SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “öinge”
Öinge
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Breanäs, Immeln
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Helgeå, Njura
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Helgeå, Östanå
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Immeln
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rolstorpssjön, Gummarp
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tydingen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tydingesjön, Sjöhagen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASIGE KYRKA
HistorikASIGE KYRKA härrör i sina äldsta delar från 1100-talet och betydande delar av det medeltida murverket ingår i det nuvarande. Kyrkans långhus förlängdes åt öster 1805-06 och fick då sin tresidiga koravslutning. Stentornet i väster tillkom 1847 och ersatte en äldre klockstapel. Exteriören präglas av en omgestaltning 1890, efter förslag omarbetat av arkitekten Ferdinand Boberg, som sedan följde renoveringsarbetet. Tornet fick då den spetsiga spiran och sydportalen betonades genom en utskjutande risalit. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan 1890 och representerar de historiserande renoveringar som genomfördes under 1800-talets slu… Tidsprofil: 1805–1806. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
boningslängan
HistorikBoningslängan är ett s k sydgötiskt hus och består av en låg ryggåsstuga och ett härbergshus (högre loftbod). Oftast fanns det ett härbergshus på varje gavel. På Ballingstorp finns det dock endast ett härbergshus kvar. Troligtvis fanns det ytterligare ett härbergshus (i öster) som revs någon gång mellan 1883 och 1909. Byggnaden fanns med på skifteskartan från 1883, men var borta på ett fotografi från 1909. Av byggnadskroppen i öster finns endast en mindre del kvar, en pigkammare och en spiskammare under samma takfall som ryggåsstugan. Ryggåsstugan har i äldre tider haft ett tak med mindre taklutning, troligtvis torvtäckt. Det västra… Tidsprofil: 1920–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. Den äldre manbyggnaden, som innehåller en "ryggåsstuga" med bakugn, har ursprunglig rumsindelning, sånär som på att en kammare avdelats från förstugan. 1967 reparerades gården. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen e… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. Den äldre manbyggnaden, som innehåller en "ryggåsstuga" med bakugn, har ursprunglig rumsindelning, sånär som på att en kammare avdelats från förstugan. 1967 reparerades gården. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen e… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EFTRA KYRKA
HistorikDe äldsta dokumentärt bevarade uppgifterna om kyrkan är från 1662. Uppgifter som berör tiden före 1662 är hämtade från pastoratets kyrkoherde Severinus Jacobi Ströms anteckningar. Han var kyrkoherde 1768-1788. I Petterssons och Litzéns herdaminne omtalas att i samband med kriget mot Danmark 1564 blev den danske generalen Rantzow slagen vid Eftra högar och många av de flyende drunknade i Eftra å. Vid de svenskes antågande från Dahlasidan hade de danske satt eld på prästgården. Dåvarande kyrkoherden, Herr Hans, flyttade därför sin bostad till stomhemmanet i Slöinge, som därefter kom att bebos av pastoratets senare kyrkoherdar. I samban… Tidsprofil: 1768–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EMMISLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudingången i väster kommer man in i en liten förhall inredd under orgelläktaren i tornets bottenvåning. Orgelläktaren sträcker sig ett stycke åt öster med en tresidig barriär in mot kyrkorummet. En trävägg under läktaren delar av underbyggnaden i en västlig och en östlig hälft. Den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. Golvet i förhallen är liksom övriga gångytor i kyrkan av rött handslaget murtegel. Ytterväggarna är putsade och vitmålade. Läktarens undersida är klädd med handhyvlade och gråmålade brädor. Vid norra sidan finns ett litet wc och vid södra sidan en trätrappa upp till orgelläktaren. En p… Tidsprofil: 1450–1475. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGEL
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. En omfattande inre restaurering ägde rum 1904; nu försågs också flyglarna med trappgavlar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGEL
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. En omfattande inre restaurering ägde rum 1904; nu försågs också flyglarna med trappgavlar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLIMÅKRA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Via huvudingången i västtornet kommer vi in i vapenhuset. Rummet är något bredare än det är långt och har slätputsade, vitkalkade väggar vilka i norr och söder bryts upp av rundbågiga fönster. I rummets nordöstra hörn syns ojämnheter och utbuktningar i murverket vilket skulle kunna vara en del av det medeltida murverk som återvanns då nuvarande kyrkan byggdes på 1840-talet. Golvet är lagt med klinker och innertaket utgörs av bjälklaget till tornets andra våning, målat i en ljus grågrön kulör. Längs norra väggen leder en sentida trappa av trä upp till tornets