SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “byn”
Byn
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; quartzite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bynäset/Västbyviken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRBRET I TUNVÅGEN
HistorikPå Västgården i byn Fäste ligger det timrade boningshuset, "Gammalstugan". Byggnaden uppfördes under 1700-talets första hälft. Det är den enda kvarvarande av ursprungligen fyra stora mangårdsbyggnader i byn Fäste. Gammalstugan har parstugans form, men är egentligen en enkelstuga sammanbyggd med en bryggstuga. Huset har länge stått obebott och har en ålderdomlig karaktär. Tidsprofil: 1700-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
jon-Andersgården
HistorikJon-Andersgården ligger alldeles vid vägskälet i Bankälla, och utgörs av ett par gårdsenheter, varav resterna av den östra gården uppmärksammas. Sedan den gamla manbyggnaden rivits under senare tid, återstår endast flygelbyggnaden, uppförd 1907 som undantagsstuga. Den f.d. undantagsstugan bevarar utvändigt till stor del sin karaktär sedan byggnadstiden. Byggnaden förefaller vara nyligen renoverad, varvid timmerväggarna rödfärgats och byggnaden fått ett nytt tegeltak. Byggnaden ligger i ett exponerat läge i byn, och är därför viktig för helhetsintrycket av byn. Den västra av de två Jon-Andersgårdarna har en äldre, men ombyggd och mode… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jon-Andersgården fd undantagsstugan
HistorikJon-Andersgården ligger alldeles vid vägskälet i Bankälla, och utgörs av ett par gårdsenheter, varav resterna av den östra gården uppmärksammas. Sedan den gamla manbyggnaden rivits under senare tid, återstår endast flygelbyggnaden, uppförd 1907 som undantagsstuga. Den f.d. undantagsstugan bevarar utvändigt till stor del sin karaktär sedan byggnadstiden. Byggnaden förefaller vara nyligen renoverad, varvid timmerväggarna rödfärgats och byggnaden fått ett nytt tegeltak. Byggnaden ligger i ett exponerat läge i byn, och är därför viktig för helhetsintrycket av byn. Den västra av de två Jon-Andersgårdarna har en äldre, men ombyggd och mode… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
loringa egendom
HistorikLoringa 15:1, Loringa egendom Loringa egendom dominerar utöver sitt stora markinnehav på byns gamla inägor, även byns bebyggelse. Främst är det egendomens ladugård som utmärker sig genom sin storlek. Ladugården är byggd av tegel, kalksten och stolpverk år 1914. Som flygel till manbyggnaden finns en timrad byggnad som inrymt pig- och drängkammare samt slaktbod. Manbyggnaden är ombyggd i sen tid och av mindre kulturhistoriskt intresse. Tidsprofil: 1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSETS SÅG
HistorikNäsets såg ligger i byn Näset strax utanför Rossön. Sedan byn elektrifierats på 1910-talet, beslutade fem gårdar att gemensamt uppföra en elektrisk såg som ersättning för den vattensåg som då fanns för Näsets och Öns byar. Sågen byggdes 1920 och kunde tas i drift året därpå. Byggmästare var enligt uppgift en norrman som hette Leding och var specialist på sågar. Som mest nyttjades sågen för husbehov och för försäljning av virke under 1930- och 40-talen. Ända in på 1980-talet sågades virke upp och såldes, men idag används den i princip bara för husbehov. Den sågverksförening som förvaltar sågen utgörs idag av fyra av de fem ursprunglig… Tidsprofil: 2009–2104. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Smedja
HistorikDet har funnits fem smedjor i byn. På grund av brandrisken låg de, tillsammans med linbasturna, en bit bort från den övriga bebyggelsen i byn. En orsak till att det fanns så många kan ha varit att man bearbetade myrmalm från byns marker i smedjorna. Den sista smedjan revs någon gång efter 1910. Dagens smedja är en rekonstruktion från mitten av 1970-talet som uppfördes på en plats där det tidigare legat en smedja. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPÅNHUS
