SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Husbyvik
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klarsjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Källbukten
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sanden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skiren
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tyrislöt
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMQVISTSKA HUSET
HistorikHuset uppfördes av byggmästare och arkitekt A. O. Waerngren, av tegel i tre våningar med slätputsade fasader under tegeltäckt sadeltak. Mot torget är fasaden rikt dekorerad - rusticeringar i bottenvåningen, klassicerande dörr- och fönsteromfattningar, listverk samt bl. a. växtornament i putsdekor på hörnen. Alla detaljer är avfärgade i grått som kontrast mot den i övrigt gula fasaden. Nedgången till källaren sker via överbyggda trappor. Källaren med tolv kryssvalv på sex pelare uthyrdes ursprungligen till vinhandel och utskänkning, men omgjordes 1911 till saluhall. Där ett kafé nu är inrymt fanns på 1910- och 20-talen banklokaler. KÄ… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRASKENS HUS
HistorikBraskens hus är en s.k. källarstuga med en hög källarvåning murad i sten och tegel och en timrad panelad överbyggnad i en våning med vind. Den höga källarvåningen är indelad i två rum, varav det norra är välvt med ett tunnvalv. Källarvåningen har senmedeltida ursprung medan överbyggnaden troligen är från 1700-talet. Benämningen Braskens hus eller Braskens tryckeri kommer från en lokal tradition om att linköpingsbiskopen Hans Brask skulle ha haft ett tryckeri i källaren. Huset som varit i biskopens ägo har dock aldrig inrymt något tryckeri. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1990-02-16, Dnr 22… Tidsprofil: 1990–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DROTHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med rak koravslutning och sakristia placerad i norr. Kyrkan är uppförd i gråsten med tegel i sakristia och trappgavlar. Trappgavlarna är försedda med horisontella tandade blinderingar samt blinderingar med trepassform. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Flera ankarjärn är synliga i yttermurarna. Kraftiga strävpelare stödjer kyrkan i sydöst, nordväst och på sakristians norra sida. Den nordvästra strävpelaren är ursprunglig. De är vitputsade och täckta med skiffer förutom sakristians strävpelare som är avtäckt med svart… Tidsprofil: 1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKENSTUGAN
HistorikEkenstugan i skärgårdssocknen S:ta Anna representerar en i äldre bondesamhället mycket vanlig byggnadstyp, ryggåsstugan. Utmärkande för dess byggnadsteknik är att taket vilar på en ås som bärs upp av de timrade gavlarna och mellanväggen. Takfallet är tämligen flackt och långsidorna är timrade till 7 eller 8 stockvarvs höjd. Torvtäckningen var förr vanligast och på Ekenstugan ligger torven kvar under tegelpannorna. Bevarad är även den kraftiga mullbrädan som skulle förhindra mullen från att rasa ned. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDEBY KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning och består av rektangulärt långhus, smalare kor med absid samt sakristia på korets norrsida. Stommen består av gråsten, sockeln är oputsad, fasaderna spritputsade och avfärgade i vitt. Samtliga takfall är spånklädda och utgörs av branta sadeltak samt hjälmtak över absiden. På taken sitter tre järnvimplar av vilka åtminstone två kan dateras till 1600-talets mitt. På absidtakets anslutning till östra kormuren har under senare tid upptäckts en tjärad bräda med inskriften ANO 174-. Huvudingången är placerad i väster och består av en stickbågig portal med en svartmå… Tidsprofil: 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMARKINDS OCH SKÄRSKINDS HÄRADERS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Den äldsta delen av tingshuset är uppförd av sten i en våning med inredd vind, fasaderna är slätputsade och vitmålade och det branta valmade sadeltaket är plåttäckt. Byggnaden har en för sekelskiftets tingshus ovanligt oregelbunden form och plan, vilket gör det svårt att med blotta ögat fastställa var i huset tingssalen låg. Byggnaden består av en långsmal husdel som sträcker sig i öst-västlig riktning längs med Göta kanal och Skepparegatan, samt en kortare huskropp som fogats till dess västra gavel. Formspråket kan närmast karaktäriseras som jugendbarock utan överdåd… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBY HERRGÅRD
HistorikDen nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1790-95 av sten i tre våningar med källare och vind under ett flackt valmat tak. Fasaderna är slätputsade i vitt med röda fönsterbågar och har våningsband. Huvudfasaden accentueras av svagt utskjutande sidorisaliter med lisener och har rusticerad bottenvåning. Huvudentréns rusticerade omfattning är målad i svart och rött. Ovanför portalen finns en balkong. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1790–1795. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
kupa klint, kummel
HistorikSvart stenkummel öster om Fågelö, nordost om Valdemarsvik. Mycket gammalt, ett sjömärke finns noterat på karta från 1789. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007. Tidsprofil: 1789. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLARSTUGA
HistorikDet andra huset utmed Storgatan är en s.k. källarstuga, dvs. ett medeltida hus med en murad och välvd bottenvåning samt timrad övervåning. Källarvåningen uppfördes troligen redan under 12- eller 1300-talet. Den reser sig ca 2 m över mark och har ca 1,5 m tjocka murar samt inrymmer ett tunnvälvt rum, vars golv ligger ca 1 m under nuvarande marknivå. Den timrade och rödfärgade överbyggnaden, panelad mot gatan, härrör från 1700-talet och inrymmer en bostadslägenhet. I början av 1800-talet inbyggdes trappan upp till bostaden; där fanns tidigare en öppen svalgång. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 jul… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTBOD
HistorikTill torpet hör en timrad loftbod, daterad 1775. Möjligen är stugan från samma tid. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGASIN
HistorikMagasinet ligger utmed Källaregränd och är uppfört i en och en halv våning av timmer som reveterats i en ljus färg, troligen på 1860- eller 70-talet. Båda magasinen ombyggds 1906 av norrköpingsarkitekten W. Northun. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOGATA KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan har öst-västlig orientering och består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti av samma bredd som långhuset. Stommen består av marksten som är spritputsad och avfärgad i vitt med detaljer i slätputs. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Kyrkan ligger i en svag sluttning och sockeln är därför högre i öster. Hörnen markeras med hörnkedjor och murarna är rusticerade under gördelgesimsen och kring långsidornas portaler. Sadeltakets ursprungliga skiffertäckning är bibehållen. Tornet är byggt i gråsten och tegel med slätputsade fasader och sockel. Tornets ljudluckor som är rekta… Tidsprofil: 1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT ANNA GAMLA PRÄSTGÅRD
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd i en och en halv våning under brutet tak samt brädfodrad och oljemålad i grågult. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LAURENTII KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som inte helt är klarlagd. Kyrkan är uppförd av tegel, med undantag av stora delar av den västra gaveln som är uppförd av gråsten. Vid olika tillfällen har man vid byggnadsarkeologiska undersökningar påträffat murar under marken vid kyrkans västra sida. Detta har gett upphov till flera olika tolkningar. Huruvida gråstensmuren har ingått i en äldre kyrka, tillhört ett västtorn eller en byggnad tillhörande kungsgården eller haft en helt annan funktion är outrett. Tegelkyrkan började sannolikt att uppföras i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300. I en blindering på sakristia… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄLLVIKS KYRKA
Skällviks kyrka uppfördes troligen under 1300-talets förra hälft av gråsten och tegel som en salkyrka med rakslutet kor. I Skällviks kyrkas omedelbara närhet fanns Linköpingsbiskoparnas borg Skällvik och kungamaktens slott Stegeborg. Deras inflytande har med största sannolikhet påverkat kyrkans arkitektoniska utformning. Det är oklart hur mycket av kyrkans murar som kvarstår från 1300-talets första hälft. Troligen utgörs de nedersta delarna av vägglivet i den rektangulära planformen av medeltida murverk. Kyrkans östra gavelröste är försett med blinderingar i tegel, vilka även återfinns på de medeltida stadskyrkorna i Söderköping och Skänning… Tidsprofil: 1895–1969. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDERKÖPINGS RÅDHUS
Söderköpings rådhus är uppfört 1776 av sten i två våningar under brutet kopparklätt tak med valmat övre fall och en åttkantig urförsedd takryttare med rundad huv. Fasaderna är putsade och avfärgade i gult och vitt samt har mörkgröna snickerier. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en smal högrest byggnad, uppförd av tegel i två höga våningar som vilar på en sockel av natursten. Fasaderna är… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, MOGATA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Hammarkinds härads forna tingshus i Mogata är ett av landets äldsta och mest väl bevarade tingshus. Även om ytskikten har ersatts flera gånger är huset i sin helhet ett unikt exempel på landets tidigaste tingshusbyggnader. Byggnaden är en troligen reveterad timmerkonstruktion byggd i en våning på en putsad stensockel. Fasaden är spritputsad och gulmålad med slätputsade hörnkedjor och fönsteromfattningar i vitt, och det mycket höga valmade sadeltaket är belagt med enkupigt lertegel. Entrén är centralt placerad i ett kraftigt utskjutande mittparti som skulle kunna vara… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alnholm
Alnholm är nature_reserve i Söderköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dyhult
Dyhult är nature_reserve i Söderköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Herrborum
Herrborum är nature_reserve i Söderköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hälla
Hälla är nature_reserve i Söderköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Högholmen
Högholmen är nature_reserve i Söderköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Korsnäs
Korsnäs är nature_reserve i Söderköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2023. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.