SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “åland”
Åland
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålandet
Ålandet är nature_reserve i Norrtälje i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2018. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålandsskär
Ålandsskär är nature_reserve i Haninge i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2014. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålands kyrka
ExteriörbeskrivningÅlands kyrka har ett enkelt, anspråkslöst yttre och inre. Det är en salkyrka med murar av gråsten och gavelrösten av tegel. Fasaderna är putsade. Kyrkan är byggd under folkungatiden, 1250-1350. Mot söder ligger ett vapenhus och norr om koret en sakristia som också har putsade fasader. Även om kyrkan är medeltida fick den sitt nuvarande utseende genom de ombyggnader som genomfördes på 1700- och 1800-talen. Kyrkan har en dålig grundläggning på lera. Problemen med sprickbildningar i murarna är sekelgamla och har pågått in i vår tid. På 1770-talet hade förfallet gått så långt att en del av östra valvet rasade in. 1776 revs val… Tidsprofil: 1250–1350. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålanda kvarn
ExteriörbeskrivningKvarnen har två och ett halvt plan, putsad bottenvåning i tegel och övre våningar av trä. Fasaden består av rödmålad locklistpanel. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ålands-Västerby bergtäkt
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite; diorite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FURUSUNDS KVARN
HistorikFurusunds kvarn är en stolpkvarn (stubbkvarn), en ålderdomlig typ av kvarn som i sin helhet är vridbar kring en centralpelare. Den skiljer sig från den holländska, yngre typen av väderkvarn, där endast huven med vingarna är vridbar. Kvarnen reser sig på en stenterrass med utsikt över Ålandsviken. Den har rödfärgad locklistpanelade väggar och ett brutet och valmat sadeltak täckt med svartmålad locklistpanel. Vingarna är svartmålade. Vindflöjeln bär inskriften G O S och årtalet 1772, då kvarnen troligen byggdes. Kvarnen var i bruk till 1860. Då Furusund under 1880-talet upplevde sin storhetstid som badort genomfördes en reparation och… Tidsprofil: 1960–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarteret 32 Valthornssnäckan
HistorikA Lilienberg upprättade en stadsplan år 1924 och bebyggelsen uppfördes som storgårdskvarter 192832 enligt ritningar av N Olsson, G Ålander m fl. Efter 1975 har några hus byggts om och bl a fått nya fönster och vindsinredning. Det nordligaste kvarteret i området (32 Valthornssnäckan) är av fasaderna att döma uppförda tidigast. Arkitekturen från 1920-talets mitt får sitt uttryck i bottenvåningens rusticering och detaljer som portal i natursten och balkongräcken i geometriska mönster. Tidsprofil: 1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÖVDE TINGSRÄTT
Byggnadsår 1936-38, arkitekt Gotthard Ålander, byggherre tingshusbyggnadsskyldige i Gudhems, Kåkinds och Skövde stads domsagor. Tingshuset byggdes på platsen för komministergårdens båda flyglar. Träden öster om byggnaden ingick tidigare i prästgårdens uppfartsallé. Tingshuset består av en kontorsdel i tre våningar och en vinkelställd tingssal. Fasader av rött tegel med portaler av huggen sten infattade i marmor, och fönsteromfattningar av svart natursten. Tingssalen fick konstnärlig utsmyckning av Arvid Jorm. Vid det marmorklädda entrépartiet uppsattes 1967 en klocka formgiven av länsarkitekt Edgar Haasum. I parken öster om tingshuset står b… Tidsprofil: 1936–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA BEGRAVNINGSPLATSENS KAPELL
HistorikSÖDRA KYRKOGÅRDEN - Södra kyrkogården (tidigare kallad Nya Kyrkogården) togs i bruk 1886. Den var ursprungligen rektangulär och den ännu bevarade ingången vette mot nordväst. Den äldsta delen ligger alltså i norr. Kapellet uppfördes under slutet av 1800-talet. Det hade ursprungligen gavlar åt fyra håll (korsarm) och fialer. Kyrkogården utvidgades, troligen på 1910-talet, mot söder och sydöst. Omkring 1928 ombyggdes gravkapellet enligt ritningar av G Ålander, Göteborg. En personal- och materialbod, ritad av Edgar Haasum, uppfördes troligen 1962. Tidsprofil: Cirka 1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBERT ENGSTRÖMS ATELJÉ
HistorikDen timrade ateljén längst ute på klipporna mot Ålands hav stod färdig 1906. Ritningen gjordes av Albert Engström själv med hjälp av hans elev Carl Hagsten. Stugan målades vit på havssidan för att kunna tjäna som sjömärke, medan den i övrigt rödfärgades. Den användes som ateljé fram till Engströms död 1940 och dessutom som festlokal för bygdens ungdom. Ateljén är oförändrad såväl till det yttre som inre och står nu som museum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åsnens nationalpark
Insjöskärgård, gammal bokskog och vattenrika våtmarker i Småland.
