SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ala kyrka”
Ala kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, kor med sakristia och långhus. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av rokokotyp, klädd med s.k. tornpanel och tjärad utvändigt. Spiran kröns av en vindflöjel med blad av koppar. Konstruktionen består av sågade virken. I huven finns två trädäck. I höjd med det övre däcket finns fyra öppningar, de är försedda med två luckor vardera och hålls stängda med en bom. Höjden till flöjeln är ca 39 m. Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av råspånt klätt med asfaltpapp och med fall mot en ränna… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLERYDS KYRKA
HistorikNär den första kyrkobyggnaden uppfördes I Källeryd är oklart. Det finns belägg för att en kyrka fanns här på 1400-talet då kyrkan omnämns i ett testamente. Källeryds nuvarande kyrka har sin grund i 1600- talet då landshövdingen i Kristianstads län, Magnus Dureel, lät uppföra en ny kyrka med gravkor för släkten. Kyrkan byggdes under åren 1672-75 och bestod då av långhus med fristående klockstapel. Kyrkan var valvslagen och hade dekorationsmåleri utfört av bl.a. Hindrich Eylertz. Ovanför gravkoret var sakristian förlagd medan altaret hade sin placering i nivå med menigheten framför gravkoret. Altaret var utfört i marmor och alabaster o… Tidsprofil: 1672–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALANÄS KYRKA
ExteriörbeskrivningAlanäs kyrka består av ett treskeppigt basilikalt långhus med smalare lägre kor i öster flankerat av sakristia i nordost och murat arkivrum i sydost. Huvudentrén finns i tornet i väster vilket kantas av trapphus med sidoentréer. Långhus, kor, sakristia och arkivrum täcks av sadeltak och sidoskeppen av pulpettak medan tornet avslutas av en kraftig spira med svängd nederdel. Spiran är klädd med plåt medan övriga takfall är klädda med tjärad spån. På mittskeppets nock i öster är en kyrktupp placerad. Den synliga delen av grunden består av huggen rusticerad sten med vädringsluckor i järn. Kyrkan är timrad och utvändigt klädd m… Tidsprofil: 1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G ATA351-591-2014AB, Ala kyrka
HäradKräklinge ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G ATA351-591-2014C, Ala kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G ATA351-591-2014DE, Ala kyrka
PlaceringI tornkammaren, norra väggen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅNGSDALA KYRKA
HistorikKyrkan restes sannolikt under 1100-tales slut. Uppgifter om kolfynd under altaret 1813 kan indikera en föregångare av trä. Kyrkan utgjordes av ett långhus med smalare kor och absid, allt uppfört av huggen kalk- och sandsten. En nordportal blev i senare tid igensatt. Under senmedeltid välvdes kyrkorummet och en sakristia restes i norr. Ett vapenhus restes framför sydporten under 1600-talets förra hälft. En predikstol av Johan Ullberg d.ä. införskaffades 1703 och en altaruppsats av släktingen Jonas Ullberg 1716. Sakristian försågs med fönster 1809. Enligt en inskription förlängdes långhuset åt väster 1813 medelst byggandet av ett träto… Tidsprofil: 1901–1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOTALA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av sten sannolikt under 1200-talets första hälft. Dess ursprungliga utformning är inte helt känd. Vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes i samband med en omfattande renovering av kyrkan 1952-53 framkom intressanta uppgifter om kyrkans tidigare utformning. Kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med smalare korabsid. Fynd av formtegel indikerar även att kyrkan varit välvd. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen vis… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrala kyrka
InteriörbeskrivningNorrala kyrka är en fullt genomförd empirekyrka med sträng symmetri och ett kyrkorum som karaktäriseras av ljus och rymd. I plan är det en salkyrka, rektangulär med lika bredd på långhuset och det rakt avslutade koret. I öster är sakristian centralt placerad med ingång bakom altaret. Entréer finns i tornet och i söder, mitt på långhusväggen. Gångar till bänkkvarteren leder längs murarna och i mitten, med en korsgång mitt för södra entrén, vilket gör att de öppna bänkarna bildar fyra kvarter. Bänkinredningen är återhållsam med raka gavlar endast dekorerade med skurna speglar och överliggare i en klart blå färg. Kyrkorummets… Tidsprofil: 1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pajala kyrka
ExteriörbeskrivningPajala kyrka byggdes 1797 som brukskyrka vid Kengis bruk, men flyttades till Pajala 1869-71, när bruksrörelsen började avvecklas. I Pajala omgestaltades kyrkan enligt Ludvig Hedins ritningar vilket innebar att en korsarm och ett torn byggdes till på södra långsidan. Kyrkan fick en T-formad plan med koret i norr, vapenhuset flyttades till tornet och sakristian förlades bakom koret, i det gamla vapenhuset. Den tillbyggda korsarmen omvandlades på så sätt till långhus. Kyrkan panelslogs 1888-89. Sockeln är av sten i huggna block och fasaden är rytmiskt indelad av breda, vitmålade lisener. De kraftiga, kannelerade lisenerna ger… Tidsprofil: 1869–1871. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅNGEDALA KYRKA
