SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “där ner”
DÄR NER
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEE KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är för en medeltida sockenkyrka mycket stort och rymligt. Koret är smalare än långhuset, men lika högt. Det avslutas åt öster med en bred absid, nästan lika bred som koret. Absiden skiljs från koret genom en tvåsprångig absid- eller tribunbåge, murad av synlig granitkvader. Man har vid murningen växlat mellan grå och brunröd granit. Även omfattningarna kring korets norrfönster, sydportalen och en del av den igenmurade norrportalen är murade på samma sätt. Alla dessa omfattningar från kyrkans byggnadstid på 1100-talet. Portalen mellan vapenhus och långhus har en omfattning av täljsten. Den är från 1200-talet, ut… Tidsprofil: 1794–1795. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BIRGITTAKYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkorummet har två rektangulära, stående fönsterband mot söder, tre lufter, löper från takfoten och ner mot den lägre byggnaden i söder. Karmen står inne i tegelmuren varför endast glaset syns i fasad. Strax nedanför den norra fasadens takfot finns smala fönstergluggar. Under varannan taktass takbalkar i limträ vilka tränger genom muren, under varannan taktass glaspartier med samma proportioner. I den lägre byggnaden mot norr, en smal väggnisch vilken markerar mötet mellan den östra och norra muren, här finns en fönsterslits där glaset löper utmed den östra väggen. Karmen står bakom tegelmuren varför endast glaset syns i… Tidsprofil: Cirka 1000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Öjaby kyrka
HistorikÖjaby kyrka är belägen vid den västra stranden av Helgasjöns sydspets, intill den gamla landsvägen mellan Växjö och Jönköping och i hjärtat av Öjaby samhälle. Den omges av kyrkogården som efter 1940-talets utvidgning sträcker sig ända ner till vattnet. Stenkyrkan uppfördes under 1400-talet, men har troligen haft en föregångare innan dess. Församlingen nämns redan år 1273 som Öaby, kanske stod då en stavkyrka på platsen. Sakristian tillkom vid 1600-talets mitt och strax därefter ett vapenhus av trä. Det senare ersattes av ett vapenhus i sten år 1779. I mitten av 1800-talet fanns planer på att Öjaby församling tillsammans med grannförs… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östra längan
HistorikDen östra längan är uppförd i skiftesverk i olika etapper. Äldst är den södra delen med kök, kammare, stuga och förstuga. Kammaren har i sen tid använts som drängkammare. Den södra delen av huset (bostadsdelen) var tidigare reveterad och har troligtvis ursprungligen använts som undantagsstuga. I den norra, yngre delen av byggnaden hade man höns och grisar. Det finns även en källare under huset. Där förvarades potatis och rotfrukter. Idag går det att komma ner i källaren genom en dörr på södra gaveln. Tidigare fanns det en trappa ner till källaren inifrån huset, men den är borttagen. Byggnaden har i senare tid kallats "Brygghuset", vi… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hunnebo klovor
Vid Hunnebo klovor har vittringen nått djupt ner i bohusgraniten och skapat spektakulära former. På stigar genom trånga pass berättas historien om hur det karaktäristiska bohuslänska landskapet fått sitt rutnät av sprickor och rundade former. Bohusgraniten bildades för 920 miljoner år sedan i en bergskedja till följd av plattektoniska rörelser. Med tiden vittrade bergskedjan och eroderade och då trycket lättade på graniten sprack den upp i både vertikala och horisontella sprickor som bildar ett rutmönster. Under tidsperioden Jura befann sig dagens Hunnebostrand på tropiska breddgrader och vatten sipprade ner i sprickorna och omvandlade den h… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MIKAELSKYRKAN
