Ursprung
Portalens tidigaste sammanhang och spår.
REGIONALT KULTUR- OCH NATURARV
Skåne
Portalen förenar publicerade kunskapsnoder med ett separat, sökbart regionalt registerindex.
0 objekt
0 berättelser
0 medier
PORTALENS UPPDRAGUtforska källspårade kultur- och naturarv i Skåne län. Registerantal visar sökbar täckning; det redaktionella urvalet är inte en fullständig artikelkatalog.
- 01 Urval
- 02 Kuratering
- 03 Gemensam kärna
BÖRJA HÄR
Fyra vägar in.
Varje ingång fördjupar portalens fråga utan att skapa kopior av kunskapen.
FÖRÄNDRING ÖVER TID
En portal är aldrig
en frusen bild.
Förändring
Hur företeelsen spreds och fick nya betydelser.
Levande sammanhang
Hur ämnet används och förändras idag.
BERÄTTELSEN HAR FLER SIDOR
Byt perspektiv.
Behåll källan.
Samma material kan förstås genom vardag, makt, plats och förändring utan att faktan dupliceras.
AKTIVT PERSPEKTIV
Vardag
Portalens urval och sammanhang ändras, men alla fakta fortsätter att hämtas från samma kunskapskärna.
PASS 34 · SEX LANDMÄRKEN BLIR EN SAMMANHÄNGANDE LÄNSRESA
Sex spår genom Skåne län.
Från DR DKSk140, Högseröds kyrka till Bonnhögarna: en källbelagd digital länsresa genom runstenar och runinskrifter, fornlämningar och kulturhistoriska lämningar, skyddad och värdefull bebyggelse, naturreservat och skyddad natur och kulturreservat. Ordningen följer Pass 33:s publicerade regionala rang och är en kunskapsväg, inte ett automatiskt färdvägsförslag.
6 nya
0 återanvända
5 arvslager
6 / 6 publicerade
DR DKSk140, Högseröds kyrka
AnteckningarFunnen 2006. Ännu ej runologiskt granskad. Sannolikt en Mariainskrift. Uppgifterna är källspårade till Riksantikvarieämbetets runregister via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Besekilla
BeskrivningKälla med avlopp mot N. Undersökt 1974 av mätningstekniker Nagy,Lund. Inga fynd påträffades.Källan är idag rekonstruerad. Sven-Erik Nilsson, Verum, har följande att berätta: Hans morbror, född ca 1880, har funnit redskap avflinta i området. NV om källan hade samme man funnit en stenring av lika stora stenar liggandes i åkern. V om källan hade han vidare stött på ett hålrum i marken. Han gjorde inga ytterligare undersökningar av dessa fyndigheter.Själva källan finns inlagd på karta från 1780-81. På plats… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
ARRIE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i… Uppgifterna är källspårade till Bebyggelseregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Abullahagen
Abullahagen är nature_reserve i Eslöv i Skåne län. Kunskapsnoden bygger på den officiella registeridentiteten 2001516 och håller källuppgift, regionalt sammanhang och redaktionell förklaring åtskilda.
Kulturens Östarp
Gårdsmiljö och odlingslandskap på inägo- och utmark Uppgifterna är källspårade till Riksantikvarieämbetets förteckning över kulturreservat och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Bonnhögarna
Beskrivning1) Hög, rest av, 20 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 50 m NÖ om nr 1 är:2) Hög, rest av, ca 25 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 10 m ÖNÖ om nr 2 är:3) Hög, rest av, ca 25 m diam och 0.4 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 35 m ÖNÖ om nr 3 är:4) Hög, rest av, ca 20 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 20 m NÖ… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
DIGITAL LÄNSRESA6 stopp · 5 arvslager · Blandad eller okänd tid
Följ hela resan ↗Det här är portalens publicerade starturval, inte en begränsning av regionens arv. Samtliga registerposter finns fortsatt i det separata regionala registerindexet.
PASS 32 · REGIONAL REGISTERTÄCKNING
Skåne län i de nationella arvslagren.
56 362 källspårade registerposter är regionalt kopplade genom explicita koder och relationer. Det redaktionella urvalet ovan är inte en fullständig artikelkatalog.
Regionala startpunkter
Publicerade kunskapsnoder visas först; övriga är separata registerposter.
Runstenar och runinskrifterKunskapsnod
DR DKSk140, Högseröds kyrka
AnteckningarFunnen 2006. Ännu ej runologiskt granskad. Sannolikt en Mariainskrift.