InteriörbeskrivningRångedala kyrka är en rent nyklassicistisk salkyrka i byggmästare Petter Petterssons stil. Koret i öster är rundat och har något indragna väggar men är i det närmaste fullbrett, fönstren stora och rundbågade, sydväggen har en centrerad port, tornet är i väster med vapenhus och sakristian i norr med trappa till predikstolen. Läktarunderbyggnaderna är diskret uttryckta i rummet med släta väggytor i samma färg som väggarna i övrigt. Färgsättningen är ljust hållen i grå toner. LÅNGHUS - Långhuset är stort och ljust och med endast ljushållare som utsmyckningar utöver den fasta inredningen. En koppling till den gamla kyrkan finn… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svedala kyrka
HistorikSvedala kyrka är uppförd under åren 1851-1852 på platsen för sockens medeltida kyrka. Den nya kyrkan ritades av professor och arkitekt Carl Georg Brunius. Den blev genomgripande ombyggd och omgestaltad 1901-1902 efter ritningarna av arkitekterna August Lindvall och Harald Boklund, Malmö. Den försågs med kraftigt västtorn med sidotorn, s.k. toureller, takryttare, nya gjutjärnsfönster och sakristia samtidigt som korsarmarna fick nya ingångar och vindfång. Fasaderna putsades och fick ny dekor. Ny inredning sattes in. Till det yttre präglas kyrkan fortfarande av de då genomförda förändringarna. Inre och yttre renoveringar gjordes på 1940… Tidsprofil: 1851–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIMMERSDALA KYRKA
InteriörbeskrivningTIMMERSDALA KYRKA - Timmersdala kyrka är en enskeppig salkyrka. Den består av långhus med läktare i väster, läktarunderbyggnad, kor i öster och vidbyggt vapenhus i väster. Den sparsmakade, ljusa interiören är ett exempel på 1920-talets klassiserande ideal. LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. I väster finns en läktare med underbyggnad. Predikstolen är placerad på nordsidan närmast koret. GOLV - Långhusets golv utgörs av grova längsgående, fernissade furuplankor. VÄGG - Väggarna är slätpustade och målade i en svagt blå nyans. De avslutas upptill med en taklist med profileringar och tandsnitt, målad i blått och vit… Tidsprofil: 1917–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALA KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Sakristia - Öster, Torn - Norr, Portal, Sakristia - Öster, Torn - Norr, Kors, Kor - Söder, Kor - Söder, Kor - Fullbrett, Vapenhus - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTDALA KYRKA
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i gråsten, slätputsade och avfärgade i vitt. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingång i väster samt mitt på sydsidan. Murpartiet kring portalen i väster är rusticerat. Långhuset täcks av ett kopparklätt mansardtak som är valmat över korpartiet. Tornet i väster har rundbågiga ljudöppningar och täcks av en klockformad huv, vilken försågs med ur 1856, samt avslutas av en fyrkantig lanternin med kort spira. Tornhuven är täckt med spån. Ursprungligen var samtliga tak spåntäckta. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYDALA KYRKA (KLOSTERKYRKAN)
ByggnadsdelSidokapell - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Korsarm, Sakristia - Norr, Korsarm Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RAMDALA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Öster, Torn - Öster, Kor - Öster, Kor - Smalare, Torn - Östtorn, Kor - Smalare, Absid - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALA KYRKA
ExteriörbeskrivningSTALA KYRKA är byggd i sten, och består av långhus och kor i samma byggnadskropp, och med en tresidig absidliknande tillbyggnad i öster som inrymmer sakristia, och ett torn av sten i väster. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över sakristian, täckt med enkupigt tegel. Kopparklätt kors över kornocken, liksom över norr och sydportalernas gavlar. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en något utskjutande sockel, putsad. Fasaderna har tunna strävpelare i hörn och mellan fönster, i två avsatser avtäckta med skifferplattor. Taklisten är profilerad med fris av gult tegel ovanför en rundbågig putsad fris. TORNET är av s… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Söderala kyrka
ByggnadsdelVapenhus - Väster, Absid - Öster, Absid - Rundad, Sakristia - Öster, Absid - Öster, Torn - Östtorn, Absid - Rundad, Kor - Öster, Vapenhus - Väster, Torn - Centraltorn, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
vaksala kyrka
ByggnadsdelKorsarm, Kor - Rakt, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Sidokapell, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Sakristia - Norr, Kor - Rakt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla Uppsala kyrka
ByggnadsdelVapenhus - Väster, Vapenhus - Väster, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Absid - Öster, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ONSALA KYRKA
ByggnadsdelVapenhus - Söder, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Gravkor - Öster, Kor - Rundat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 979, Gamla Uppsala kyrka
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURSDALA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORSDALA KYRKA
TakformPulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hs 2, Norrala kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
IDALA KYRKA
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LERDALA KYRKA
Antal våningar04, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Odensala kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Riala kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.