HistorikKYRKANS FÖREGÅNGARE Miljön runt kyrkan är av stor historisk betydelse för Askim. Området är ett gammalt sockencentrum där utvecklingen kan följas från förhistorisk tid till nutid. Precis sydväst om klockstapeln ligger ett gravfält, daterat till järnåldern, som visar på den långa kontinuiteten av boende i området. Kyrkogården söder om kyrkan, med bevarade äldre stigportar och murar, är mycket gammal och har tidigare tillhört socknens medeltida kyrka. Kyrkan brann ner mitt under en gudstjänst år 1876. Den gamla kyrkan beskrivs under "Askims kyrka" http://www.bebyggelseregistret.raa.se/byggnad_hist.asp?id=212339&inv=934&depth=1 MIKAELSK… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA POLISHUSET
HistorikDet gamla polishuset och det numer rivna rannsakningsfängelset byggdes 1909-13 efter ritningar av arkitekten Gustaf Lindgren. Det gamla polishuset har starka symboliska uttryck med drag från stormaktstidens arkitektur i förkroppningar och torn, i mittkupolen och den monumentala entrén med dubbel granittrappa. Fasaderna är slätputsade och rusticerade och utsmyckade med bland annat balustrader och våningslister i natursten. Polishuset byggdes med en väldig lanternin över mittkroppens centralt placerade trapphall, och tre långsträckta lanterniner över mittkorridoren i de bägge sidobyggnaderna. I korridoren ledde ljuset sinnrikt ner geno… Tidsprofil: 1909–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
jordals kraftstation
ExteriörbeskrivningKraftstationen vilar på en gjuten betonggrund och är uppförd i murad betonghålsten som har putsats på insidan. Taket är belagt med sinuskorrugerade skivor. Mot nordväst har hela hörnet på byggnaden tagits ner, eventuellt i samband med att skrymmande utrustning har tagits ut ur byggnaden. Huvuddelen av kraftstationens utrustning finns dock kvar. Den kvarvarande dammen vid Stora Holmevatten, vilken har genomgått en ombyggnad, är utförd i betong. Dammen är försedd med en mindre överfallsöppning. En bit ovanför bebyggelsen vid bergets fot finns en tidigare intagsdamm, gjuten i betong. Dammen var förr försedd med en övre del i… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VANTÖRS KYRKA
ExteriörbeskrivningVantörs kyrka är en anläggning i två plan där det övre rymmer kyrkorum, sakristia, kapell, samlingssal och kapphall. Entréer på detta våningsplan finns i väster och sydväst. Tomten lutar kraftigt från väster ner mot öster där en entré från Högdalsplan leder in till bottenplanet där fler församlingslokaler finns. Över detta entréparti reser sig kyrktornet. Den del av byggnaden som innehåller kyrkorummet reser sig över de omkringliggande lokalernas lägre byggnadsdelar. Dessa bildar tillsammans en oregelbunden planform med flacka takfall vinklade åt olika håll. Kyrkan är byggd av tegel och betong. Fasaderna är murade med rött… Tidsprofil: 1914–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRUMS KYRKA (f d GLADHAMMARS KAPELL)
ÄLDRE KYRKA. Västrums första kyrkbyggnad utgjordes av ett litet träkapell vid Björnshuvud. Där fanns även en kyrkogård. Västrum tillhörde vid den här tiden fortfarande Gladhammars socken. Kapellet lades ner i början av 1600-talet i samband med att ett hemman i Västrum uppläts till prästgård för prästen i Gladhammar. 1623 uppförde man där en byggnad som användes som predikobyggnad, men även till sockenstämmor och andra sammankomster. 1693 invigdes en ny kyrka av trä som senare kompletterades med en klockstapel. Efter drygt 100 år var den för liten och den nuvarande kyrkan uppfördes på en plats hundratalet meter söderut. Kvar av den gamla kyrk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RANSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett korsformat kyrkorum täcks av ett flackt kryssvalv av trä. Kyrkorummet och koret i östra korsarmen har samma golvnivå. Väggarna har en fältindelad bröstpanel med grått ramverk och rosa fyllningar. Öppna bänkar finns på var sida om mittgången och i korsarmarna står lösa stolar. Orgeln är placerad i den södra. Altartavla i form av triptyk med ikoner omgiven av marmorerade kolonner. KYRKORUMMET har såpskurat, mönsterlagt trägolv. Gångmattor av ull är gråmelerade. VÄGGAR är nertill klädda med en fältindelad bröstpanel med grått ramverk, rosa fyllningar och vitt listverk. Däröver är väggarna ljus… Tidsprofil: 1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDVIKS KYRKA
