SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ålgård”
Ålgård
HistorikMangårdsbyggnad uppförd 1932 och är en f.d kvarnmästarbostad. Ägare till kvarn- och såganläggningen till viken kvarnmästarbostaden hör är Orust kommun, och bostadshuset arrenderas ut till privatpersoner. Tidsprofil: 1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålgårdsskär, kummel
HistorikVitt, 3,5 meter högt stenkummel, med rött mittbälte vid södra inloppet till Oskarshamn. Uppfört 1863. KÄLLA: Sjömärken, vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålgårds kvarn
Antal våningar03 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålgårds såg
TakformPulpettak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålgårdsbacka kvarn
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikBERGET 20 - Fastigheten Berget 20 sluttar och är belägen nedanför klinten, i kvarterets mellersta del, gränsande till S:t Hansgatan i nordväst. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomt nummer 14, som var bebyggd med ett trähus samt kålgård och ägdes av Matthias Warenbergh. Före den nu rådande fastighetsindelning benämndes tomten Strandroten IV:15 och omfattade även nuvarande Berget 19. Vid 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med tillbyggnad, båda försedda med tegeltak. Enligt en krogförteckning, från 1768 ska krogrörelse ha bedrivits på gården. Sannolikt har denna verksamhet bedrivi… Tidsprofil: Cirka 1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikSPECKSRUM 4 - På kartan från 1697 motsvaras fastigheten av tomt 253 och är bebyggd med en stuga av trä med tillhörande gårdsrum och kålgård. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten ett trähus, som sannolikt är detsamma som det nuvarande bostadshuset, samt ett stall och ett brygghus. Bostadshuset, en skiftesverksbyggnad i en våning med källare och vind under tegeltäckt sadeltak från 1700-talets mitt eller andra hälft, ligger med långsidan ut mot Specksgränd. Mot gården finns en låg vinkeltillbyggnad med flackt pulpettak, troligen från 1800-talet, samt en köksutbyggnad från 1936. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinv… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikKRÄMAREN 4 - På tomten skall det ha funnits ett trähus med gårdsrum och kålgård. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på tomten, som då benämndes Klinteroten III:43 och var något större än idag, ett trähus och ett stall, båda med brädtak. Troligtvis motsvarar trähuset, helt eller delvis, den nämnda 1600-talsbyggnaden, vilken finns kvar än idag. På fastigheten finns idag ett bostadshus i delvis reveterat skiftesverk, placerat på klintkanten mot väster, samt ett gårdshus av silikattegel från 1953, placerat invid den nordöstra tomtgränsen. Gränsen mellan bostadshuset och tomtgränsen på dess baksida utgörs nu av en balkong/vera… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBÄGAREN 1 - Fastigheten är en av de äldsta på Klinten. Den finns markerad på 1696-97 års karta med i det närmaste samma utbredning som idag. Fastigheten var då bebyggd med ett trähus, med tillhörande gårdsrum och kålgård. Enligt husklassifikationen 1785 var fastigheten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta bestod fastigheten av ett bostadshus beläget i fastighetens nordvästra del med långsidan i liv med Trappgatan. Det nuvarande bostadshuset är placerat i fastighetens nordvästra hörn med långsidan längs Trappgatan. Byggnaden har en stomme av skiftesverk i en våning med inredd vind under ett tegeltäckt sadeltak. By… Tidsprofil: 1696–1697. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET BÄGAREN - Kvarteret Bägaren är beläget i den östra delen av innerstaden, uppe på den norra Klinten, mellan Finngränd i nordost, Nygatan i sydost, Klintgränd i sydväst och Trappgatan i nordväst. Bägaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna 51-59. Redan i slutet av 1600-talet var delar av det nuvarande kvarteret tomtlagt och bebyggt med trähus och kålgårdar. Schilders karta från 1697 visar att kvarterets södra och västra del var indelad i fem fastigheter och bebyggt med åtminstone fyra trähus. Den östra och norra delen av kvarteret ingick i Klockaråkern under 1700-talet fram till dess att hela kvarteret… Tidsprofil: 1840–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBÄGAREN 6 - Fastigheten Bägaren 6 är belägen i kvarterets sydöstra hörn och angränsar till Nygatan i öster och Klintgränd i söder. Den södra delen av tomten var bebyggd med ett trähus med tillhörande kålgård redan 1697. Enligt 1785 års husklassifikation framgår att tomten vid denna tid var bebyggd med två trähus, ett med trätak och ett med tegeltak. Det nuvarande bostadshuset, placerat i fastighetens sydöstra hörn med långsidan mot Klintgränd och gaveln mot Nygatan, är sannolikt uppfört som enkelstuga omkring 1790 med ett bakbygge från 1800-talet. Sannolikt bevarar det även delar av det hus som finns beskrivet 1697. Huset har en skif… Tidsprofil: Cirka 1790. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET BÄGAREN - Kvarteret Bägaren är beläget i den östra delen av innerstaden, uppe på den norra Klinten, mellan Finngränd i nordost, Nygatan i sydost, Klintgränd i sydväst och Trappgatan i nordväst. Bägaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna 51-59. Redan i slutet av 1600-talet var delar av det nuvarande kvarteret tomtlagt och bebyggt med trähus och kålgårdar. Schilders karta från 1697 visar att kvarterets södra och västra del var indelad i fem fastigheter och bebyggt med åtminstone fyra trähus. Den östra och norra delen av kvarteret ingick i Klockaråkern under 1700-talet fram till dess att hela kvarteret… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikS:TA GERTRUD 5 - Tomtavgränsningen är i stort sett bevarad sedan slutet av 1600-talet och tomten motsvarade på kartan från 1697 tomt nummer 289, bebyggd med en trästuga med tillhörande gårdsrum, kålgård och blekdamm. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten ett trähus med tegeltak och trädgård. Dagens huvudbyggnad, ett reveterat skiftesverkshus med tegeltak, är belägen i fastighetens södra del med långsidan utmed gatulinjen längs Norra Kyrkogatan. Byggnaden är troligen uppförd under 1700-talet och motsvarar det noterade trähuset i nämnda husklassifikation, eventuellt kvarstår rester av det sena 1600-talets byggnad. Bakb… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikKANNAN 1 - Enligt 1697 års karta var tomtindelningen en helt annan än den nuvarande och Kannan 1 ingick främst i dåvarande tomtnummer 95 i östra delen av kvarteret, men utgjorde även en mindre del av tomtnummer 96 i väster. Tomtnummer 95 var bebyggd med ett trähus och hade därtill hörande kålgård och gårdsrum. Eventuellt motsvarar detta trähus en del av det på fastigheten ännu kvarstående skiftesverkshuset, vilket är placerat med långsidan längs fastighetens östra sida mot Kanngjutaregränd. 1883 års karta visar att huvudbyggnaden byggts samman med det äldre skiftesverkhuset och att byggnaderna vid den här tiden i stort sett fått sin… Tidsprofil: 1697. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikGJUTAREN 2 - Fastigheten har haft samma utbredning sedan 1697 och benämndes då tomt nummer 86. Den var bebyggd med ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård. Enligt husklassifikationen 1785 benämndes fastigheten III: 35 och var då bebyggd med ett trähus med tegeltak och ett stall med brädtak. Sannolikt motsvarar trähuset den byggnad som omnämns i beskrivningen till 1697 års karta. Bebyggelsen under 1800-talets slut utgjordes av ett bostadshus, placerat med långsidan i liv med Tunnbindaregatan, och en uthusbyggnad från 1850 är uppförd i vinkel i fastighetens sydvästra del. Den nuvarande bebyggelsen utgörs av bostadshuset från 16… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikPRIORN 11, KRISTI LEKAMENS KYRKA (KATOLSKA KYRKAN) - På 1697 års karta motsvarar fastigheten, tillsammans med södra delen av nuvarande Priorn 12, tomt 132. Den var då bebyggd med ett stenhus och därtill hörande kålgård och gårdsrum. Då det ena av de medeltida husen som ingår i fastigheten inte finns markerat på 1646 års karta är det sannolikt att huset vid denna tid varit övergivet alternativt i ruin, eller att det använts som uthus. Ett bostadshus från ca 1800 är beläget på platsen för det medeltida huset vilket idag utgör byggnadens källare. Det medeltida källarplanets flislagda golv har troligen legat i nivå med markytan utanför.