SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “förläggning”
Förläggning
21000001469060http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001469060Bebyggelse - byggnadNYNÄSHAMN LANDSORT 1:1 - husnr 9019FörläggningLän: Stockholm, Kommun: Nynäshamn, Landskap: Södermanland, Socken: Torö , Stift: Strängnäs stift, Församling: Ösmo-Torö församlingNybyggnadsår: 1930 - 193917.864674416797726,58.73810016939431http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001469060http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001469060http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001469060RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VAKTTÄLTET
HistorikVakttältet, eller Corps de Gardebyggnaden, uppfördes på Gustav III:s uppdrag efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz 1782. Tältet lär ha byggts för vaktmanskapet vid Kina slott, men troligare är kanske att det i stället användes som förläggning för de kompanier som förlades vid Drottningholm sommartid för arbete huvudsakligen i parken. Samtidigt som tältet uppfördes rev man Corps de Gardebyggnaden som var belägen mellan slottet och bron. Under 1800-talet har byggnaden fungerat som förläggning för olika vaktstyrkor och manskap som deltog i infanteriskolan. Det har sedan varit förråd. Inför sommaren 1996 ställdes tältet i ordning so… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNING SIKTET (HUS NR 332)
21400000426576http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426576Bebyggelse - byggnadGOTLAND BUNGE KRONHAGEN 3:66 - husnr 4FÖRLÄGGNING SIKTET (HUS NR 332)Län: Gotland, Kommun: Gotland, Landskap: Gotland, Socken: Bunge , Stift: Visby stift, Församling: Bunge, Rute och Fleringe församlingNybyggnadsår: 1940 - 194019.046552401504115,57.865414950708285http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000426576http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000426576http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000426576RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNING GRANATEN (HUS NR 172)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (K0117.011)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (K0122.001)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (K0122.002)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (K0122.004)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (K0122.005)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (MANSKAPSBARACK) (K0118.008)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (OFFICERSBYGGNAD) (K0118.003)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (OFFICERSBYGGNAD) (K0118.146)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (OFFICERSPAVILJONG) (K0118.147)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÄGGNINGSBYGGNAD (UNDEROFFICERSBYGGNAD) (K0118.007)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARACK
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CORPS-DE-GARDE
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DONJON
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. Donjonen ombyggdes 1931 efter ritningar av… Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
exercishuset
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKSBORGS FÄSTNING
HistorikFästningen byggdes 1724-35 efter planer av A Löwen för ett effektivt försvar av Oxdjupet. Den bestod ursprungligen av ett starkt torn samt två kaponjärer och mellanliggande batteri. Av kaponjärerna, som rymde sammanlagt 20 kanoner, kvarstår endast den norra. Mellan kaponjärerna byggdes Strandbatteriet om 21 kanoner i två ovanför varandra murade tenaljer samt den ännu bevarade stenbryggan och corps-de-gardet. På berget 40 meter ovanför kaponjärerna ligger Fredriksborgs torn, som ursprungligen var fyra våningar högt, rymde omkring 60 kanoner och hade förläggningsmöjligheter för 2.000 man. Fredriksborg ansågs i Sverige vid mitten av 170… Tidsprofil: 1724–1735. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA KASERN
HistorikPå kunglig begäran utsågs överintendenten Carl Hårleman till arkitekt. Gamla kasern uppfördes 1751-1760. Förutom att det vid denna tidpunkt var mycket ovanligt att uppföra byggnader för permanent eller långvarig förläggning hyste byggnaden såväl officerare som manskap, med största sannolikheten en nyhet för vårt land. Teglet till Gamla Kasern kom från Glumslöfs bruk, anlagt för byggandet av fästningen. Sandsten till portaler hämtades från Wallåkra och Hittarp, sten till sockel och trappor från Öland. Byggnaden genomgick inte några större förändringar förrän på 1870-talet då den militärstrategiska utvecklingen därpå följande avvecklin… Tidsprofil: 1751–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA VAKTSTUGAN