HistorikDet finns få källor som berättar om Sandviks tidiga kristna historia. Det gissas att det tidigt fanns en kyrka på platsen men första gången som namnet Sandvik omnämns är i ett testamente 1268 där en Johan i Häsleby lämnar sitt lantställe i Landa till förbättring av kyrkoherden i Sandviks levnadsvillkor. Några källor talar om att en kyrka skall ha bränts ner vid orostiderna med danskarna 1644. Denna kyrka beskrivs i Samuel Rogbergs smålandsbeskrivning som en träkyrka med måtten 19,5 aln lång och 11 aln bred och uppges blivit uppförd i början av 1600-talet. Det finns dock inga närmare beskrivningar av kyrkans utseende. Den kyrka efterk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sillaröds skvaltkvarn
ExteriörbeskrivningSillaröds skvaltkvarn är uppförd med väggar i skiftesverk och stråtäckt tak. Ingången har en enkel bräddörr på gaveln på motsatt sida av bäcken. Golvet är stenlagt. Kvarnverket består av ett liggande kvarnhjul med skovlar nere i vattnet samt två liggande kvarnstenar (löparen och överliggaren) uppe i kvarnhuset. Kvarnhjulet och kvarnstenarna sitter på samma axel och snurrar samtidigt utan kugghjul för kraftöverföring. Ovanför kvarnstenarna finns en tratt binge där man häller i säd. Framför kvarnstenarna på golvet finns en låda för uppsamling av det färdiga mjölet. På byggnadens norra sida ligger kvarnrännan där vatten släpp… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lillkyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden Exteriör beskrivning Motala Verkstad var en egen stadsdel och separerad från Motala stad. På 1830 talet bodde där fler människor än i Motala köping. Motala fick stadsrättigheter först 1881. I mitten av 1800- talet bildades en egen församling i Motala Verkstad med en egen kyrka och präst. I samband med att pastor A.O Hertzman 1869 flyttade från orten avstannade verksamheten och byggnaden kom att användas som skollokal. Kyrkobyggnaden revs i samband med kraftstationsbygget 1919. Därefter var församlingen inhyst i olika tillfälliga lokaler, bl a höll man till i Lådan, Godtemplargården, som låg längre ner på Bor… Tidsprofil: 1892–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTBY KYRKA
HistorikBYGGNADSHISTORIK Utby finns omnämnt i skriftliga källor från 1400- och 1500-talet. Sedan sockenkyrkan hade förstörts under 1500-talet blev Utby en del av Partille socken. Utby kyrka uppfördes efter en insamling av privata medel. Det var de boende i villasamhället Utbynäs, med Hulda Mattsson i spetsen, som var initiativtagare. Genom att kyrkan uppfördes helt på privat initiativ hamnade den vid sidan av de procedurer av granskande och godkännande som vanligen följde med ett kyrkobygge. Bygget utfördes av byggmästarna Gustafsson i Borås efter ritningar av arkitekt Arvid Bjerke (1880-1952). Biskop Edvard Rhode invigde bygget genom att lä… Tidsprofil: 1880–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Melltorps kvarn och såg
HistorikKvarn är uppförd 1852 som Melltorp och Högens kvarn av de kringboende bönderna. Kvarnen uppfördes, från början, i timmer i en våning och står på en hög stenfot. Andra våning påbyggdes någon gång i början av 1900-talet och under 1930-talet tillkom bland annat den överskjutande delen ovanför lastbryggan samt ett takfönster. Kvarnen drevs med vattenhjul fram till 1920, därefter med turbiner. Kvarnverksamheten lades ner 1981 och sågverksamheten någon gång under andra hälften av 1990-talet. Kvarnbyggnaden reparerades och restaurerades 2001-2002 och där bedrivs idag café och konferenser under sommartid. Sågbyggnaden är uppförd under första… Tidsprofil: 2001–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skålberget
Skålberget är ett naturminne och fd stenbrott där man brutit kalksten. Berggrunden består av kalksten från yngre ordovicium och man har brutit både Kullsbergskalksten och Bodakalksten. Det som främst finns kvar idag är den mellanliggande kalkstenen. Det är typlokal för Skålbergskalkstenen. Revkalkhögarna är avlånga, cirka 1000 meter långa, 500-700 meter breda och upp till 150 meter höga högar av kalksten. Högarna var stabila havsekosystem och bildades på 50-100 meters djup. De har en platt överyta som speglar havsytan. Fossil hittas i sprickor mot högarnas kanter tack vare att de djur som levde på högen har trillat ner i dem. I sprickorna fi… Tidsprofil: 500–700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Älvdalens nya porfyrverk
