SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “bottna”
Bottna
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bottnane
Bottnane är nature_reserve i Bengtsfors, Årjäng i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bottnaryds urskog
Bottnaryds urskog är nature_reserve i Jönköping i Jönköpings län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1969. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AKALLA STORGÅRDEN
ExteriörbeskrivningKarolinsk mangårdsbyggnad med valmtak och tresidig utbyggnad av salen mot söder. Förstukvist i norr. SOCKEL- naturstensgrund av fältsten. Delvis fogstruken. Ventilationsluckor av järn. Avtäckning av svart plåt och faluröd vattbräda. Mitt på söderväggen källardörr av tjärade bräder med äldre beslagning. Väster om förstukvisten brädlucka till utvändig källartrappa. FASAD- oprofilerade locklister. Breda bottnar. Faluröda knutlådor och vindskivor. ENTRÉER/DÖRRAR- förstukvist centralt på norrväggen. Cementgolv, vita stolpar med täljda hörn, konsoler med snickarglädje bär upp överbyggnad. Räcken av slät panel med vit överliggare… Tidsprofil: Cirka 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALVIKSSTUGAN
ExteriörbeskrivningParstuga med timrad stomme som förmodligen är från 1700-talet. Idag används byggnaden som verkstad och galleri. SOCKEL- natursten delvis putsad och delvis asfaltsbestruken. FASAD- Locklistpanel med profilerade locklister och ramsågade bottnar. På fasad mot öster är del av den putsade bakugnen och murstocken synlig. Putsen är avfärgad i en rosa/röd kulör. När rättarbostaden byggdes om till drängstuga förlades parstugans kök i mitten och bakugnen sköts ut till ytterväggen (Erixon, 1941). ENTRÉ/DÖRRAR- Trädörr av liggande spontad panel, 1900-tal. Glasad innerdörr. FÖNSTER- Stickbågiga spröjsade tvåluftsfönster, gröna träbågar… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTTNA KYRKA
ExteriörbeskrivningBOTTNA KYRKA har långhus och kor inom samma murar. I väster är ett vapenhus tillbyggt. Vapenhuset är byggt i sten, med ett smalare trätorn ovanför. Trätornet är till hälften placerat över långhusgaveln och till hälften ovanför tornets bottenvåning. YTTERVÄGGARNA är spritputsade och vitmålade. En låg utskjutande sockel finns i nordöst, i övrigt ingen markerad sockel. Tornöverbyggnaden är liksom korgaveln klädd med stående locklistpanel, vitmålad. Vapenhusets TAKFALL är täckt med kopparplåt i skivformat. Tornet har en kort, lätt svängd och spetsig tornspira klädd med svartmålad plåt, och krönt av en vindflöjel med årtalet 17… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Flygelbyggnad
ExteriörbeskrivningSOCKEL- natursten med brädlucka mot norr. Rosa täckbräda däröver. FASAD- sentida profilerad locklistpanel med helt släta bottnar. Ej linoljefärg. Taklist med konsoler i fasadkulören. ENTRÉER/DÖRRAR- förstukvist från 1800-talets andra hälft med täljda vita stolpar, fasta bänkar och kryssräcken samt figursågade konsoler. Undersida av det bandtäckta taket av vit pärlspont. Pardörr med profilerad liggande panel, vit. FÖNSTER- ev ursprungliga vita, rikt profilerade foder. Koppplade vita bågar med småspröjs och hörnbeslag, 1900-tal. Planglas. I kupa enkla bågar. Två av fönstren mot öster gallerförsedda. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- TAKKU… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARL XII MAGASINET
HistorikKarl XII-magasinet i Säffle, som ursprungligen tillhörde Säffle herrgård, skall ha använts av armén under Karl XII:s norska fälttåg 1718. Det är en knuttimrad, panelad byggnad under skiffertäckt tak, invändigt uppdelad i fyra bottnar. Magasinet restaurerades 1954. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasinet
HistorikMAGASINET. F.d. godsmagasin vid ändhållplatsen på den smalspåriga Hjo- Stenstorps Järnväg, som öppnades för trafik 1873. Det knuttimrade magasinet torde vara byggt samtidigt eller snart därefter. Persontrafiken på banan upphörde mellan Stenstorp och Hjo 1961, sträckan lades ned av SJ 1967 och rälsen var uppriven 1968. Under en period skall huset ha varit påbyggt med en tredje våning/botten men har sedermera, enligt uppgift 1978, återfått sina tidigare proportioner. På ett foto från sekelskiftet 1900 hade huset två bottnar, ljusa fasader av locklistpanel och tak av tegelpannor, alltså i huvudsak som idag, 2017. Magasinet används 2017… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
ExteriörbeskrivningSOCKEL- naturstensmur, kallmurad. FASAD- faluröd locklistpanel, delvis mycket breda bottnar. Högt bjälklag synligt på norrväggen. Flera följare på östgaveln. ENTRÉER/DÖRRAR- i timmerdelens västgavel ursprunglig låg dörr av fiskbenslagda, kraftiga, tjärade bräder med pärlprofil. I brädkonstruktionen pardörr av ramsågade svarta bräder på sydväggen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTTNARYDS KYRKA
TakformKorstak, Välvt tak, Sadeltak - Valmat, Sadeltak, Sadeltak - Valmat, Kupol - Lökkupol Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA DOCKAN
HistorikNär Stockholms grosshandlarsocietet och skeppsrederier inköpte Beckholmen 1848 inleddes bygget av de två mindre torrdockorna, vilka utgör de fysiskt mest påtagliga spåren av varvsetableringen på Beckholmen. Etableringen av verksamheten var troligen en direkt följd av den växande ångbåtsflottan som krävde effektivt underhåll i moderna torrdockor. Dockorna uppfördes efter ritningar av John Ericsson. Under åren 1848-50 utfördes utsprängningar i berget för dockorna, vars övre kant stensattes. Sprängmassorna tippades i vattnet öster om dockorna och innebar att för varvsverksamheten värdefull utfyllnadsmark skapades. Länspumpning av dockor… Tidsprofil: 1848–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖCKERÖ KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är relativt stort, ljust men samtidigt också stämningsfullt genom de varma färgtonerna och genom det bemålade taket. KORET är femsidigt och smalare än långhuset, skilt från detta genom en hög spetsbågig tvåsprångig slätputsad korbåge, med textband (LOFVEN GUD I HANS HELGEDOM. Ps 150:1). Korgolvet är ett steg högre än långhusets. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med sakristia på norrsidan och kapprum på sydsidan. GOLVET är i bänkarna ett lackat trägolv, övrigt golv består av grå klinkerplattor i två nyanser (en ljusare och en mörkare). I koret gråfärgade klinkerplattor av samma typ som i långhuset och in… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA DOCKAN
HistorikNär Stockholms grosshandlarsocietet och skeppsrederier inköpte Beckholmen 1848 inleddes bygget av de två mindre torrdockorna, vilka utgör de fysiskt mest påtagliga spåren av varvsetableringen på Beckholmen. Etableringen av verksamheten var troligen en direkt följd av den växande ångbåtsflottan som krävde effektivt underhåll i moderna torrdockor. Dockorna uppfördes efter ritningar av John Ericsson. Under åren 1848-50 utfördes utsprängningar i berget för dockorna, vars övre kant stensattes. Sprängmassorna tippades i vattnet öster om dockorna och innebar att för varvsverksamheten värdefull utfyllnadsmark skapades. Länspumpning av dockor… Tidsprofil: 1848–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBOTTNA HERRGÅRD (K0140.J01)
HistorikArbottna blev säteri på 1670-talet. Huvudbyggnaden och flygeln i två våningar byggdes under 1770-talet. Huvudbyggnaden omgestaltades vid en ombyggnad på 1870-taletoch har flera välbevarade interiörer från denna tid, men ursprunglig 1770-talsinredning finns också bevarad liksom i flygeln. KÄLLA: Angående förslag till Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1994. Tidsprofil: 1670-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blästplats