Bostadshus
HistorikVärsås-Esbjörntorp 3:1, Nybovägen 14 Flerfamiljshus, uppfört 1945 eller 1946 (olika uppgifter förekommer) av Hans W Säll. Familjen Säll bosatte sig i en av husets tre lägenheter, troligen övervåningens lägenhet med balkong utefter huvudfasaden. Byggnaden har en slätputsad tegelstomme med fasader målade i en blekgul kulör och taket täcks av mörka cementpannor. Bottenvåningens altan och övervåningens balkong har dekorativt utformade smidesräcken med en strålande sol som motiv. Byggnaden har bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär, och är tillsammans med de två andra flerbostadshusen i Nybo en god representant för den tid då samhäll… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÅLANDA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans långa och skiftande byggnadshistoria innefattar flera både yttre och inre förändringar som i stort följer ett allmänt och tidstypiskt mönster. Kyrkan antas liksom flera andra Dalsländska små stenkyrkor vara byggd på 1200-talet med delar av det medeltida murverket bevarat i långhuset. Kyrkan har också förblivit tornlös med en fristående klockstapel. 1689 skedde en för sin tid vanlig förlängning mot öster med ett tresidigt avslutat kor. Samtidigt upptogs en ingång från söder (igensatt 1876) till det nya koret. Under 1700-talet fick kyrkan en likaså tidstypisk inredning i provinsiell barocks… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dahlbergs slakteri
HistorikSlakterianläggning av okänd ålder. Företaget, A J Dahlbergs Slakteri AB grundades 1884 varefter anläggningen har blivit om- och tillbyggd i ett flertal gånger vilket ses i byggnadens föränderliga utseende. Kontoret och slakteriet har blivit hopbyggda. Kontoret byggdes om 1984. Verksamheten bedrivs ännu 2005. Dahlbergs slakteri ligger omkring 400 meter nordöst om järnvägen i jordbruksorten Brålanda och är en av Dalslands äldsta verksamma industrier. Anläggningen kan därmed ses som en industri med stort symbol- och traditionsvärde för orten. Byggnaderna är dock av senare datum, äldsta delen är troligen från mitten av 1900-talet. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drottninggärdets såg
HistorikDenna vattenturbindrivna ramsåg ligger vid Grönån i anslutning till Hålanda hembygdsgård.. Drottninggärdets såg ligger emellertid inte på hembygdsföreningens mark utan på ofri grund, men drivs/arrenderas ändå av föreningen. En såg på denna plats finns markerad på en karta från 1750. I början av 1800-talet byggdes nästa såg. Det varen enbladig ramsåg driven av ett överfallshjul. Dagens byggnad är från 1895. Sågen fick turbindrift 1914-1916 och maskineriet drivs fortfarande av denna turbin, en Finnshyttan modell BB nr 7. Fallhöjden är uppskattningsvis mellan tre och fyra meter. Verksamheten i sågen pågick fram till 1964. Fjorton år sen… Tidsprofil: 1914–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fordonsförråd
Historik1901 års försvarsbeslut innebar bland annat att indelningsverket upphörde och allmän värnplikt infördes. För att kunna genomföra denna enorma omorganisation behövdes en stor mängd kasernetablissemang. Kasernområdet i Eksjö, som var avsett för Kungliga Smålands Husarregemente, uppfördes i huvudsak under åren 1903 1906, efter ritningar av arkitekt Erik Josephson. Under dessa år uppfördes femton byggnader. Fordonsförrådet uppfördes efter ritningar av Erik Josephson 1913 och låg i anslutning till stall och ridhus. 1961 drogs vatten- och avloppsledningar in och byggnaden försågs med toaletter. Möjligen målades även byggnaden om till den m… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fridhems kapell
HistorikÅr 1863 bildades Nordöstra Smålands Missionsförening på initiativ av kyrkoherdarna i Tuna och Hjorted. Till en början hölls mötena växelvis i de båda prästgårdarna men redan senare samma år byggdes missionshuset. Tomten där bönehuset byggdes skänktes av godsägare Thunberg från Hökfors. Platsen kallades Smemåla backe. Byggnadsmaterial skänktes och grovarbetet utfördes utan kostnad av folk från de större gårdarna. Betald arbetskraft anlitades bara för att leda bygget. På sommaren 1863 kunde kapellet tas i bruk och den 10 oktober samma år invigdes det. Namnet Fridhem fanns ännu inte, utan kapellet kallades till en början Tuna bönehus. U… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FURÅSENS KYRKA