Småindustriområde med dammar och verkstäder bestående av fyra byggnader där man bearbetat och tillverkat föremål av olika bergarter, däribland ”porfyr”. Området ingår i Riksintresse för kultumiljövård. Tillverkningen startades av Frost Anders Andersson 1897 efter det att verksamheten flyttats från Gamla porfyrverken (Älvdalens porfyrverk) som lades ner 1885. Man fortsatte att tillverka stenföremål fram till 1983. Husens interiör är bevarade från sekelskiftet 1800-1900 och maskinerna är de samma. Maskinerna drivs med vattenkraft där kraftöverföringen görs hjälp av remmar och trähjul av olika storlekar, därav dammarna i området. Tillverkningen… Tidsprofil: 1800–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ATTMARS KYRKA
HistorikMedeltida socken, 1314 annex till Tuna. Fram till 1892 pastorat med Tuna, därefter eget. Socknen ligger i den sydligaste delen av landskapet och gränsar i söder till Hälsingland. Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden på en sluttning ner mot sjön Marmen, omgiven av bebyggelse och odlingsmark i Attmarby. Kulturbygderna i älvdalen ingår i ett riksintresseområde och tillhör de äldsta i Norrland med tradition från tidig järnålder. 1760-63 om- och tillbyggd medeltida stenkyrka efter ritningar av länsbyggmästare Daniel Hagman. Den östra gaveln och en del av ena långväggen från den äldre kyrkan kom att ingå i den utvidgade byggnaden. Till s… Tidsprofil: 1760–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borg 2
HistorikVäderkvarn uppförd 1892 av typen holländare/kjortelkvarn och var ursprungligen i det närmare identisk med kjortelkvarnen/holländaren Borg 1, men saknar idag det mesta av sin utrustning. Borg 2 drevs av vindkraft fram till 1917, då kvarnvingarna var utslitna och monterades ner. En fotogenmotor drev därefter kvarnen, men ersattes under 1920-talet med elektricitet. Verksamheten upphörde på 1950-talet varefter byggnaden förföll. Föreningen Stora Mellby kvarnintressenter restaurerade denna kvarn under 1972. Några månader senare eldhärjades den i samband med ett åsknedslag och skadorna blev omfattande. Den saknar vingar. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikVärdeenhetligt område S18:03, Automobilen. Omfattar även Olofsbo 1:42 och Olofsbo 1:53. Automobilen kallas området sedan där fanns en bensinstation som lades ner på 1980-talet då E6:an flyttades. Det trelängade bostadshuset på bilden ovan (avses i beskri Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikFörsamlingen bildades 1907. Den bestod ursprungligen av åtta personer. Församlingen arrenderade en tomt på Vibergsön för 12 kronor om året och där uppfördes missionshuset 1908. Under andra världskriget togs missionshuset i anspråk som militärförläggning, och i slutet av 1940-talet användes huset som skola under en tid då bygdens skolhus renoverades. Verksamheten lades ner 1982 och huset såldes året därpå. Det var under en tid bilverkstad, men står nu till synes oanvänt. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikÅr 1856 invigdes första delen av södra stambana mellan Malmö och Lund. Stationsbyggnaderna längs järnvägslinjen färdigställdes dock först ett par år efter att sträckan öppnats. Malmös Centralstation i klassicistisk stil, invigdes år 1858, strax därefter, år 1866, brann denna byggnad ner. En ny stationsbyggnad uppfördes efter ritningar av A W Edelsvärd. Ett hörntorn som undgått branden bildade utgångspunkt för det nya stationshuset som invigdes år 1872. Mellan år 1889 och 1891 byggdes en, av Edelsvärd ritad, kompletterande stationsbyggnad avsedd för ankommande persontrafik. Byggnaden förlades vinkelrätt mot spåren, en karaktäristisk p… Tidsprofil: 2003–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DUNE AFFÄR
