Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
LUTTRA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: LUTTRA KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan uppfördes sannolikt under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Åldern på sakristia, vapenhus och torn är osäkra. Sakristian och vapenhuset fanns dock vid avbildningen i Peringskjölds Monumenta vilket innbär att de uppförts före 1600-talets slut medan tornet är något senare. Kyrkorummet har kryssvalv som sannolikts slagit under senmedeltiden. Enligt en inventering från 1820-30 skall kyrkan vid denna tid ha en altartavla från 1752 i "platt stil" som föreställer Jesus ätande "påskalammet" samt en läktare med ett läktarbröst som är dekorerat med… Tidsprofil: 1820–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 153973.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
LUTTRA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426488. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1820–1830. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1820–1830.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Falköping · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: LUTTRA KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan uppfördes sannolikt under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Åldern på sakristia, vapenhus och torn är osäkra. Sakristian och vapenhuset fanns dock vid avbildningen i Peringskjölds Monumenta vilket innbär att de uppförts före 1600-talets slut medan tornet är något senare. Kyrkorummet har kryssvalv som sannolikts slagit under senmedeltiden. Enligt en inventering från 1820-30 skall kyrkan vid denna tid ha en altartavla från 1752 i "platt stil" som föreställer Jesus ätande "påskalammet" samt en läktare med ett läktarbröst som är dekorerat med bibelord, verser samt en inskription att kyrkan blev målad 1769. Man skriver också att kyrkan har ett lågt torn "utan spets" vilket kan tala för att huven och lanterninen tillkommit efter denna tid. Kyrkan skall, enligt en inventering 1918, ha genomgått en renovering 1901 då bland annat ny bänkinredning och predikstol tillkom och västläktaren uppfördes. Predikstolen, från omkring 1700, i provinsiell barock förvarades under denna period på vinden. Som altarprydnad användes vid denna tid rester av den gamla läktarbröstet. 1928 genomgick kyrkorummet en större renovering under ledning av arkitekt Knut Nordenskjöld. Kyrkan putslagades och målades… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426488. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000426488. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1820–1830
Källans tidsuppgift: 1820–1830.
Västra Götalands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Västra Götalands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 98295 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.