SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “alby”
Alby
Alby är nature_reserve i Tyresö i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBY KYRKA
ExteriörbeskrivningTegelbyggnad, uppförd som gravkapell, med nordvästlig - sydostlig orientering, ritad 1933 av Nils Fürst. Den har avgjort inspirerats av Gunnar Asplunds skogskapell på Skogskyrkogården söder om Stockholm, uppfört 1920. Rektangulär plan med lägre sakristia i norr och vapenhus i sydost. Sakristian förlängd mot norr under sent 1980-tal. Spritputsad med krossad sten, svart målning på sockel, vit målning i övrigt, sadeltak klätt med svartmålad falsad skivplåt, över vapenhuset är taket mjukt karnissvängt, sak-ristian med valmat tak. Taket fortsätter så att även gavlarna klätts in med falsad plåt. Ursprung-ligen var det lagt med s… Tidsprofil: 1996–1997. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Albybadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Albysjön, Flottsbrobadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alby 1
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alby 1
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alby 2
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBY KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Sakristia Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 259, Alby
FöremålsbeskrivningFragment av runsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTKYRKA KYRKA
HistorikBotkyrka socken, belägen på norra Södertörn, gränsar i norr till Mälaren, i öster till Huddinge, i sydost till Västerhaninge, i söder och sydväst till Grödinge och i väster till Salem. Området Norra Botkyrka är beläget i en av Sörmlands rikaste bronsåldersbygder med rösen som karakteristiska inslag. Det finns fynd och lämningar efter kontinuerlig bosättning från stenålder till vår tid. Strax norr om kyrkan på Aspberget och Albyberget har ett flertal stora bronsåldersrösen med gravgåvor undersökts. Alla runstenar i Botkyrka är från 1000-talet. Kyrkan är belägen i en sänka mellan höga åsar. Marken har tidigare hört till Hammarby, S:t B… Tidsprofil: 1000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalby Söderskogs nationalpark
Liten ädellövskog på bördig mark med lång kulturpåverkan.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningI kvarteret Arenan 3 finns två högresta kontorshus i 15 våningar, från slutet av 1980-talet, som utgör portalbyggnader för Globenområdet. Husen består av två höga volymer, som förbinds av lägre byggnadskroppar i nio våningar som vilar på pelare. De höga husen förbinds i sin tur av två glasade förbindelsegångar i två våningar. I hus 1 är entrén till köpcentrumet Globen Shopping förlagd. Kontorshusen har flera våningsplan i souterräng mot Arénavägen som gör att husen förbinder det upphöjda stadsrummet med den lägre gatunivån som omger området. I souterrängvåningen finns entréer. Husen förenar postmodernism med nyfunktionalis… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUHNS VATTENKVARN
HistorikBruhns Vattenkvarn är uppförd i sten och ofärgat trä i två våningar under spåntak, i omgångar under 1700- och 1800-talen, i sluttningen mot Malby å. I dess övre våning finns en kvarnkammare med bevarad inredning i form av bl.a. bord, brits och skåp. Den har dubbla hjul och all maskinell inredning bevarad intakt, vilket gör att kvarnen är i malbart skick. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-205-99 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALBY KUNGSGÅRD
HistorikBostadshus av putsat och vitkalkat tegel under tegeltäckt valmtak och med en lite utbyggd förstuga i väster. Byggnaden utgör det forna klostrets västlänga. Den torde vara uppförd efter en eldsvåda 1388, möjligen omkring 1400. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1991-11-28. Beteckning 5584/92, Huvudbyggnaden uppfördes som den fyrlängade klosteranläggningens västra länga. Den två våningar höga byggnaden murades i gråsten och tegel. Byggnadsarkeologiska undersökningar visar att huvudbyggnaden uppfördes etappvis. Troligen påbörjades byggnationen så tidigt som under mitten av 1200-talet och pågick till… Tidsprofil: 1991–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
