SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “bro kyrka”
BRO KYRKA
ExteriörbeskrivningBRO KYRKA - består av långhus, fullbrett kor med femsidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en delvis utskjutande granitsockel. Granitsockeln är synlig i västra delen av kyrkan, framförallt på norrsidan. Det nordvästra hörnet av kyrkan är den medeltida kyrkans murar, och i västra delen av södra långhusväggen finns sydgaveln av ett medeltida vapenhus. Övriga murar från 1692-96-talet. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över koret, och täckt med enkupigt lertegel. Även sakristian har ett tegeltäckt sadeltak. Taklist av trä, vitmålad. Under… Tidsprofil: 1692–1696. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRO KYRKA
ExteriörbeskrivningBro kyrka är uppförd av natursten och vitputsad såväl ut- som invändigt. Till planformen är den en långhuskyrka med tresidigt avslutat korparti i öster, en vidbygd sakristia i norr samt torn i väster. Långhustaket är skiffertäckt med nockar av plåt. Utskjutande profilerad takfot i trä, målad i grått. Långhuset är försett med svarta hängrännor och stuprör. Sakristians sadeltak är valmat och lagt med skiffer. Nock av plåt. Hängrännor och stuprör är fabriksmålade i svart. Långhuset har rundbågiga träfönster vars snickerier är brunmålade, fyra stycken på norra respektive södra sidan, samt ett på respektive snedställd korvägg.… Tidsprofil: 1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRO KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Vapenhus, Vapenhus, Torn - Västtorn, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bro kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med sakristia, långhus samt ett torn på vars södra sida finns en botgöringscell. Ytterväggar, murverk och fasader Hela kyrkan är uppförd av kalksten och omges av profilerade socklar där långhusets och tornets är rikast utformade, delar av långhusets fasadstenar är skulpterade med djur¬reliefer, och i botgöringscellens yttervägg sitter en stor bildsten. I tornet ligger en ankarstock inlagd, originell såtillvida att ankarsluten i den västra fasaden utgörs av trädets rot. Korets och sakristians fasader är putsade med kalkbruk med kvastad yta liksom botgöringscellens västr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bro kyrka
TakformMansardtak, Mansardtak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROMMA KYRKA
Historiknull, Bromma kyrka uppfördes med ett murverk av kalksten, så kallad Komstasten, under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet med långhus, lägre och sannolikt smalare kor med absid. Under 1300-talet uppfördes ett torn av marksten i väster. Sannolikt försågs kyrkorummet samtidigt med kryssvalv. Tornet påbyggdes i mitten av 1400-talet, takstolarna av ek har daterats genom dendrokronologi till tiden runt 1459. Troligen tillkom samtidigt ett kryssvalv i tornets bottenvåning. Ett vapenhus byggdes vid sydportalen under senmedeltiden. Kyrkoherde Daniel Broome skrev i sin Pro memoria 1730 att I Bromma socken och Bussjö by har fordom… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROBY KAPELL
BROBY KAPELL - Broby kapell föregicks av en tidigmedeltida kyrka på samma plats. 1759 beordrades i ett brev från Adolf Fredrik att den då nyrenoverade kyrkan skulle rivas, men rivningen kom aldrig till stånd. Kyrkan restaurerades 1819, men då den var nästan färdig slog åskan ned och brand utbröt. Av ekonomiska skäl beslöts om sammanslagning med Källby pastorat, men Broby kyrkogård skulle vårdas även fortsättningsvis. Inventarier överflyttades till Källby kyrka. Vapenhuset påbyggdes med klockstapel och bevarades som gravkapell, medan resten av kyrkan revs. De båda kyrkklockorna, från 1687 respektive 1751, är ännu bevarade. 1876 ombyggdes grav… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRNEBORGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inetering 2003: Björneborg ligger cirka en mil från Visnums kyrka dit församlingsmedlemmarna hörde. Som på många andra bruk som låg långt bort från moderkyrkan, hölls gudstjänst någon gång om året vid bruket. I slutet av 1800-talet användes en stor lärosal i folkskolan som gudstjänstlokal, men under 1910-talets slut började man på allvar diskutera att uppföra en brukskyrka. En förfrågan om att rita en ny kyrka gick till den i Värmland ofta anlitade arkitekten Bror Almqvist, Stockholm. Ett förslag lades fram, men förslaget kom aldrig längre än till skisstadiet. Den mest drivande kraften för ett kyrkobygge var dispone… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSBO KYRKA