HistorikByggnad 36 är uppförd 1799 som en vaktstuga och ersatte då en tidigare vaktstuga belägen på samma plats. Byggnaden är uppförd i timmer på torpargrund. Väggarna är rödmålade och klädda med bred stående panel med lock. På norra sidan finns en veranda som ramar in de båda entrédörrarna. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1986-12-09, Dnr 11.392-4437-85. Vaktsugan avsågs som kvarter för bevaknings- och förläggningslokal för bemanning till Billingebatteriet. Byggnaden har tjänstgjort som varvsmuseum och sedermera som utprovningsrum för gasmasker. KÄLLA: Nya Varvet, Byggnader och miljöer, kulturh… Tidsprofil: 1986–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOGEMENT
HistorikDen kvarliggande logementsbyggnaden är en sk lägerhydda uppförd i en våning med stomme av stolpverk och klädd med liggande rödfärgad panel. Tack vare takkupor kunde även vindsvåningen användas som förläggning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1982-04-26, Dnr 11.392-140-81. Tidsprofil: 1982–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKENTERI
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA BEFÄLSHUSET
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROMMEHEDS MILITÄRLÄGER, MANSKAPSBARACK (HUS NR 61 ENL. SIT. PLAN I BM BESLUT )
HistorikByggnaden uppfördes 1940 som förläggning. Den är uppförd, i vinkel, med en regelstomme på betongplintar. Fasaden har liggande rödmålad panel, Knutar och foder är vita, fönsterluckorna bruna. Taket är plåttäckt. Troligen är den södra, vinkelställda delen en senare tillbyggnad. KÄLLA: Read, Staffan & Wohlert, Jörgen. "Rommehed - Del 1, inventering och byggnadsvårdsplan". Ur: Skrift nr 1975:12. Avdelningen för arkitektur, KTH. Stockholm Tidsprofil: 1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROMMEHEDS MILITÄRLÄGER, VÄSTRA MARKETENTERIET (HUS NR 48 ENL. SIT. PLAN I BM BESLUT)
HistorikVästra marketenteriet ligger vackert i björkparken, söder om Stambaracken. Byggnaden uppfördes 1877, av plank med panel på slaggstensfot. Taket täcktes av papp. Troligtvis fick byggnaden en eldstadsmur och kokspis redan från början. En öppen veranda omger entrén som är vänd mot öster. 1915 vinterbonades byggnaden och fick innerfönster, innerdörrar samt fyllning i innertak. En extra mur med kamin uppfördes. Genom åren har byggnaden, förutom marketenteri och furirrum, även varit underofficersbostad. Under en längre tid har byggnaden varit inredd med smårum till expeditionslokaler och förläggning. KÄLLA: Read, Staffan & Wohlert, Jörgen.… Tidsprofil: 1877. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA BEFÄLSHUSET
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Konferensbyggnad
ExteriörbeskrivningKonferens och förläggningsbyggnad från 80-talet byggt intill norr om Hässelby slott. Grusad väg vid slottsidan och gräs och planteringar på baksidan. Byggnaden består av en mycket lång och oregelbunden kropp. Fasaden mot slottet har anpassats med en putsad fasad. Baksidans fasad mot odlingslotterna har en locklist som är både stående och lutande och målad grön. Här syns även en utanpåstående stockkonstruktion som bär takstolen. Fönstrena mot slottsidan har spartanska 1-luftsfönster och baksidan har 1 till 4- luftsfönster med spröjs. Entrén mot grusvägen finns i en inragen utbyggnad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Batteri Norra Åberget, Ryggrav
ExteriörbeskrivningRyggrav med infart till expedition, ledningscentral, förläggning, kök m.m Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikFörsamlingen bildades 1907. Den bestod ursprungligen av åtta personer. Församlingen arrenderade en tomt på Vibergsön för 12 kronor om året och där uppfördes missionshuset 1908. Under andra världskriget togs missionshuset i anspråk som militärförläggning, och i slutet av 1940-talet användes huset som skola under en tid då bygdens skolhus renoverades. Verksamheten lades ner 1982 och huset såldes året därpå. Det var under en tid bilverkstad, men står nu till synes oanvänt. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.