Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
ODENSÅKERS KYRKA
HistorikODENSÅKERS KYRKA - En kyrka uppfördes under tidig medeltid. Den bestod på 1670-talet, enligt Peringskiöld, av ett rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och halvrund absid i öster, takryttare samt i söder av ett vapenhus. Medeltida murar är bevarade i långhusets sydvägg och i tornets bottenvåning. Tornöverbyggnaden är sannolikt från tidigt 1700-tal. Från medeltiden är bevarat en dopfunt, storklockan, en pietàskulptur och vapenhusets målningar från sent 1400-tal. Kyrkan förlängdes i öster och fick nytt, tresidigt kor 1724 - 1728. Lillklockan omgöts 1749. 1759 tillbyggdes långhuset i norr och i öster. Kyrkan dekorerades med draper… Tidsprofil: 1724–1728. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 212925.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
ODENSÅKERS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443539. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1724–1728. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1724–1728.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Mariestad · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikODENSÅKERS KYRKA - En kyrka uppfördes under tidig medeltid. Den bestod på 1670-talet, enligt Peringskiöld, av ett rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och halvrund absid i öster, takryttare samt i söder av ett vapenhus. Medeltida murar är bevarade i långhusets sydvägg och i tornets bottenvåning. Tornöverbyggnaden är sannolikt från tidigt 1700-tal. Från medeltiden är bevarat en dopfunt, storklockan, en pietàskulptur och vapenhusets målningar från sent 1400-tal. Kyrkan förlängdes i öster och fick nytt, tresidigt kor 1724 - 1728. Lillklockan omgöts 1749. 1759 tillbyggdes långhuset i norr och i öster. Kyrkan dekorerades med draperimålningar, av vilka en över läktaren har bevarats. Altaruppsatsen från 1770 är tillverkad av mäster Olof Wedholm, Råstads by i Odensåker. Denne har även tillverkat predikstolen. Altartavlan är en kopia efter den franske 1700-talsmålarens Taraval original i Broderskapets änkehus, Stockholm. Även taket är sannolikt från 1700-talet. Sakristian uppfördes vid 1700-talets slut eller början av 1800-talet. Den första orgeln var tillverkad 1856 av Vallqvist. Nuvarande orgel är inköpt 1907 från Härngrens orgelbyggeri, Lidköping. 1910 fick kyrkan nya bänkar. På 1920-talet såldes en medeltida port till Vadsbo museum, Mariestad. Möjligen revs ett vapenhu… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443539. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443539. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1724–1728
Källans tidsuppgift: 1724–1728.
Västra Götalands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Västra Götalands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 98795 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.