Näsets såg ligger i byn Näset strax utanför Rossön. Sedan byn elektrifierats på 1910-talet, beslutade fem gårdar att gemensamt uppföra en elektrisk såg som ersättning för den vattensåg som då fanns för Näsets och Öns byar. Sågen byggdes 1920 och kunde tas i drift året därpå. Byggmästare var enligt uppgift en norrman som hette Leding och var specialist på sågar. Som mest nyttjades sågen för husbehov och för försäljning av virke under 1930- och 40-talen. Ända in på 1980-talet sågades virke upp och såldes, men idag används den i princip bara för husbehov. Den sågverksförening som förvaltar sågen utgörs idag av fyra av de fem ursprungliga deläga… Tidsprofil: 2009–2104. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
västergården
HistorikVid sidan av Tomten är Västergården i västra delen av byn Bankällas bäst bevarade gård. Västergårdens bebyggelse breder ut sig söder om bygatan, och ligger helt i blickfånget när man nalkas byn från väster. Gården är av götisk typ med ekonomibyggnaderna karaktäristiskt placerade vid bygatan och mangården något tillbakadragen och tydligt avgränsad från färgården genom en häck och ett staket med smidesgrind. Tomtgränsen mot granngården i öster markeras genom en stenmur. Manbyggnaden är uppförd år 1852, men har senare förändrats. Gårdens bebyggelse har genomgående faluröda fasader och ett ovanligt stort antal tegeltäckta tak, vilket i h… Tidsprofil: 1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bensinstation
ExteriörbeskrivningKiosken var tidigare byns bensinmack. Mellan 1946 och 1975 var den i bruk på planen framför Hedbacka, Långhed 7:4 och flyttades därefter till sin nuvarande plats. Det är nu byns glass- och godiskiosk. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Byn Österede
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; gabbro;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Byngsbodarna 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Byngsbogruvan 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Zn; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Byngsbogruvorna. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Byngsbogruvan 3
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Byngsbogruvorna. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Byngsbogruvan 4
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Byngsbogruvorna. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Byngsbogruvan 5
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Byngsbogruvorna. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Byns koppargruva
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Ag;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bynthyttegruvorna
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bynthyttegruvorna
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Hällestads Bergslag. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
M 14, Byn
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYTTERNE KYRKA
HistorikFörsamlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. F… Tidsprofil: 1815–1819. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALLTIDHULTS SKOLA
HistorikI byn Alltidhult anordnades en skola på byns allmänning 1844. Skollokalen utgjordes av ett torp som flyttades från sluttningen mitt emot allmänningen. 1877 byggdes skolan till med en riktig skolsal. De tidigare lokalerna i det gamla torpet blev lärarbostad med tre rum och kök vilket ansågs vara en mycket förnämlig bostad med tidens mått. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 2005-11-01, Dnr 432-3122-01 Tidsprofil: 2005–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Araslövs gamla kyrka
HistorikHerrgårdsanläggningen är belägen på Araslövsjöns västra strand och kyrkan är sannolikt uppförd på privat initiativ. Huvudgården i byn innehades under medeltiden av många kända stormannasläkter som då och då genom donationer stärkte kyrkans ekonomi. Genom en sådan gåvohandling vet man att kyrkan varit helgad åt S:t Mikael. Att kyrkan byggdes av tegel, vilket var ovanligt i Danmark vid den tiden, tyder också på högreståndsfinansiering. Araslövs socken var liten till ytan och omfattade den södra delen av nuvarande Färlövs socken. Under Gustav II Adolfs härjningståg i Skåne 1612 ödelades sannolikt merparten av socknens gårdar. Herrgården… Tidsprofil: 1676–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASPERÖ KYRKA