… Tidsprofil: Cirka 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikKÄLLAREN 2 - På fastigheten finns tre byggnader. I nordost ett flerbostadshus med butik och bar från 1700-talet, i väst ett flerbostadshus byggt kring 1910 och längs södra tomtgränsen ett uthus från 1910. Huskroppen i norr bedöms bestå av tre sammanbyggda medeltida hus. 1697 nämns dock endast ett korsvirkeshus i väst, en kålgård och gårdsrum. 1748 finns dock ett stenhus noterat på fastigheten. Denna stenbyggnad har sedan byggts till, vid 1900-talets början fanns längs S:t Hansgatan en lägre tillbyggnad. 1910 fick denna byggnad sin nuvarande volym och utseende. Fastighetens bebyggelse utgör en sammanhållen miljö präglad av det tidiga… Tidsprofil: 1998–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikKÄLLAREN 2 - På fastigheten finns tre byggnader. I nordost ett flerbostadshus med butik och bar från 1700-talet, i väst ett flerbostadshus byggt kring 1910 och längs södra tomtgränsen ett uthus från 1910. Huskroppen i norr bedöms bestå av tre sammanbyggda medeltida hus. 1697 nämns dock endast ett korsvirkeshus i väst, en kålgård och gårdsrum. 1748 finns dock ett stenhus noterat på fastigheten. Denna stenbyggnad har sedan byggts till, vid 1900-talets början fanns längs S:t Hansgatan en lägre tillbyggnad. 1910 fick denna byggnad sin nuvarande volym och utseende. Fastighetens bebyggelse utgör en sammanhållen miljö präglad av det tidiga… Tidsprofil: 1998–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅD
HistorikSPECKSRUM 4 - På kartan från 1697 motsvaras fastigheten av tomt 253 och är bebyggd med en stuga av trä med tillhörande gårdsrum och kålgård. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten ett trähus, som sannolikt är detsamma som det nuvarande bostadshuset, samt ett stall och ett brygghus. På gården, i det nordöstra hörnet finns ett uthus i skiftesverk från 1800-talet som är sammanbyggd av två mindre, delvis ombyggda hus, troligen uppförda som uthus och stall. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JOHAN MÅLARES HUS
HistorikS:TA MARIA 37, JOHAN MÅLARES HUS - Två sammanbyggda medeltida stenhus från 1200-talet kvarstår på fastigheten, ett envåningshus i öster och ett tornhus i väster. Byggnaden kallas allmänt för Johan Målares hus efter målaren Johan Bartsch, som ägde fastigheten under 1600-talet. Byggnaden finns utritad på 1646 års karta. Enligt kartan från 1697 motsvarar fastigheten tomt 307a och i byggnadsförteckningen till kartan finns stenhuset samt tillhörande kålgård medtagen. Vid 1785 års husklassifikation utgör nuvarande S:ta Maria 37 troligen en gemensam tomt tillsammans med S:ta Maria 35 och på tomten fanns ett stenhus och ett vagnshus. Stenhus… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KATOLSKA KYRKAN
HistorikPRIORN 11, KRISTI LEKAMENS KYRKA (KATOLSKA KYRKAN) - På 1697 års karta motsvarar fastigheten, tillsammans med södra delen av nuvarande Priorn 12, tomt 132. Den var då bebyggd med ett stenhus och därtill hörande kålgård och gårdsrum. Det andra medeltida huset upptäcktes vid arkeologiska exploateringsundersökningar 1981-1982, då kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt Per-Erik Nilsson. Idag ingår dessa under mark belägna medeltida murar i kyrkan. Ett skiftesverkshus från 1700-talets slut utgjorde tidigare bostadsbebyggelsen på fastigheten. I början av 1900-talet inhyste byggnaden även en damekipering som revs 1981 inför nybyggnade… Tidsprofil: 1981–1982. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Hyttnäs
HistorikHyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbygg… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.