BeskrivningBlästplats, 44x40 m (NV-SÖ), bestående av 3 runda kolbottnar, 2 runda kolningsgropar, 1 fällsten, 1 slaggvarp, 1 kojgrund och 2 rostningsplatser. Kolbottnar, 5- 16 m diam och 0,2 m h. två av dem hade ett sot- och kollager som var 0,2 m tj och två av dem grävdes ej ut, men undersöktes däremot med provsticka. Kolningsgropar, runda, 2,3 m och 3,2 m diam, 0,2 m och 0,5 m dj. En av groparna (A8), C14-daterades till 1170-talet e.Kr. Fällsten, 0,4x0,2x0,1 m, av sandsten. Små slaggstycken (sammanlagt 2,5 kg) sa… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
K0140.J02
HistorikArbottna blev säteri på 1670-talet. Ursprunglig 1770-talsinredning finns bevarad flygeln. KÄLLA: Angående förslag till Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1994. Tidsprofil: 1670-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KV BACCHUS 6
HistorikMagasinet vid Skottgränd är en putsad och gulfärgad stenbyggnad, uppförd i fyra våningar med vind under svartmålat plåttak. Vinden har hissbom och varje våning ett lastintag. Sockel och snickerier är svartmålade. Vid sidan av magasinsbottnarna finns ett murat trapphus med trätrappa; bakom detta är gården överbyggd med ett tunnvälvt rum. Magasinsbottnarna är numera inredda till bostäder. Magasinsbyggnaden uppfördes 1818 men ger i sin traditionsbundna utformning ett betydligt mer ålderdomligt intryck. Av de i äldre tid talrika magasinen vid gränderna bakom Skeppsbrons handelshus har idag endast fyra bevarat sin ursprungliga utformning.… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
Denna den ursprungliga skolbyggnaden uppfördes 1852-53, till 3/4 finansierad av östra socknen och till 1/4 av västra, beroende på den nytta respektive bygder beräknades få av skolan. Först 1865 investerades i trossbottnar, invändig väggbeklädnad och innanfönster. På 1800-talet bodde barnen i stor utsträckning i skolbyggnaden, exempelvis bodde här 33 barn år 1882. Skolan utnyttjades också till många andra ändamål; här övernattade kyrkfolk, dracks bran- och gravöl, idkades konfirmationsundervisning och uppbars prästens tionde. Ved till uppvärmning ålades varje bonde i östra socknen att tillhandahålla. 1905-06 nedmonterades skolan och vändes he… Tidsprofil: 1852–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Själbottna-Östra Lagnö
Själbottna-Östra Lagnö är nature_reserve i Norrtälje, Österåker i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1977. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jakobshöjden
Fjället Jakobshöjden (1 103 m ö.h.) ligger strax nordost om Grövelsjöns fjällstation. Markytan på Jakobshöjden består till stor del av frostmarkspolygoner, bildade under långa kalla perioder troligtvis före den senaste nedisningen då smält- och frys-cykler skapade markrörelser vilka i sin tur sorterade materialet och bildade den polygonmark som syns idag. Runt fjällområdet syns dock flertalet drumliner från den senaste nedisningen. Drumliner är avlånga kullar, i isrörelsens riktning, som bildas under inlandsisen. En inlandsis kan vara varmbottnad, vilket innebär att den deformerar underliggande markyta, eller kallbottnad, vilket innebär att… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härryda hällingsjö kvarn
ExteriörbeskrivningDen stora trebottnade kvarnbyggnaden har en stengrund och är uppförd som en brädklädd och omålad stolpkonstruktion med sadeltak täckt med äldre rostig korrugerad plåt. Enklare fönsterbågar är vid inventeringen uttagna för renovering. Hjulgrav och senare tillkommet turbinskåp till turbinen finns ännu kvar.. Spår av ränna eller tub finns inte längre kvar. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.