HistorikFuråsens Kyrka invigdes 1972 och är en så kallad vandringskyrka. Kyrkan byggdes 1965 i Brunnsbo i Backa församling och flyttades därifrån till Furåsen i Älvsborgs församling. Det första spadtaget i Furåsen för kyrkan togs den 8 oktober 1971 och den invigdes den 23 april 1972 av domprost Per-Olof Sjögren. Furåsens kyrka är en distriktskyrka inom Älvsborgs församling i Göteborg. Kyrkan är ritad av Torsten Hansson H.P.S. Planering AB i Göteborg och tillverkades av Oresjö Sektionshus AB i Smålands Anneberg. Konstruktioner gjordes av Rolf Tellstedt AB, VVS av Tolborn Konsulterande Ingenjörsbyrå AB samt EMBE Ventilation. El arbetet stod La… Tidsprofil: 1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Föra Kyrka
HistorikSammantaget har den sammanhållna miljön kring kyrkan som uppvisar tidsskikt från medeltiden till idag och som har en lång kontinuitet om sockencentrum, ett stort kulturhistoriskt värde. Föra gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller e… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄLLARYDS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan från 1782 föregicks av en äldre kyrka, troligen medeltida men av okänd ålder. Kyrkan var av trä och spånklädd, den hade enligt Rogbergs Historisk beskrifning över Småland måtten 40x12 alnar (ca 24x7 meter). Denna ska ha legat ca 50 meter söder om den nuvarande kyrkan. Kyrkan utvidgades åt öster 1664 ca 8,4 meter, en nya sakristia uppfördes 1685 och ett nytt vapenhus 1707. Den äldre kyrkan hade en separat klockstapel, som byggdes om 1694. Denna var försedd med en stor spira och fl era små. De två klockorna i klockstapeln fördes över till den nya kyrkan och är fortfarande i bruk, den stora från 1500-talets början o… Tidsprofil: 1944–1945. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUDIKSVALLS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset ritades av de vid tiden tämligen välrenommerade och ofta anlitade arkitekterna Georg Hagström och Fritiof Ekman som hade kontor i Stockholm men ritade många hus i de södra delarna av Norrland och Småland. Samma arkitektpar hade tidigare ritat Sparbankshuset i Hudiksvall och kom senare att stå bakom Läroverksbyggnaden. Utvändigt är tingshuset väl bevarat men invändigt har det genomgått ett flertal ombyggnader. Den ursprungliga tingssalen byggdes om på 1960-talet då den förminskades och ytskikten byttes ut. Andra våning, som uppfördes som häradshövdingens bos… Tidsprofil: 1999–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅLANDA KYRKA
HistorikHÅLANDA KYRKA är ursprungligen en medeltida kyrka, sannolikt uppförd under 1100- eller 1200-talet. Medeltida murverk ingår i långhusets västra del. Kyrkan genomgick en stor omdaning vid 1700-talets mitt. Det tresidiga korpartiet tillkom då och ett torn restes vid långhusets västra gavel genom att vapenhuset fick en påbyggnad av trä. En sakristia tillbyggdes 1767. På södra sidan av koret har funnits en tillbyggnad av trä, troligen ett vindfång. Koringången är nu igensatt och tillbyggnaden borttagen. Under 1700-talets andra hälft uppfördes en läktare i kyrkorummets södra del. Upphovsmannen till denna var C G Reutercrona på Livereds går… Tidsprofil: 1941–1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Issjöa missionshus
HistorikÅr 1856 startade systrarna Benedikta och Maria Jonasdotter en söndagsskola för traktens barn. Året därpå, pingsten 1857, vandrade systrarna tillsammans med Peter Nilsson och Sven Peter Liljander de åtta milen till Stora Björkeröd i Glimåkra, Skåne, där de lät sig döpas och ta emot nattvarden. Den 30 maj 1857 var de med och bildade Issjöa Baptistförsamling som var den första baptistförsamlingen i Småland. Ungefär 10 år tidigare hade Sveriges första baptistförsamling bildats i Halland. Vid den här tiden bildades under tre års tid ca 100 baptistförsamlingar i Sverige som år 1860 hade sammanlagt ca 4000 medlemmar. I slutet av 1870-talet… Tidsprofil: 1859–1887. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA NYBORG