HistorikLanthandeln Dune affär byggdes 1904 och har en tidstypisk hög stensockel inom vilken det ryms en låg källare. Huset har en träpanelbeklädd stolpverkskonstruktion under ett falsat plåttak. Den äldre affärsdelen har stående panel över fönstren och därunder liggande. Den tillbyggda bostadsdelen från 1922, är uppförd efter ritningar av skollärare Carl Björkander, vilken hämtat inspiration från nationalromantiken. Tillbyggnaden har stående panel över och under fönstren och däremellan liggande. Affärsdelens fönster har två spröjsar i varje båge, bostadsdelens fönster består av en tvärpost och en stor ruta nertill. På affärslokalens oinredd… Tidsprofil: 1986–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikJohannes Wiel, pastor i Metodistsamfundet,besökte Åmål och höll metodistiska möten på 1870- och 1880-talen. 1887 hade en grupp på 10 medlemmar bildats som höll regelbundna möten i en lokal som man hyrt i den s k Wennerbergsgården i Åmål. Under en tid hyrde man lokal i det Rålinska huset vid Hamngatan men flyttade därefter tillbaka till lokalen i Wennerbergsgården. Man fann emellertid att det var svårt att få en livaktig verksamhet i förhyrda lokaler, varför man år 1900 inköpte en tomt vid Torggatan för 2.500 kronor och omedelbart började bygga en egen kyrka. Som arkitekt anlitades pastor Walter Hylpherts. När kyrkan var nästan färdig… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRMANSBOSTAD
HistorikRadiobyn anlades enligt en strikt symmetrisk plan med tydligt läsbar hierarkisk ordning. Förebilden har varit äldre svenska bruksmiljöer. I radiobyn har chefsbostaden placerats i tvärgatans fond, väl synlig från vägen som leder ner till radiostationen och med en stor parkliknande trädgård omkring. Närmast chefsbostaden är de två förmansbostäderna placerade och därefter följer tvåfamiljshusen utmed bygatan. De tre enfamiljsvillorna, chefsbostaden och de två förmansbostäderna, är tidiga exempel på prefabricerade bostadshus, s.k. Industribostäder (IBO-hus) byggda av Forsjö Trävaru AB. Radiobyn hålls ihop arkitektoniskt av byggnadernas e… Tidsprofil: 2004–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlimgshem
InteriörbeskrivningDen tunna betongskiva som utgör en viktig rumsskapande del i kyrkorummet är ett sammanhållande element genom en stor del av anläggningen. Över det inre kyrktorget fungerar den som redan nämnts som tak och i väster utgör betongskivan en del av taket i komplexets församlingssal. En färgstark ridå i applikationsteknik med motivet Noaks Ark, signerad 1961 av Randi Fischer (1920-97), döljer det stora väggparti som numera har byggts för den scen som ursprungligen fanns här. Taket är klätt med vit plåtpanel och golvet är av stavparkett. Stolarna är av samma typ som i kyrkorummet men sekundärt omklädda med ett tyg som matchar ridå… Tidsprofil: 1920–1997. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
InteriörbeskrivningKORRIDOR MED BIUTRYMMEN- Församlingshuset är förbundet med kyrkan genom en lång, ljus passage. Till vänster i passagen finns fyra rum. GOLV- Lika kyrkorummet. Enkel slät, lackad golvlist av fur. VÄGGAR - Skivmaterial, strukturväv målad i bruten vit kulör. En del av väggen är vitbetong lika kyrkorummet. DÖRRAR - Enkeldörrar, samtliga bandsågade lika övriga i kyrkan. TAK- Välvt corténstålstak, lika övrigt. I V finns en dörr med ett stort överljus samt sidoruta av glas, förstärkt, indelat i små rutor. FÖNSTER - 1 st stort, rektangulärt fönster i N. ÖVRIGT- I början av korridoren finns två röda soffor med ett mindre plastbord… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RÅDHUSET
Rådhusbyggnaden var en gång Magnus Gabriel de la Gardies jaktslott på Kållandsö, uppfört efter ritning av Matthias Holl. Byggnaden nedtogs 1672 och fraktades till Lidköping, där den återuppfördes på det som skulle bli Nya stadens torg. På en ny bottenvåning av sten uppbyggdes en tvåvånig träbyggnad, täckt av en väldig huv och krönt av ett torn i två avsatser med ekspånsbeklädda tak. Kring bottenvåningen byggdes en krans av salubodar under ett platt tak, senare ersatt av ett högre karnissvängt tak. Rådstugan stod färdigt att tas i bruk 1676 och tjänade samma funktion till 1883, varefter den under olika tider inrymde polisstation, spruthus, pr… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.