Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
STOCKHOLMS CENTRALPOST
HistorikCentralposthuset i Stockholm stod färdigt 1903 och räknas som en av sin tids främsta monumentalbyggnader i Sverige. De ursprungliga planerna utarbetades av arkitekten F.G.A. Dahl (1835-1927) medan fasaderna i jugendstil utformades av arkitekten Ferdinand Boberg (1860-1946). Byggnadskomplexet utvidgades 1915 bakåt mot Klara norra kyrkogata efter Bobergs ritningar. Restaueringar och ombyggnader har ägt rum under 1940- och 1950-talen efter ritningar av Lallerstedts arkitektbyrå och 1984-1992 efter ritningar av AOS och senare BSK arkitektbyråer. Byggnadskomplexet är uppfört i fyra fulla våningar med fasader av tegel och rödaktig sandsten… Tidsprofil: 1835–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 136169.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
STOCKHOLMS CENTRALPOST är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000284892. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1835–1927. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1835–1927.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikCentralposthuset i Stockholm stod färdigt 1903 och räknas som en av sin tids främsta monumentalbyggnader i Sverige. De ursprungliga planerna utarbetades av arkitekten F.G.A. Dahl (1835-1927) medan fasaderna i jugendstil utformades av arkitekten Ferdinand Boberg (1860-1946). Byggnadskomplexet utvidgades 1915 bakåt mot Klara norra kyrkogata efter Bobergs ritningar. Restaueringar och ombyggnader har ägt rum under 1940- och 1950-talen efter ritningar av Lallerstedts arkitektbyrå och 1984-1992 efter ritningar av AOS och senare BSK arkitektbyråer. Byggnadskomplexet är uppfört i fyra fulla våningar med fasader av tegel och rödaktig sandsten med ett mäktigt torn mitt på fasaden mot Vasagatan. Hörnen mot Vasagatan är rundade och inrymmer trapphus. Tornets övre del är åttkantig och försedd med ett tornur samt flankeras av fyra tureller. Taken är skiffertäckta. Byggnaden har en mycket rik, fantasifull och varierad skulpterad fasaddekor. Byggnadskomplexets gårdar är sedan den senaste ombyggnaden inglasade. Invändigt har huvudentrén mot Vasagatan med angränsande utrymmen och kassahallen i huvudsak bevarat sin ursprungliga karaktär med målad dekor samt golv och pelare av grön kolmårdsmarmor. Kassahallen domineras av fondväggens målning, utförd av Carl Wilhelmson. Målningsdekoren har i… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000284892. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000284892. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1835–1927
Källans tidsuppgift: 1835–1927.
Stockholms län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Stockholms län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 60725 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.