Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
Stadsteatern
HistorikStadsteaterns byggnadsvolym är oregelbunden med 3 våningar mot Götaplatsen och ett högre scenhus mot Johannebergsgatan. Entréfasaden har en originell utformning som delvis präglas av detaljer i 1920-talsklassicism. En rad kolonner är infogade i andra våningens stora fönsterparti och två skulpturer av Ivar Johnsson bär entréns skärmtak. Entrédörrarna av glas och stål har dekorativt rundade detaljer. Huvudentrén omfattar en rymlig vestibul och två trapphus med vardera två fribärande trapplopp. Foajén har ett högt fönsterparti och på en av väggarna finns en frescomålning av Tor Bjurström., Byggandet av Stadsteatern inleddes 1930 och inv… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 187162.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
Stadsteatern är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016254. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 2000-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2000–2099.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Göteborg · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikStadsteaterns byggnadsvolym är oregelbunden med 3 våningar mot Götaplatsen och ett högre scenhus mot Johannebergsgatan. Entréfasaden har en originell utformning som delvis präglas av detaljer i 1920-talsklassicism. En rad kolonner är infogade i andra våningens stora fönsterparti och två skulpturer av Ivar Johnsson bär entréns skärmtak. Entrédörrarna av glas och stål har dekorativt rundade detaljer. Huvudentrén omfattar en rymlig vestibul och två trapphus med vardera två fribärande trapplopp. Foajén har ett högt fönsterparti och på en av väggarna finns en frescomålning av Tor Bjurström., Byggandet av Stadsteatern inleddes 1930 och invigdes 1934 med Stormen av Shakespeare med bl a Georg Rydeberg i en av rollerna. Arkitekt var Carl Bergsten i samarbete med scenkonstruktören och regissören Knut Ström. En arkitekttävling om en Stadsteater på denna plats hade utlysts 1924. Göteborgs Stadsteater hade vid invigningen med sin sänkbara scen Europas modernaste teknik. Den var tillverkad av Götaverken efter Ströms instruktioner. Teaterns dekor producerades i egen verkstad. I byggnaden inrättades också Sveriges första studioscen (inrymde 200 platser) som var tänkt att fungera som repetitionssal och för enklare uppsättningar och experimentell teater. Detta var ett nytt sätt att spela… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016254. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000016254. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
2000-talet
Källans tidsuppgift: 2000-talet.
Västra Götalands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Västra Götalands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 100228 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.