SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
8 träffar
för “färdstall”
FÄRDSTALL
HistorikFärdstallet strax norr om kvarnen byggdes för att härbärgera böndernas hästar under tiden malningen pågick. Malningen kunde ta många timmar och ibland kunde också en övernattning bli nödvändig varför en kvarnkammare med eldstad finns i kvarnen. Källa: Beslut om byggnadsminne 1994. Tidsprofil: 1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRDSTALL
HistorikFärdstall. Timrad byggnad på naturstensgrund och med vedtak. Relativt låg byggnad med två enkeldörrar mot söder. Här ställde de besökande in sina hästar. De kan dock inte har varit många åt gången med tanke på det begränsade utrymmet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1997-11-28, Dnr 221-1862-96 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRSTUGAN
HistorikHur gårdens bebyggelse såg ut i äldre tid är inte känt. Vid 1700-talets slut förefaller dock två stugor ha funnits på gården. Herrstugan, husnr 1, är uppförd i två våningar. Delar av en riven stuga användes vid nybyggnaden, bland annat ett dekortonsmålat gavelröste som nu kan ses på Herrstugans vind. Herrstugan byggdes samman med ett portloft som rymde färdstall i bottenvåningen och två pigkamrar på loftet. Hela längan har bevarats i oförändrat skick, både exteriört och interiört. Tidsprofil: 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED FLERA FUNKTIONER
HistorikKvekgården omfattar: mangårdsbyggnad, matbod och drängstuga, sädesbod och slöjdbod med portlider och färdstall, Svinhus (samtliga från 1700-talets senare del), Ladugård med lider, Hölada, stall (uppförda under 1800-talets mitt, utom höladan som möjligtvis kan vara från 1800-talets tidigare hälft)... Hembygdsgillet som tog över gården 1926 lät 1933-34 genomgripande restaurera de vid denna tid ganska förfallna byggnaderna. Byggnadernas grund består av torvtäckt betong sedan 1930-talets restaurering. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 2003-06-06. Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikKvekgården eller Ol-Jans som den kallades efter sin forna ägare Olof Jansson är en välbevarad gårdsbildning av den centralsvenska typen på ursprunglig plats. Gården utgjorde vid laga skiftet, som genomfördes 1855, den största gården i radbyn Stora Kvek vad gällde antalet byggnader. Kvekgården omfattar bl. a.: mangårdsbyggnad, matbod och drängstuga, sädesbod och slöjdbod med portlider och färdstall, Svinhus (samtliga från 1700-talets senare del). Hembygdsgillet som tog över gården 1926 lät 1933-34 genomgripande restaurera de vid denna tid ganska förfallna byggnaderna. Byggnadernas grund består av torvtäckt betong sedan 1930-talets res… Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Loge
ExteriörbeskrivningStallet har tre spiltplatser. På ena gaveln finns en del för halmförvaring. På andra gaveln finns ett färdstall för besökande hästar. På baksidan finns ett litet dass. Fönstren har originalbågar, men saknar glas. Portar och luckor är original. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRDSTALLET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikVid 1800-talets slut etablerades en ny typ av bebyggelse på landsbygden. Där man tidigare byggt ekonomibyggnader med lokal traditionell utformning anlitades nu istället byggmästare och arkitekter för att uppföra stora rationella ekonomibyggnader där funktioner som stall, ladugård, grishus, småfähus, loge och härbre samlades under ett tak. Det här är en utveckling som syns i hela landet, och representeras i Voxnadalen av byggmästarna Jonas Holm och Olof Johansson. Speciellt för Voxnadalen är att man höll kvar traditionen att inrätta en bostadsdel i komplexet, ett bruk som allmänt kritiserades av myndigheter och överhet som ohygieniskt… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.