Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
SÖDRA TEATERN
HistorikSödra teatern uppfördes ursprungligen år 1852 men ombyggdes och utvidgades efter en brand år 1857. Arkitekt för båda teaterbyggnaderna var J F Åbom. Samme arkitekt ritade även porten till Mosebacketerrassen med värdshus och trädgårdsanläggningar. På 1880-talet utfördes den nuvarande terrassuppbyggnaden, som bärs upp av dekorerade gjutjärnskolonner. De undre utrymmena innehöll en kägelbana och ett schweizeri. Mellan åren 1899-1901 genomfördes en om- och tillbyggnad av teatern efter ritningar av tidens ledande teaterarkitekt Axel Anderberg. Byggnaden tillbyggdes med två fönsteraxlar mot öster för att rymma trapphus, restaurang och foaj… Tidsprofil: 1899–1901. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 162220.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
SÖDRA TEATERN är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000314957. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1899–1901. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1899–1901.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikSödra teatern uppfördes ursprungligen år 1852 men ombyggdes och utvidgades efter en brand år 1857. Arkitekt för båda teaterbyggnaderna var J F Åbom. Samme arkitekt ritade även porten till Mosebacketerrassen med värdshus och trädgårdsanläggningar. På 1880-talet utfördes den nuvarande terrassuppbyggnaden, som bärs upp av dekorerade gjutjärnskolonner. De undre utrymmena innehöll en kägelbana och ett schweizeri. Mellan åren 1899-1901 genomfördes en om- och tillbyggnad av teatern efter ritningar av tidens ledande teaterarkitekt Axel Anderberg. Byggnaden tillbyggdes med två fönsteraxlar mot öster för att rymma trapphus, restaurang och foajé. Ombyggnaden av teatersalongen krävde en förhöjning av tredje våningen och en påbyggnad med en mezzaninvåning. Salongen dekorerades i rik barock i grönt och guld. Huvudfasaden är utformad i nyrenässans med pilastrar och bjälklagsband. En utbyggnad i anslutning till foajén utfördes år 1935 efter ritningar av arkitekt Karl Güettler. I denna finns väggmålningar, troligen scendekor, av Isaac Grünewald. På 1970-talet genomfördes en varsam upprustning av Södra teatern under ledning av arkitekt Kjell Abramson. Foajé dekorerades med paneler och dörromfattningar från Gustav III:s opera. Vid detta tillfälle utfördes en modernisering av teatermaskiner… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000314957. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000314957. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1899–1901
Källans tidsuppgift: 1899–1901.
Stockholms län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Stockholms län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 60859 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.