Öppna kunskapsnoden ↗Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarKunskapsnod
Besekilla
BeskrivningKälla med avlopp mot N. Undersökt 1974 av mätningstekniker Nagy,Lund. Inga fynd påträffades.Källan är idag rekonstruerad. Sven-Erik Nilsson, Verum, har följande att berätta: Hans morbror, född ca 1880, har funnit redskap avflinta i området. NV om källan hade samme man funnit en stenring av lika stora stenar liggandes i åkern. V om källan hade han vidare stött på ett hålrum i marken. Han gjorde inga ytterligare undersökningar av dessa fyndigheter.Själva källan finns inlagd på karta från 1780-81. På platsen har en rad olika aktiviteter ägt rum. På 1870-talet fanns här en seltservattenfabrik, på 1880-talet startades en badanstalt, på 1890- talet fanns här en mineralvattenfabrik och vid början av 1900-talet fanns en läskedrycksfabrik.Namnet Besekilla skall enligt Sven-Erik Nilsson komma av att ordet"besa" betyder springa livligt. Källan skall alltså ha varit en springkälla ("Bese Kjila" år 1780-81).Uppgifter finns också om runsten(?) med figurer och som förstördesomkring 1870. Delarna skall ha lagts i en husgrund.Strax N om platsen är två dammanläggningar, troligen fiskdammar. Den nordligaste är numera nästan torrlagd. Dammarna är 34x11 m (NÖ-SV) resp. 24x9 m (VNV-ÖSÖ).
Öppna kunskapsnoden ↗Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarKunskapsnod
Bonnhögarna
Beskrivning1) Hög, rest av, 20 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 50 m NÖ om nr 1 är:2) Hög, rest av, ca 25 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 10 m ÖNÖ om nr 2 är:3) Hög, rest av, ca 25 m diam och 0.4 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 35 m ÖNÖ om nr 3 är:4) Hög, rest av, ca 20 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Ca 20 m NÖ om nr 4 är:5) Hög, rest av, ca 20 m diam och 0.3 m h. I ytan måttligt med0.1-0.3 m st stenar. Överodlad sedan lång tid.Enligt rättaren på gården skall Tom Ohlsson, Lunds Universitet,någon gång på 1970-talet ha grävt i en av högarna (sannolikt nr3), varvid skall ha hittats ett bronssvärd.Åkern med de överodlade högarna kallas sedan gammalt Femhöjavången.I området runt högarna är:6) Stenåldersboplats, ca 1120x260 m (ÖNÖ-VSV).Inom markerat område iakttogs sparsamt till måttligt med slagenflinta. På platsen tillvaratogs 6 kärnyxor, 1 fragment avförarbete till en spetsnackig yxa (el ev dolk), 2 fragmentariskaförarbeten till yxor, 1 ca 10 cm, 1 fragment av slipad flintyxa(svallad), 1 mindre fragment av slipad yxa, 5 skrapor samt ett10-tal retuscherade flintavslag. Dessutom 1 bit keramik, vilkenpåträffades i området S om höganra. Huvudparten av kärnyxornahittades på boplatsens SV del.I boplatsens S del invid Vikhögsvägen skall enligt uppgift (JCallmer) ha hittats 1 treeggad stridsyxa av bergart.Åkern intill högarna kallas Bonnhögsfallet på 1787 års karta.
Öppna kunskapsnoden ↗Skyddad och värdefull bebyggelseKunskapsnod
ARRIE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan. Vapenhuset är möblerat med äldre bänk, bord för broschyrer och ursprungliga klädhängare med järnkrokar på bräda på väggen. En oljemålning på väggen visar den gamla kyrkan, skolorna och prästgården. En ekådrad pardörr av ramverk och fyllningar leder till kyrkan. Kyrkorummet består av ett enskeppigt långhus och ett upphöjt smalare kor i öster och en orgelläktare i väster. Slutna ekådrade bänkar med trappgavlar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggen och står även under orgelläktaren. Långhuset är välvt med tre stycken spetsbågiga vita kryssvalv. Ribborna med kvadratiskt snitt vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl med dekorativt mönster. I taket hänger två kristallkronor och på väggarna hänger mässingslampetter. De höga smala fönstren sitter högt. Fönsterbänkarna sluttar kraftigt. Väggarna är målade med imiterade kvaderstenar i olika gråbeige toner med vit fog. Golvet är belagt med cementmosaikplattor i svart och beige med diagonalt mönster. Längs bänkarna går en bård med löpande hund. Under bänkkvarteren ligger lackat furugolv. Predikstolen