HistorikKöpmangård, uppförd omkring 1865. Huvudbyggnaden en sen 1700-talsbyggnad, inköpt från Småland för att återuppföras här. Det var lantbrukaren Olof Sjögren, ägaren till Nyborgs gård, som startade handelsverksamhet här strax efter det att handelsförordningen (1864) tillät handel även utanför städerna. Gården låg strategiskt strax utanför den gamla stadstullen vid infarten intill staden. Gården består av huvudbyggnad samt inne på gården en magasins- och stallbyggnad och ett vagnslider. Från 1910-talet har huvudbyggnaden nyttjats som sommarbostad av konstnärinnan Vera Nilsson, som lät inreda sin första ateljé i vindsvåningen. Huvudbyggnad… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÖTS KYRKA
HistorikBakgrund Försvarskyrkor Löt gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller ett par extra våningar samt oftast ytterligare ett torn (så att man fick klövsadelkyrkor). Dessa kyrkor fick en kärv och avvisande karaktär med små fönster och kast… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDVIKS KYRKA
HistorikDet finns få källor som berättar om Sandviks tidiga kristna historia. Det gissas att det tidigt fanns en kyrka på platsen men första gången som namnet Sandvik omnämns är i ett testamente 1268 där en Johan i Häsleby lämnar sitt lantställe i Landa till förbättring av kyrkoherden i Sandviks levnadsvillkor. Några källor talar om att en kyrka skall ha bränts ner vid orostiderna med danskarna 1644. Denna kyrka beskrivs i Samuel Rogbergs smålandsbeskrivning som en träkyrka med måtten 19,5 aln lång och 11 aln bred och uppges blivit uppförd i början av 1600-talet. Det finns dock inga närmare beskrivningar av kyrkans utseende. Den kyrka efterk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄRSTAD KYRKA
Historik1787 uppgavs att sockenkyrkan var ganska otillräcklig att rymma folkhopen. Hon är jämväl bräcklig. Det rörde sig om en tornlös stenkyrka med välvd interiör, enligt en inskription byggd 1480, vilket dock kan ha syftat på valvslagningen eftersom ytterst få nya kyrkor byggdes under senmedeltiden i Småland. Eftersom kyrkan lämnade mycket i övrigt att önska väcktes 1805 tankar på till- eller nybyggnad. Ett förslag till förlängning av kyrkan kom aldrig till utförande. 1816 yrkade biskop Mörner vid sin visitation på ett verkställande av arbetena eftersom verklig livsfara förelåg under gudstjänsterna. Nästa år upprättade länsbyggmästare Joha… Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMÅLANDS MUSEUM
HistorikSmålands museums huvudbyggnad färdigställdes 1885 efter ritningar av professor F W Scholander. Utställningarna i "Smålands Fornsal" invigdes 1890. Museet är en hallbyggnad av tegel, putsad och avfärgad i rött och gulvitt. Mitt på ena långsidan finns en stor, rundbågig portal. Taket är plåttäckt. Flera om- och tillbyggnader har ägt rum under 1900-talet. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1983-05-16, Dnr 11.392-1252-82 och 11.392-1253-82 Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ)… Tidsprofil: 1983–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsås kyrka
HistorikTorsås socken ligger i skogrik bygd och gränsar i söder mot Blekinge. Placeringen vid den gamla riksgränsen har präglat socknens historia där orostiderna följt på varandra. Skogsbruk och boskapsskötsel har långt fram i tiden varit huvudnäringar. Slöjdande har också varit en för socknen utmärkande näring. Handelsverksamheten gynnades av socknens läge mellan skogs- och kustbygd, mellan Blekinge och Småland. Torsås kyrkby blev under 1800-talet ett centrum för handel och småindustrier. I samband med järnvägens ankomst på 1890-talet fick Torsås sitt stora uppsving. År 1916 blev Torsås by municipalsamhälle och för samhället upprättades sta… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.