SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Byälven, Källarbacken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Byälven, Sandbackens badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Duse Camping
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Duse klippbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eldans badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Getebol
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mellan Svan, Strand
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sjönsjö, Södra Ed
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Strandbad, Ekenäs
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Strandbad, Gaperhult
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Strandbad, Åkershus
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vildmarken (Finnsjön)
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Värmlands Nysäter
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRO KYRKA
ExteriörbeskrivningBro kyrka är uppförd av natursten och vitputsad såväl ut- som invändigt. Till planformen är den en långhuskyrka med tresidigt avslutat korparti i öster, en vidbygd sakristia i norr samt torn i väster. Långhustaket är skiffertäckt med nockar av plåt. Utskjutande profilerad takfot i trä, målad i grått. Långhuset är försett med svarta hängrännor och stuprör. Sakristians sadeltak är valmat och lagt med skiffer. Nock av plåt. Hängrännor och stuprör är fabriksmålade i svart. Långhuset har rundbågiga träfönster vars snickerier är brunmålade, fyra stycken på norra respektive södra sidan, samt ett på respektive snedställd korvägg.… Tidsprofil: 1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESKILSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans långsmala enskeppiga kyrkorum täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Koret med tresidig avslutning är förhöjt ett steg från långhuset. Golvet i koret och mittgång är lagt med kalksten medan bänkkvarteren har golv av trä. Väggarna är putsade och avfärgade vita, fönsterbågarna gråvita. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Västläktare som bärs upp av kolonner och med barriär figurativt målad av målarmästare Hans Georg Schüffner. Orgeln är byggd 1820 av orgelbyggeridirektören Johan Eberhardt, Stockholm och en av få av dennes produktion bevarad… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Kyrkokomplexet uppfördes 1965 efter ritningar av arkitekt Gunnar Bornö. Denna del av byggnaden innehåller församlingshem, pastorsexpedition och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet mm. Fastigheten är uppförd på grundmurar av betong med väggar av rött tegel från Höganäs. Taket var tidigare täkt med plåt, men är sedan några år lagt med papp. I anslutning till entrén finns en öppen plats som kallas Kyrktorget. I källarplanet finns en lokal som från början var planerad för ungdomsverksamheten, men den fungerar sedan flera år tillbaka som kapell. Under 2002 har man iordningställt lokalen ytterligare… Tidsprofil: 2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gunnarholmens fyrar
HistorikI skärgårdens norra del ligger Gunnarsholmen där silhuetten av fyrar och huslämningar avtecknar sig mot Aspholmsleden. Här samspelar natur- och kulturvärden i upplevelsen av en av Vänerns äldsta och mest särpräglade fyrmiljöer. Fyrplatsen med ledfyrarna sydost om farleden tillkom 1852-53 för att leda sjöfarten från Dalbosjön in i Aspholmsleden. År 1852 byggdes Övre fyren som var ett mycket litet fyrbostadshus med fyrlykta på väggen. Detta blev ombyggt eller helt nybyggt till ett fyrbostadshus med torn på taket 1878. Årtalet och byggmästaren Anders G. Anderssons signatur finns på ena väggen inne i huset. Troligen var det på 1910-talet… Tidsprofil: 1852–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ingvarsholmens fyr
Historik1948 tillkom den lilla ledfyren på Stora Ingvarsholmen, till hjälp för fartyg som ville in till ankringsplatsen vid Tvärvärpan. Den mycket enkla fyranläggningen en stolpe med liten plåtkur, lykta och skärmhållare är oförändrad sedan 1948, förutom att gasdriften ersatts med solpanel/batteridrift. Området kring Ingvarsholmarna är inte minst förknippat med den danska skonerten EBBAs förlisning i novemberstormen 1945. På Lurö uppfattade man nöd anropen men det var omöjligt att gå ut med båt till undsättning i ovädersnatten. Luröborna gick och lyste med lampor längs stranden hela natten och det höll modet uppe på den ende överlevande som… Tidsprofil: 1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARL XII MAGASINET
HistorikKarl XII-magasinet i Säffle, som ursprungligen tillhörde Säffle herrgård, skall ha använts av armén under Karl XII:s norska fälttåg 1718. Det är en knuttimrad, panelad byggnad under skiffertäckt tak, invändigt uppdelad i fyra bottnar. Magasinet restaurerades 1954. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningKlockstapel av trä uppförd år 1956. Hög och reslig på åtta benpar med panelinklädd trähuv som skyddar klockorna, täckt med smått rektangulärt skiffer med kopparnockar. Avslutas med en hög kopparpelare som bär upp en guldförgylld tupp. Arkitekt K M Westerberg. Tidsprofil: 1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikHur länge det funnits klockstapel vid Millesvik kyrka är osäkert, men från 1739 finns uppgifter om att det då fanns en stor klocka i stapeln och en liten i kyrkan. I början av 1800-talet var stapeln i dåligt skick och för reparationsarbetet höggs timmer 1811. En klockstapelsbyggkunnig man, klockare Johan Stenholm från Eskilsäter, gjorde materailspecifikation. Troligen nytillvekrades en klockstapel då. År 1906 behövdes pengar pengar till ny stapel. Den nuvarande stapeln är troligen från 1900-talets början. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lilla Brattens fyr
