Norra Bancohuset

Verifierad identitet

Norra Bancohuset är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049248. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1500-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1500–1599.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKvarteret Proserpina har en lång byggnadshistoria. De nuvarande byggnadsdelarna är tillkomna från det sena 1500-talet fram till slutet av 1800-talet. Johan III byggde efter 1585, då tomtbildning gjorts i kvarteret, ett hus för järnhantering. I början av 1600-talet uppfördes för kungens änka en anslutande länga i fyra våningar. Resten av kvarteret byggdes gradvis ut med enklare byggnader då strandlinjen flyttades ut och erbjöd mark för byggnation. I grannkvarteret stod det Södra Bankohuset klart för inflyttning 1680. Ritningarna var utförda av Nicodemus Tessin den äldre långt tidigare men bygget hade dragit ut på tiden då Tessin var starkt engagerad med byggandet av Drottningholms slott under samma tid. Södra Bankohuset är troligen ett av de första husen i Sverige byggt för kontorsändamål. Det byggdes för den 1668 grundade Rikets Ständers bank, senare Sveriges Riksbank. l takt med att bankverksamheten ökade tillbyggdes Södra Bankohuset flera gånger under början av 1700-talet. Då bankens tillväxt fortsatte ytterligare inköpte Riksbanken 1772 den största tomten i kvarteret Proserpina och rev större delen av den äldre bebyggelsen och uppförde ett nytt tvåvåningshus för sitt ökade lokalbehov. Större delen av den äldre grundläggningen på tomten kunde utnyttjas för det nya huse… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049248. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000049248. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.