en ny dörr togs upp till kyrksalen, som nu fick en mittgång mellan två bänkkvarter. Estraden byggdes om och fick en ny balustrad med en öppning mot kyrkorummet. Ett nattvardsbord placerades centralt på estrade… Tidsprofil: 1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikI oktober 1877 beslöt missionsföreningen att uppföra ett nytt missionshus på tomten som inköptes till ett pris av 100 kronor. Byggmästare Anders Olsson från Horla åtog sig att uppföra och inreda huset för 3.000 kronor. 1878 var huset klart och togs i bruk. Huset har senare byggts om och till vid flera tillfällen. 1907 renoverades missionshuset, sångestraden byggdes ut och nya bänkar anskaffades. 1936 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad varvid byggnaden fick en kyrksal med fondläktare som sammanlagt rymde cirka 300 personer, en mindre sal för 100 personer, ungdomsrum, predikantrum, kök och vaktmästarbostad. I en källarvåning inr… Tidsprofil: 1877. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUARÖDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus, kor och södra korsarmen. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med ett golv av handslagna kvadratiska röda tegelplattor. Väggarna är vitputsade och det plana taket består av en ohyvlad furupanel. Ytterportarna i väster är på insidan klädda med släta skivor målade i en enkel träimitationsmålning. På södra sidan går en furutrappa med dekorsågat räcke från 19511954 till en läktare i tornets andra våning. Mot långhuset i öster leder dubbeldörrar från 19511954, målade i en enkel träimitationsmålning. Långhusets golv täcks, liksom vapenhuset, av handslagna röda kvadratiska tegelplat… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANTENS KAPELL
HistorikAntens kapell (numer benämnd kyrka) uppfördes 1914-15 efter ritningar av arkitekt Johan Jerlén från Göteborg under ledning av byggmästare A. Dahlén från Alingsås och är idag utvändigt i det närmaste oförändrad. Kyrkan kan föras till en grupp av byggnader från början av 1900-talet som saknar nygotiska drag, vilket många annars hade, till fördel för mer renodlat nationalromantiska och jugendbetonade former. Över ingångsgaveln sitter ett litet torn, vilket ytterligare tre kyrkor inom denna grupp i Västergötland har (Hindås, Ubbhult, Trogared). Men påfallande små torn är vanligt överlag i Kullings- och Gäsenebygden, vilket antas bero på… Tidsprofil: 1914–1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÅS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans ursprungliga nyklassicistiska interiör förvandlades helt i samband med 1910-talets förnyelse. Invändigt ombyggdes kyrkan till en medeltidsbasilika och större delen av inredningen förnyades. Det breda kyrkorummet var ursprungligen övertäckt med ett väldigt tunnvalv av trä. De nya taken isattes under det gamla tunnvalvet som de skymmer helt. De består av brädtak lagda på synliga korsade bjälklag, vilka bärs av de nya långväggarna som delar kyrkorummet i tre skepp. Mittskeppets tak är högre än sidoskeppens tak. Takens bjälkar har målade dekorer. Mittväggarna som skapar skeppsindelning har pelarliknande partier som på… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BUNKEFLO STRANDKYRKA
Historiknull, När Bunkeflostrand från 1960-talet och framåt utvecklades med många nya bostäder låg församlingens äldre kyrka långt ifrån centrum. Bunkeflo kyrka låg cirka fyra kilometer österut där det då inte bodde så många människor. Det fanns behov av en kyrka i den växande nya stadsdelen. En arkitekttävling ordnades som vanns av White arkitekter. Av kostnadsskäl genomfördes aldrig förslaget. Istället byggdes en enklare kyrka, ritad och uppförd av Nordiska Trähus. Inredningsarkitekt var Inger Adlerz. Kyrkan invigdes 1990 och helgades till den Heliga Birgitta. Den innehöll ett åttkantigt kyrkorum och två korta längor med sakristia, samling… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta Maria kyrka
HistorikBåstads kyrka började uppföras under 1450-talet, strax innan staden fick sina stads-privilegier. Kyrkan byggdes som en gotisk stadskyrka av måttligt format, runt samma tid som den idag rivna S:t Johanneskyrkan i Landskrona, den kraftigt omgjorda St: Nikolai i Halmstad och den välbevarade Mariakyrkan i Helsingborg. I den första etappen, som pågick till ca 1460, restes ett treskeppigt långhus. Kyrkan byggdes som pseudobasilika, d v s med förhöjt mittskepp men utan äkta basilikans klerestorium. Murarna gjordes av gråsten med tegel i dekorativa element. Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv. De kalkmålades runt 14… Tidsprofil: 1470–1520. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BUNKEFLO KYRKA
ByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Kor - Rakt, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNFLO KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Öster, Vapenhus - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.