dalby kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett rektangulärt långhus som i väster rymmer förstuga och orgelläktare. I öster finns ett kvadratiskt kor med intilliggande sakristia. Koret är något smalare än långhuset. Väggarna är utförda av gråsten i långhuset, spritputsade och med blinderingar i slätputs, bl a två latinska kors i västra gaveln och omfattande mönster kring ingången i väster. Korets och sakristians väggar är av tegel. Grunden är slätputsad. Fasaderna är sedan 1959 avfärgade i gråbruten vit kulör. Iögonfallande i fasaden är de två runstenarna. I sakristians östra vägg finns en komplett runsten och i långhusets södra vägg finns mellan fö… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalby kyrka
HistorikDalby kyrka har en komplex byggnadshistoria och trots att åtskilliga och omfattande forskningsinsatser genomförts återstår mycket att utreda. Huvuddragen i byggnadsutvecklingen har emellertid kunnat fastställas med relativt stor säkerhet. Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med arkade… Tidsprofil: Cirka 1080. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALBY KYRKA
HistorikKomplettering vid inveteringr 2004: Den gamla kyrkan i Dalby var i början av 1900-talet i stort behov av omfattande renoveringsarbeten. Arkitekt Bror Almqvist anlitades för att utföra ritningarna till detta. Efter omfattande diskussioner kom man dock fram till att riva den gamla kyrkan och låta arkitekten istället rita en helt ny kyrka. Vilket han också gjorde. I december 1925 antogs Byggmästare C J Eriksson, Arvika som entreprenör. Invigning av den nya kyrkan skedde den 7 oktober 1928. Den nuvarande kyrkan i Dalby är uppförd 1926-28 efter ritningar av arkitekt Bror Almqvist. Invändigt är väggar och tak målat med bibliska motiv av ko… Tidsprofil: 1926–1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalbystrand
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Entrébyggnad
ExteriörbeskrivningEnvåningslänga av trä, portalbyggnad uppförd på 1930-talet. Genom ett valv i byggnadens mitt leder entrén till vårdhemmet. Vid uppförandet innehöll byggnaden följande: Den ena hälften av byggnaden inrymde en vaktmästarbostad om ett rum och kök samt portvakts- och telefonrum. Den andra hälften inrymde bostadslägenhet för portvakten om två rum och kök. SOCKEL gjuten sockel, målad gråblå. FASAD entrébyggnad med mittcentrerad rundbågig infart. Fasad i gul locklistpanel. En skylt med texten Stureby Sjukhem pryder fasaden. Släta knutbrädor som i sin nedre del har ett arbetat utförande med spegelindelning och smäckert kapitäl. Sa… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOTELLANNEXET, Kylbergs Villa, Villa Mauritzon, Villa Grolander
HistorikHuset är troligen uppfört 1888 (tidning från detta år funnen i väggen). Tidigare känd som "Kylbergs Villa", "Villa Mauritzon" eller "Villa Grolander" efter tidigare ägare. Byggnaden hade tidigare en praktfull veranda med snickarglädje. Senare började byggnaden användas som annex till vintersanatoriet. KÄLLOR: Ulla Andersson, Eyvor Hedberg & Ulla Nordmark, "Mössebergsparken, minnen från en kurort" Falköping 1979. Ulla Nordmark, "Mössebergs kurort, hälsokälla med historia", Mössebergs kurort 2004. Helge Andersson, "Mössebergsparken, en kulturhistorisk kommentar" Byggnadsinventering inför byggnadsminnesförklaring, Falbygdens museum, Fal… Tidsprofil: 1888. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Huvudbyggnad
HistorikHuvudbyggnaden består av en två och en halv våningar hög centralbyggnad och fyra envåningspaviljonger med tvåvånings mittpartier, vilka är glest grupperade kring centralbyggnaden och förbundna med denna genom förbindelsegångar. Centralbyggnadens bottenvåning samt förbindelsegångarna är byggda av tegel, putsade och gulfärgade. Övervåningen är uppförd i trä, med ytterpanel av liggande och stående fasspontade bräder. Taket är ett säteritak klätt med skivfalsad plåt. Entreprenadkontraktet angav att alla ytterdörrar skulle gå utåt, inga trösklar fick finnas inom sjukhusavdelningen, inga giftiga färger fick användas och branddörrar av järn… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRBRE
HistorikGården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle. Tvåvåningshärbret med sina femton sädesbingar vittnar om en god ekonomi, liksom den stora ladugården från 1887. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2008-05-12, Dnr 432-11178-06 Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEKTIONSSALBYGGNADERNA
HistorikLektionssalsbyggnaderna utgörs dels av en äldre, mindre mangårdsbyggnad, uppförd i en och en halv våning i timmer med utvändig träpanel och sadeltak belagt med falsad plåt, och inköpt av Sollefteå kommun för etableringen 1895, samt den ursprungliga matsalsinrättningen uppförd i ett plan 1897 med trästomme och utvändig stående respektive liggande panel med karaktäristisk rutinklädnad och färgsättning, samt sadeltak belagt med falsad skivplåt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-03-29, Dnr 221-2274-96 Tidsprofil: 1996–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MEDELTIDSHUSET MED GOTISKA PELARSALEN
