Konserthuset

Verifierad identitet

Konserthuset är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016255. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1990-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1990–1999.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Göteborg · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKonserthuset är uppfört i 2 våningar och har förhöjt välvt kopparklätt tak över stora konsertsalen. Entréfasaden är klädd med ljus marmor och har en övervåning som domineras av foajéns stora fönsterparti med anslutande naturstenskolonner. Hela interiören präglas av exklusiva material och mycket omsorgsfull utformning. Foajén har väggar utförda i stucco lustro och två konstverk. I Stenhammarsalen är väggarna delvis klädda med mahogny och läktarbarriären har en rik utsmyckning i intarsia. Konserthuset är ett av Göteborgs mest värdefulla byggnadsverk från sin tid., Göteborgs konserthus uppfördes efter omarbetade ritningar av Nils Einar Ericson och invigdes 1935. Byggmästare var Olle Engkvist. Det gamla konserthuset på Heden brann 1928 och en arkitekttävling utlystes 1931 om ett nytt konserthus, vilket färdigställdes fyra år senare. En arkitektonisk ledstjärna för N E Ericson var att skapa tekniskt riktiga byggnader. Idén om funktionens betydelse för formen avspeglas i Konserthusets fasader och byggnadsvolymer. Nils Einar Ericson hade en vision om ett konstens tempel där konsertsalens elegans lät musiken stå i centrum. Akustiken fick skapa rummet och lokalens utformning bestämdes av ljudets utbredning och dämpning. 1985 gjordes en större ombyggnad av konserthuset, då bl a åt… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016255. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000016255. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.