FREDRIKSBORGS FÄSTNING

Verifierad identitet

FREDRIKSBORGS FÄSTNING är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691325. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1724–1735. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1724–1735.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Värmdö · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikFästningen byggdes 1724-35 efter planer av A Löwen för ett effektivt försvar av Oxdjupet. Den bestod ursprungligen av ett starkt torn samt två kaponjärer och mellanliggande batteri. Av kaponjärerna, som rymde sammanlagt 20 kanoner, kvarstår endast den norra. Mellan kaponjärerna byggdes Strandbatteriet om 21 kanoner i två ovanför varandra murade tenaljer samt den ännu bevarade stenbryggan och corps-de-gardet. På berget 40 meter ovanför kaponjärerna ligger Fredriksborgs torn, som ursprungligen var fyra våningar högt, rymde omkring 60 kanoner och hade förläggningsmöjligheter för 2.000 man. Fredriksborg ansågs i Sverige vid mitten av 1700-talet vara Europas starkaste fästning. För fästningens fredsbesättning byggdes i slutet av 1750-talet den s k Stenkasernen efter ritningar av Carl Hårleman. Besvär med fukt i murverken och frostsprängningar gjorde fästningen svår att underhålla. Detta, tillsammans med att man genom att försänkningar helt lyckats stänga Oxdjupet på 1830-talet, gjorde att fästningen utdömdes. Kalkstensbeklädnaden på tornet togs under 1860-talet ned och användes vid byggandet av Vaxholms kastell. Vissa restaureringsarbeten på den i sitt inre ännu väl bevarade tornruinen skedde under 1870-talet KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten ell… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691325. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000691325. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.