HistorikPLANERING OCH UPPFÖRANDE AV HÖGSBO KYRKA Tanken på en kyrka vid Axel Dahlströms torg uppkom redan vid torgets byggnadstid. Vid mitten av 1950-talet bildades en kyrkostiftelse med syfte att uppföra en annexkyrka inom Västra Frölunda församling, som området då tillhörde. Så småningom förstod man att Västra Frölunda församling skulle bli för stor och Högsbo församling avdelades från moderförsamlingen år 1963. Kyrkoplanerna fick nu en förändrad form - man fick istället planera för en ny församlingskyrka. En byggnadskommitté tillsattes och en arkitekttävling utlystes. Tävlingen vanns av Bror Thornberg och Thorsten Roos från Malmö. Förslag… Tidsprofil: 1963–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄRKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Den medeltida kyrkans historik finns beskriven i rapporten "Skärkinds gamla kyrka". Redan 1766 befanns den gamla kyrkan vara för liten och man började göra en insamling till en ny kyrka. I början av 1800-talet planerade man att bygga på samma plats som den gamla kyrkan, men det visade sig vara svårt på grund av markförhållandena. På 1830-talet genomdrevs byggnadsplanerna av den kraftfulle kyrkoherden Jacob Broman som såg till att bygget kom till stånd på en närbelägen plats som ansågs lättare att bebygga. Ritningar beställdes 1829 av fortifikationsingenjören Justus Weinberg från Götebor… Tidsprofil: 1789–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALBY KYRKA
HistorikKomplettering vid inveteringr 2004: Den gamla kyrkan i Dalby var i början av 1900-talet i stort behov av omfattande renoveringsarbeten. Arkitekt Bror Almqvist anlitades för att utföra ritningarna till detta. Efter omfattande diskussioner kom man dock fram till att riva den gamla kyrkan och låta arkitekten istället rita en helt ny kyrka. Vilket han också gjorde. I december 1925 antogs Byggmästare C J Eriksson, Arvika som entreprenör. Invigning av den nya kyrkan skedde den 7 oktober 1928. Den nuvarande kyrkan i Dalby är uppförd 1926-28 efter ritningar av arkitekt Bror Almqvist. Invändigt är väggar och tak målat med bibliska motiv av ko… Tidsprofil: 1926–1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikVänthallen uppfördes 1974-75 av Svenska Kyrkan, ritningar av arkitekt Sven Brolid. Brolid ägnade sig åt flera kyrkorestaureringar. I Tuve medeltida kyrka ritade han två små nybyggnader på kyrkogården. Utanför kyrkogårdsmuren ligger en vänthall för begravningar från 1974-75. Ekonomibyggnaden med bårhus och en toalett vid sakristian hörde också till. Toaletten döljs genom att den ligger i en urgröpning i den tjocka muren i kyrkan. Tidsprofil: 1974–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Öl 42, Bron vid Gärdslösa kyrka
PlaceringVid bron vid kyrkan. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arlövs kyrka
HistorikArlövs kyrka är uppförd 1899-1900 i nygotisk stil efter ritningar av arkitekt Nils Alfred Arwidius. En större inre renovering gjordes 1963 under ledning av Bror Thornberg Arkitektkontor AB. I samband med denna övermålades dekorationsmålningarna. Under åren 1999-2000 gjordes en restaurering under ledning av BG-Konsult. Den syftade till att återskapa kyrkans ursprungliga utseende, bland annat rekonstruerades dekormålningarna, väggarna återfick den tidigare kvadermålningen och bänkarna sin ursprungliga ådringsmålning i två färgtoner. 2010 gjordes ändringar i koret. Altaret flyttades mot väster, den ursprungliga altarringen togs bort och… Tidsprofil: 1899–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALHEMS KYRKA