HistorikDen vita fyren med de svarta kryssen är en av skärgårdens mest karaktäristiska fyrar, belägen uppe på den höga klippholmen och synlig långt över skärgården. Fyrplatsen tillkom 1906 för att vägleda fartyg som sökte sig in i skärgården undan oväder, t.ex. till ankrings platsen på Hököfl agan. Nuvarande 8-kantiga järntorn byggdes så sent som på 1960-talet, som en förenklad variant av de mindre järntornen från 1900-talets början. Det ursprungliga trätornet hade då blivit förstört av insektsangrepp. Lanterninen från 1906 återanvändes dock till det nya tornet. År 1948 byttes fotogendriften mot gas, i sin tur ersatt med solpanel/ batteridri… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikDen nuvarande manbyggnaden i två våningar är uppförd sannolikt 1779 av brukspatronen Crispin Löwenhielm. Manbyggnaden är för värmländska mått ovanligt stor med sina tio fönsteraxlar och sitt höga, brutna tak. Byggnaderna är uppförda av timmer samt locklistpanelade och vitmålade. Taken är klädda med skiffer. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MILLESVIKS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Salkyrka med ingång via vidbyggt vapenhus i väster. Rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor och trätunnvalv. Västläktare med orgel och enkel bänkinredning. Bänkar i långhuset mot ytterväggar i två slutna kvarter med dörrar mot mittgång. Altartavla från 1855 och predikstol i nyklassicistisk stil på norrväggen. Medeltida dopfunt på korets södra sida. Stengolv och vitslammade väggar. LÅNGHUSET har mittgång av gamla gravhällar och stenhällar. I mittgången en löst liggande röd matta. De vitputsade väggarna bryts upp av vitmålade rundbågiga fönster med lösa innanfönster utan spröjs. Golvsocke… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ODENSTAD HERRGÅRD
HistorikDen karolinska herrgårdsbyggnaden uppfördes 1758 av brukspatronen Fredrik Lang.Manbyggnaden är uppförd av locklistpanelat och rödfärgat timmer i två våningar under ett imponerande säteritak av mönsterlagd glavaskiffer. Under 1800-talet ombyggdes byggnaden till det yttre. Efter en förfallsperiod vid 1900-talets mitt har den av nuvarande ägaren återförts till 1700-talsutseendet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Runnens fyr
HistorikRunnens fyr tronar på klippskäret ca 1000 m ost om Lurö Enskärs fyr. Fyrtornet är av stort kulturhistoriskt värde ett förnämligt prov på tidiga betongtorn i Vänern. Det 9,9 m höga tornet har sitt ursprungliga utseende in- och utvändigt helt i behåll, även i detaljer såsom de gjutjärnsspröjsade småfönstren. Lanterninen härstammar från Trädgårdsholmens fyr som blev nedlagd 1914 ungefär samtidigt som Runnen byggdes. Gasdriften ersattes 1989 med solpanel/batteridrift, varvid all fyrteknik skiftades, inklusive linsen. (Se även Lurö Enskärs fyr). KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. Tidsprofil: Cirka 1000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Staviks fyr
HistorikFyrplatsen här på nordöstra delen av Värmlandsnäs inrättades redan 1860. Fyren visade först fast vitt sken. År 1898 installerades spegelapparat med blixtljus och blänk. Under 1800-talets sena del och fram till ca 1909 hette fyrvaktaren Erik Johansson och han skötte även prickhållningen. Därefter var Johan Gustav Eriksson fyrvaktare och prickhållare på Stavik. Han efterträddes sedermera av Harry Eriksson. Bemanningen blev indragen 1952, i samband med att elektrisk klippapparat med AGA-reserv installerades. Det sexkantiga trätornet från 1860 är ett av fyra tidiga stora trätorn i Vänern. Fyrtornet påminner mycket om Skoghalls fyr på Ham… Tidsprofil: Cirka 1909. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora klubbens fyr
HistorikEn helt intakt trätornsfyr från 1930-talet står på krönet av bergholmen Stora Klubben vid Aspholmsledens inlopp. Fyrplatsen som ligger mellan två farledsgrenar är dock en av de äldre i Vänern. Redan 1828 byggdes här en båk, kompletterad med en lykta 1840. Den intensiva trafiken i leden ställde emellertid krav på en ordnad fyrplats. Fyren som ersatte båken 1853 var ett litet fyrbostadshus med torn på taket. Ombyggnad av fyrhuset skedde redan 1882. Enligt brandförsäkringsuppgifter från 1880-talet bestod då fyrvaktarbostället av ett boningshus med skiffertäckning och fyrtorn på taket, en uthuslänga som innehöll fähus, lada, visthusbod o… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA NY KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Södra Ny kyrka är Värmlandsnäs största kyrkobyggnad med plats för cirka 400 besökare. Anledningen till att denna kyrka byggdes så stor kan bero på att de intilliggande storgårdarna Sjönnebol och Ramstad hade många anställda och att det till kyrkan dessutom kom tillresta båtfolk som lade till vid Staviken. Åtminstone en kyrka har funnits före den nuvarande. Det var en träkyrka, timrad med spåntak, med fristående klockstapel som var belägen något om väster från dagens kyrkobyggnad. Den lär enligt uppgift ha sålts i delar på auktion 1774 efter det att den nya kyrkan stod klar. Enligt kyrkans arkiv sta… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.