och ett digitalpiano står i sydöst. Dopfunt och dopaltare med pietà-skulptur står i nordöst. Triumfbågen mellan långhus och kor är spetsbågig. Koret är upphöjt två steg av kalksten. I koret ligger plattor av mönsterlagd cementmosaik i svart och grått och med bård längs kanterna. Koret är välvt med ett kryssvalv lika de i långhuset fast lägre. Koret upptas av altaruppsatsen innanför altarringen samt en ljusbärare och några stolar. Altaruppsatsen är hopbyggd med altarskranket med två infällda dörrar mot sakristian. Skranket av ramverk och profilerade fyllningar har i ovankant en diamantbård och krennelering. Innanför altarringen ligger brädgolv täckt av en matta. Den lilla smala sakristian finns bakom altaruppsatsen. Textil- och värdeskåp inryms i sakristian. Golvet är belagt med utbytt lackat furugolv. Orgelläktaren med genombrutet räcke av ekådringsmålat trä bärs av fyra pelare med kapitäl och baser. Under läktaren hänger på väggen målningarna från 1700-talet tillhörande läktaren i den gamla kyrkan. Tornets övre våningar nås från vapenhuset via en trappa. En lucka i taket på andra våningen leder till klockvåningen på tredje våningen med brädgolv, putsade vitmålade väggar och bjälklag av fur i taket. Klockbocken är av återanvänt kraftigt ekvirke med flera tidigare urtag. En stållucka leder ut till kyrkvinden. Takstolen av bilad furu består av sparrar, hanband, tassar och stödben på dubbla remstycken samt saxsparrar på cirka varannan takstol. Valven är isolerade med mineralull. Inredning och inventarier Altaret av ekådrat trä från 1890 är ritat av arkitekt Salomon Sörensen. En tjock skiva vilar i framkant på två pelare med tärningskapitäl och räfflade pilastrar i bakkant. Dopaltare av målad spånskiva och dekorerat av tidigare prästen Ernst Frostin. Altaruppsatsen av ekådrat trä från 1890 är ritad av arkitekt Salomon Sörensen. En hög trappgavel i mitten omger en spetsbågig grön nisch. Framför nischen står en kopia av Thorvaldsens Jesus. Originalet finns i Vor Frue kirke i Köpenhamn. Kopian är av metall målad i terracottafärg. Den högre trappgaveln omges av två lägre partier med fyllningar med dekorering av tre och fyrpass och i ovankant krennelering. Altarringen av ekådrat trä från 1890 är ritad av arkitekt Salomon Sörensen. Räcket består av tre raka sidor med räfflade fyrsidiga pelare i hörnen. Mellan pelarna finns kolonetter med tärningskapitäl. Tidigare fanns två grindar men nu istället två öppningar. Knä- och handfall är klädda med röd sammet. Dopfunten med baldakin är av rikt skulpterad ek från omkring 1600. Överflyttad från den gamla kyrkan. Den åttkantiga cuppan bärs av karyatider. Två av de åtta karyatiderna saknas. Färgen på dopfunten togs bort och gjordes trären vid flytten till den nya kyrkan. Cuppans sidor har reliefer med kvinnofigurer. Funten står på en senare gjord fotplatta. Predikstolen av rikt snidad ek är från 1600-talet. Den tidigare målade predikstolen gjordes trären vid flytten från den gamla kyrkan till den nya. Korgens sidor avbildar apostlarna med sina attribut. Hörnen markeras av snidade mans- och kvinnofigurer. Trappa, fot och baldakin är förmodligen från 1890. Bänkinredningen är sluten av ekådrat trä från 1890 och ritad av arkitekt Salomon Sörensen. Gavlarna avslutas med trappstegsgavlar och är dekorerade med trepass. Dörrar och gavlar har samma profilerade fyllningar som skra
Öppna kunskapsnoden ↗Naturreservat och skyddad naturKunskapsnod
Abullahagen
Källspårad post i det regionala registerindexet.
Öppna kunskapsnoden ↗KulturreservatKunskapsnod
Kulturens Östarp
Gårdsmiljö och odlingslandskap på inägo- och utmark
Öppna kunskapsnoden ↗Runstenar och runinskrifterRegisterpost
DR 258, Bösarp
HäradSkytts härad
Öppna källposten ↗Runstenar och runinskrifterRegisterpost
DR 259, Fuglie 1, Fuglie kyrka
MaterialbeskrivningGranit
Öppna källposten ↗EN PORTAL · TRE RIKTNINGAR
Fortsätt där nyfikenheten tar vid.
KÄLLSPÅRBAR PORTAL
Så vet vi detta.
Länskopplingen bygger på SCB-koder och uttryckliga källrelationer. Registerposter publiceras inte automatiskt som artiklar.
Öppna en källbelagd nod ↗