HistorikEfter långa diskussioner fattades beslutet att bygga en ny kyrka i Dalhem. Den gamla medeltidskyrkan hade blivit både trång och i dåligt skick. Röster höjdes visserligen för att bevara den, men de flesta ansåg att den gamla kyrkan kunde utnyttjas som byggmaterial till den nya. När så Vitterhetsakademin förklarade att man inte fann någon anledning att bevara kyrkan togs beslutet om rivning. Vitterhetsakademin begärde dock att få göra en dokumentation innan rivningen. Dokumentationen utfördes av Bror Emil Hildebrand på hösten 1874 och omfattade så väl fotografier som ritningar och beskrivningar. Detta material förvaras idag i Antikvari… Tidsprofil: 1949–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄREDS KYRKA
HistorikFÄREDS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid och skall vara tillägnad Sankta Gertrud. Från medeltiden har bevarats vissa långhusmurar i västra partiet, en dopfunt från 1200-talet, lillklockan med runinskrift och en broderad korkåpa i sidendamast från 1400-talet. Byggnaden var på 1640-talet förfallen, men ombyggdes. Från denna tid har bevarats predikstolen, målad av Winberg. Kyrkan bestod omkring 1680, enligt Peringskiölds Monumenta, av rektangulärt långhus, smalare, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och söder om långhuset ett vapenhus av trä. Till kyrkan hörde en klockstapel av trä. Kyrkan förlängdes på 1690-… Tidsprofil: 1985–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VARVS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1861 efter ritningar av arkitekt Per Ulrik Stenhammar. Sakristian var inrymd i absiden och skiljdes från koret av ett altarskrank med hjulkors av trä. En barockorgel inköptes på 1870-talet från Röks kyrka och ombyggdes av P A Kullbom, Broddetorp. 1901 fick skeppets tak täckning av glaserat, rött tegel från Fröjereds tegelbruk. En ny predikstol insattes, ritad av Bror Almqvist. Altarskranket påbyggdes och nya portar tillkom. 1914 byggdes ett nytt altare istället för den dittills brukade gravhällen. Altarkorset ersattes med en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur. 1922 försågs orgeln med nytt pneumatiskt verk och spe… Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESSINGE KYRKA
HistorikStora och Lilla Essingen hörde till Bromma församling fram till 1955 då öarna bildade en egen församling. Sedan 1937 hade Essinge kyrkostiftelse funnits för att stödja den kristna verksamheten. Stockholms stadsfullmäktige upplät den nuvarande kyrkotomten 1941. 1943 arrangerades en arkitekttävling som omfattade kyrko- och församlingsbyggnader. Fyra arkitekter bjöds in. Tävlingsprogrammet angav att bygget skulle inledas med församlingshemmet och att kyrkobyggnaden skulle uppföras i en senare etapp. Programmet föreskrev även att både församlingshem och kyrka skulle byggas i tegel. Cyrillus Johansson, som vann tävlingen, var insatt i upp… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROMMA KYRKA
InteriörbeskrivningPå insidan är vapenhusets portar klädda med ekpanel. Golvet är belagt med kalksten. På den östra väggen, som tidigare var långhusets yttervägg, kan de grovhuggna naturstenarna fortfarande skönjas, medan de övriga väggarna är släta. I rummet står två äldre kyrkbänkar med figursågad dekor på gavlarna. En trappa leder ned till källarplanet. Pardörrarna in till långhuset är delvis glasade och spröjsade. Genom långhuset leder en mittgång, via två rundbågiga muröppningar i rundhuset, fram till koret. Väggarna och de två stjärnvalven i långhuset är putsade och täckta med målningar från 1400-talets slut vilka föreställer bibliska… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U Fv1973;191, Bro kyrka
Runtypperiod; vikingatid Tidsprofil: Vikingatid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRODDARPS KYRKA
Antal våningar03, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRODDETORPS KYRKA
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak, Tälttak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 255, Bro kyrka
PlaceringFastklamrad på utsidan av norra kyrkväggen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 256, Bro kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKAN VID BROMMAPLAN
TakformPulpettak, Plantak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Roslags-bro kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 532, Roslags-Bro kyrka
Ursprunglig platsNej Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 533, Roslags-Bro kyrka
PlaceringInmurad i vapenhusets nordöst hörn. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.