gunnarholmens fyrar

Verifierad identitet

gunnarholmens fyrar är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028302. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1852–1853. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1852–1853.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Säffle · Värmlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikI skärgårdens norra del ligger Gunnarsholmen där silhuetten av fyrar och huslämningar avtecknar sig mot Aspholmsleden. Här samspelar natur- och kulturvärden i upplevelsen av en av Vänerns äldsta och mest särpräglade fyrmiljöer. Fyrplatsen med ledfyrarna sydost om farleden tillkom 1852-53 för att leda sjöfarten från Dalbosjön in i Aspholmsleden. År 1852 byggdes Övre fyren som var ett mycket litet fyrbostadshus med fyrlykta på väggen. Detta blev ombyggt eller helt nybyggt till ett fyrbostadshus med torn på taket 1878. Årtalet och byggmästaren Anders G. Anderssons signatur finns på ena väggen inne i huset. Troligen var det på 1910-talet som huset blev förlängt vid ena gaveln på samma sätt som t.ex. fyrbostadshusen på Lakholmen och Borhallsudde. Nedre fyren är ett litet åttkantigt trätorn från 1854 liknande Hellekis fyr. Endast tornets nederdel med den tidstypiska ingången återstår dock sedan en ombyggnad 1993, då lanterninen togs ner. Av övriga byggnader är dasset troligen en f.d. förrådsbod. Enda återstående ekonomibyggnad är numera den stora jordkällaren i gråsten och tegel med skiffertäckt tak. På Gunnarsholmens fyrvaktarboställe har man hållit kor, får, gris och höns. Om uthuslängan vittnar dock numera endast den taklösa ruinen av fähuset i tegel, samt grundstenar efter… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028302. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000028302. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.