Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
Fardhem kyrka
HistorikFardhem kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta delar är koret och absiden, vilka byggdes vid slutet av 1100-talet. Korportalens omfattning och smygar har märkliga och svårtydda figurframställningar. Långhuset kom till vid en byggnadsetapp i början av 1200-talet, tornet några decennier senare. Sakristian uppfördes 1871-72 efter ritningar av den på Gotland födde konstnären och arkitekten Axel Herman Hägg. Den avlöste en äldre och betydligt större sakristia från omkring 1740. Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian undergått få utvändiga förändringar se¬dan byggnadstiden. På 1500… Tidsprofil: 1871–1872. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 181035.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
Fardhem kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444016. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1871–1872. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1871–1872.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Gotland · Gotlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikFardhem kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta delar är koret och absiden, vilka byggdes vid slutet av 1100-talet. Korportalens omfattning och smygar har märkliga och svårtydda figurframställningar. Långhuset kom till vid en byggnadsetapp i början av 1200-talet, tornet några decennier senare. Sakristian uppfördes 1871-72 efter ritningar av den på Gotland födde konstnären och arkitekten Axel Herman Hägg. Den avlöste en äldre och betydligt större sakristia från omkring 1740. Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian undergått få utvändiga förändringar se¬dan byggnadstiden. På 1500-talet togs ett fönster upp vid predikstolen i långhusets syd¬vägg, och på 1850-talet murades kyrkans romanska fönster till och nya större togs upp i långhusets båda långväggar och i korets sydvägg. Samtidigt byttes långhusets faltak mot tegel. På 1860-talet sattes dragstag in i långhuset. Vid en restaurering 1951-52 återställdes faltaket på långhuset samt korfönstret, och 1800-talets fönster¬öppningar i norra långhusväggen sattes igen. De senaste restaureringarna Kyrkan genomgick 1998-99 en utvändig restaurering då takens vridna, spruckna falar byttes ut och allt synligt takvirke tjärades. Långhusets hängrännor och stuprör ersattes ut så äve… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444016. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444016. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1871–1872
Källans tidsuppgift: 1871–1872.
Gotlands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Gotlands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 26051 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.