MAGRA KYRKA

Verifierad identitet

MAGRA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443636. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1890. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1880–1900.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Alingsås · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikMagra kyrka är medeltida, med all sannolikhet från 1100-talet, då byggd som en romansk stenkyrka med lägre och smalare kor. Kyrkan blev om- och tillbyggd med tresidig koravslutning under sent 1700-tal och har ett vapenhus av hög men okänd ålder samt sakristia från 1962. Den västra delen av kyrkan har kvar sina medeltida murar. Koret uppfördes i nuvarande form vid 1700-talets slut. Kyrkorummet var till dess bemålat invändigt till nästan full höjd. Somliga källor anger 1785 som ombyggnadsår men en uppgift menar att kyrkan 1786 beskrevs som bräcklig och gammalmodig, och menar att om- och tillbyggnaden skedde 1795. Kyrkan genomgick hursomhelst den för tiden vanliga förändringen att långhuset förlängdes åt öster, det gamla koret revs och en tresidig avslutning byggdes istället där sakristian förlades bakom ett brädskrank i koret. Här är koret något förskjutet åt norr, vilket förklaras med att man utifrån tanken på kyrkan som Kristi kropp velat låta kyrkobyggnaden vittna om att Kristus böjde huvudet åt höger när han dog på korset. Fönstren försågs med draperimålningar sannolikt strax efter tillbyggnaden och det gamla måleriet bör då ha kalkats över. Predikstolen bär årtalet 1650 men figurerna skars 1693. En altartavla av mäster Anders Bilthuggare tillkom tidigt på 1700-talet.… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443636. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443636. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.