övre våningar. Ytterdörrarna består av stående gråmålade… Tidsprofil: 1840-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i ett litet vindfång eller en förhall till kyrkorummet. Västra halvan av utrymmet under läktaren rymmer olika inbyggnader medan den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. På var sida om vindfånget finns dörrar till inbyggnaderna under läktaren. Det norra utgör förråd och i södra finns ytterligare ett mindre förråd och en trappa till läktaren. Läktaren är uppbyggd på pelare målade i en gröngrå nyans. Innertaket som är läktarens brädtäckta undersida är gråmålad. Övriga snickerier går i pärlgrått eller gråbeige. Innerdörrarna är spegeldörrar av enkelt utseende med kammarlå… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJÄRSÅS KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar byggdes i tegel i början av 1200-talet. Ett försök till närmare datering är satt till 1230-talet och baseras på kyrkans blandstil med både romanska och tidiggotiska drag såsom exempelvis den spetsbågiga sydportalen. Förekomsten av räfflat tegel pekar också på att kyrkan tillhör den äldsta tegelbyggnadsperioden. Dateringen till 1200-talets början stöds av ett mynt med Valdemar Seir (1202-1241) påträffat på kyrkogården vid utgrävningar 1928. Kyrkan bestod till en början av långhus, lägre och smalare kor samt absid. Kyrkan hade sannolikt två rundbågsformade fönster på långhusets norra och södra sidor och ett på kore… Tidsprofil: 1202–1241. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra ekonomilängan
HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. 1967 reparerades gården. Den arrenderas nu av kommunen och har museal användning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 19… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
per olsgården
HistorikYtterligare en gård fanns med i en s k katekismilängd från 1726. Av den gården återstår nu bara den här boningslängan som troligtvis uppfördes i början av 1700-talet. Byggnaden är knuttimrad med skiftesverk och till viss del reveterad och avfärgad med gul kalkfärg. Både exteriör och interiör är väl bevarade. Ekonomibyggnaderna som hörde till gården är rivna i sen tid och grunderna efter dem (brygghus, häststall och kostall) är synliga. KÄLLA: Broschyr - Ballingstorpsgården, Skånes Hembygdsförbund, Tollarpstryck AB, Tollarp 1997. Vasstaket byttes ut mot halmtak i början av 2000-talet. KÄLLA: Folder - Gårdarna i Ballingstorp, Skånes He… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sibbhults kyrka
Historiknull, Under 1900-talets första del startades insamlingar på många platser i landet för att bygga kyrkolokaler där den dåvarande statskyrkan inte hade någon lokal. På många mindre orter fanns en önskan om en egen kyrkolokal, inte sällan som ett sätt att möta konkurrensen från olika frikyrkosamfund. I Sibbhult fanns till exempel sedan 1909 ett missionshus. Den dåvarande biskopen i Lunds stift, Edvard Rodhe, ska vara den som 1928 väckte idén om en kyrkolokal i Sibbhult. Innan kyrkan byggdes höll Svenska kyrkan gudstjänster i Sibbhults skola och det var vid en av dessa, år 1937, som arbetet med finansiering av kyrkan initierades. Den ins… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stallet
HistorikByggnadens ålder är okänd, men den äldsta delen är troligen jämngammal med boningshuset. Den knuttimrade delen av byggnaden är troligtvis äldre än övriga delar i skiftesverk. Taket på byggnaden höjdes med ett par skift i slutet av 1800-talet. En liten port skiljer ladugården från boningshuset. Bredvid porten finns ett hönshus som ska ha varit drängkammare fram till sekelskiftet 1900. Ytterväggarna på just den delen av byggnaden har varit reveterade, förmodligen för värmens skull. Den enda uppvärmningen var den från djuren i stallet. Bredvid hönshuset finns en hackelseloge, där foder till hästarna tillverkades och där hästarna utfodra… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VANÅS SLOTT
HistorikGården är känd sedan mitten av 1400-talet. Från denna tid härrör möjligen en i det närmaste kvadratisk byggnad, ingående i den nuvarande borganläggningen. Denna består av fyra putsade och vitkalkade tvåvåningslängor med rikt utformade trappgavlar, omslutande en liten, senare delvis inbyggd borggård. Borgen torde ha erhållit sin karaktär under 1500-talet. Under 1800-talets första decennier fick slottets exteriör sin nuvarande karaktär. En omfattande inre restaurering ägde rum 1904. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarie… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra ekonomilängan
HistorikGårdens historia är känd från senare delen av 1600-talet, då greve Ebbe Ulfeld fick Sporrakulla i förläning för sina insatser i snapphanefejden. Den består av två boningshus och tre ekonomibyggnader kring en sluten gård. Det äldre bostadshuset härrör sannolikt från 1700-talet, medan ekonomilängorna uppfördes på 1800-talet. Byggnaderna är byggda av timmer och skiftesverk, taken täckta med spån. 1967 reparerades gården. Den arrenderas nu av kommunen och har museal användning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 19… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.