HistorikASPERÖ KYRKA ligger i Styrsö församling och församlingens huvudkyrka finns på Styrsö. På Asperö firas gudstjänst varannan söndag, under veckorna är här barnarbete, körverksamhet och arbetskrets. Bebyggelsen på Asperö var omkring 1780 uppdelad på två områden. Intill den grunda stranden vid sundet låg en tät klunga med 20-30 byggnader och längre in på ön fanns en mindre husgrupp. Invånarna försörjde sig som fiskarbönder. Inom öns dalgångar fanns åkermark. Rivö användes som betesmark och småfiske bedrevs från det grunda strandområdet. Vid 1800-talets slut omfattade byn nere vid stranden framför allt små rödmålade enkelhus. Senare tillko… Tidsprofil: Cirka 1780. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACKGÅRDEN
HistorikSjogerstad 8:8 Backgården Backgården ligger mitt emot Sjogerstads nuvarande kyrkplats i byns nordvästra del. Den faluröda manbyggnaden troligen från 1800-talets senare del har moderniserats något under efterkrigstiden men bibehåller mycket av den äldre karaktären. Till den väl sammanhållna gårdsmiljön hör faluröda uthus och ekonomibyggnader från ca 1900-50. Mangården inramas av stenmur. Tidsprofil: 1900–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
backgården
HistorikFlistad 7:4, Backgården En av de yngre gårdarna i Flistads by är Backgården. Manbyggnaden med veranda och ladugården i trä och tegel uppfördes år 1915. Gårdens övriga ekonomibyggnader utgörs av brygghus, hönshus och garage, och är samtliga byggda under 1900-talets första del. Medan manbyggnaden är klädd i blekgul panel, hålls ekonomibyggnaderna samman genom sina faluröda fasader. Taken täcks av olika typer av moderna takmaterial som cementpannor och trapetskorrugerad plåt. Genom sitt läge i byns centrala del är gården viktig för helhetsupplevelsen av Flistads kyrkby. Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
backgården
HistorikFrösve 20:1, Backgården Backgården har legat i denna del av byn så långt tillbaka i tiden man kan se i källmaterialet, men har med tiden delats upp i ett par enheter. Gårdens nuvarande bebyggelse utgörs av manbyggnad med två flygelbyggnader samt en ladugård och en mindre ekonomibyggnad. Ett stycke sydväst om gården ligger på den nuvarande fastigheten en större ekonomibyggnad, troligen en lada. Samtliga byggnader är faluröda och gårdsstrukturen är välbevarad. De två flygelbyggnaderna har ålderdomlig karaktär med bl.a. kort taksprång, och är troligen uppförda under 1800-talets andra halva. Manbyggnaden kan ha en gammal stomme, men har… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
HistorikIlmar Talve berättar i Notiser om byggnadsskicket i östra Värmlands skogstrakter 1955, att bastur i östra Värmland i allmänhet tillhör enstaka gårdar, men att bastun i Gropberget användes av byns fyra gårdar. Mats Östberg nämner i en opublicerad sammanställning De skogsfinska karaktärsbyggnaderna att bastun vid Gropberget användes som torkbastu fram till 1940-talet. Den bestod ursprungligen av rum och förrum, den hade en lave och en stor kallmurand ugn, men inget innertak. Taket var av näver och på de bägge långsidorna fanns en panel bestående av så kallade bakar. Tage Evaldsson berättar vid Torsby Finnkulturcentrums gårdsbesök 2010… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
betel
HistorikBinneberg 1:16 Betel Missionshus med lätt klassicerande drag, uppfört 1936 i byns södra del. Trots att missionshuset från början hade tre stora fönster på entréfasaden är byggnadens funktion fortfarande mycket tydlig, och med undantag för den igensatta fönsteröppningen är byggnaden välbevarad med sina fasader klädda med faluröd locklistpanel, tegeltäckta tak, enkla veranda mm. Utöver två samlingssalar inrymmer byggnaden en liten lägenhet på vinden. Tidsprofil: 1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.