HistorikI början av 1300-talet uppfördes biskopsborgen på Arnö med de tre byggnadsenheter som är typiska för medeltidens kontinentala furstepalats: salbyggnad, kapell och bostadshus. Källaren i det nuvarande s.k. Medeltidshuset eller Gotiska pelarsalen utgör en del av den ursprungliga salbyggnaden och är ett av Sveriges vackraste bevarade medeltida profanrum. Den kryssvälvda pelarsalen har trots sitt eleganta utförande antagligen använts som förrådslokal eller stall, som ofta var fallet på kontinenten. Kronan tog över Arnö vid reformationen 1527. Om- och tillbyggnader av den medeltida palatsbyggnaden genomfördes på 1580-talet och under 1640-… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MJÄLDRUNGA KYRKA
HistorikMjäldrunga kyrka är en av sju bevarade medeltida absidkyrkor som uppförts i Västergötland före 1200-talets mitt. I väster finns ett timrat vapenhus troligen från 1845, ombyggt 1895, och i nordöst en sakristia från 1922 med pannrum under från 1938. Plantypen med absid istället för rakt avslutat kor var vanligast i Falbygden, Skara-Vara- och Vadsboslätterna, men uppfördes även här i norra Sjuhäradsbygden. Absidmotivet anses företräda en rikare och mer specifik arkitektonisk form, jämfört med andra samtida plantyper, och kopplas till en profan eller sakral makthavare. Kyrkor med denna plan försågs tidigt med måleri av internationell kla… Tidsprofil: Cirka 1201. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Personalbyggnad
ExteriörbeskrivningF.d. manskapsbyggnad, idag förråd, kontor, uppförd på 1950-talet för Ulvsunda Verkstäder Aktiebolag, i stadsdelen Ulvsunda Industriområde. Långsmal envåningsbyggnad med souterräng, på den västra sidan av anläggningens asfalterade innergård. SOCKEL- gråmålad puts FASAD- gulmålad locklistpanel, trä. ENTRÉER/DÖRRAR- gavel sydost; ståltrappa, ej ursprunglig, till dörr i brun aluminium, ej ursprunglig. Gavel nordväst; trätrappa, ej ursprunglig, till vit trädörr, skärmtak. FÖNSTER- vitt trä, tvåluftsfönster med mittpost. Enluftsfönster i souterräng. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- TAK- sadeltak, takpannor. FÖRÄNDRINGAR- trappor vid entréer.… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REDSKAPSBOD OCH BÅRHUS
HistorikByggnaden användes från början som redskapsbod och förvaringsbod för sällskapsspel, och tennisrackets, senare kom det att användas som bårhus. På senare tid har det använts som omklädningslokal för tennisbanans räkning. KÄLLOR: Helge Andersson, "Mössebergsparken, en kulturhistorisk kommentar" Byggnadsinventering inför byggnadsminnesförklaring, Falbygdens museum, Falköping 1977. Tidsprofil: 1977. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
ExteriörbeskrivningGymnasieskola från 1950-talets senare del med aula från 1962-68. Byggnadskropparna springer ut från hörnen av en fyra våningar hög centralbyggnad. Aula i nordost, del innehållande kök i söder, del med panncentral i nordväst och skolbyggnad som avslutas med vaktmästarbostad med två våningar mot sydväst. STOMME- centralbyggnaden har stomme av lättbetong, övriga delar har tegelmurar med bakmurning av lättbetong. Aulan har tegelstomme. SOCKEL- räfflad ofärgad betong. FASAD- centralbyggnaden har bröstningar av räfflad beige terrasitputs och burspråk med glas och eternit avsett för odling. Vaktmästarbostaden har beige slätputsad… Tidsprofil: 1962–1968. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDJA
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. Gården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SNÖSÄTRASKOLAN
ExteriörbeskrivningSkolbyggnad från 1957 med två delar, en centralbyggnad med matsal i rött tegel och en längre del som löper ut mot nordost. Utskjutande trapphus mot nordväst. Galvad nödutrymningstrappa på samma fasad. På tegeldelens fasad mot skolgården klocka i järn. SOCKEL- svartmålad betong. FASAD- beige slamning indelad av gul slamning. Centralbyggnaden har rött fasadtegel. ENTRÉER/DÖRRAR- huvudentré mellan byggnadsdelarna. Långt framskjutande skärmtak med undersida av brunmålad träpanel och infälld belysning. Ej ursprungligt entréparti av bruneloxerat aluminium. Längre norrut entré mot skolgården under stålstolpburet skärmtak med unde… Tidsprofil: 1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.