STUREBADET

Verifierad identitet

STUREBADET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000331771. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1978–1988. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1978–1988.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikI samband med Ladugårdslandets expansion uppfördes en badanläggning vid Stureplan. Byggherre var Stockholms Badhus AB med den kände badläkaren professor Carl Curman som verkställande direktör. De slutliga ritningarna till fasader och vänthall utfördes av arkitekterna Magnus Isaeus och Carl Sandahl med den unge Gustaf Wickman som medhjälpare; Sturebadet är det första byggnadsverk som dennes namn är förknippat med. Planer och övriga inredningar ritades av arkitekten P.G. Sundius efter skisser av den konstnärligt lagde Curman. Järnkonstruktionerna har överingenjör C.A. Lindvall vid Bergsunds mekaniska verkstad till upphovsman. Sturebadet öppnades i maj 1885. Den smala, rikt artikulerade putsfasaden i fem våningar har framspringande sidorisaliter, i vindsvåningen krönta av segmentfrontoner. Fasaden är influerad av renässanspalatset Vendramin-Calegri i Venedig; byggnadsnämndes villkor för badets uppförande var nämligen att dess ytter på ett värdigt sätt skulle ansluta till den angränsande paradbebyggelsen. Byggnadens funktion skulle inte få avläsas i exteriören. Interiören utformades efter antika förebilder. I vänthallen eller atriet - som får sin belysning genom ett glastak - finns en festlig, rikt utformad renässansarkitektur. En simhall i två våningar tillbyggdes 1903 efte… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000331771. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000331771. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.