Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
EKENS OCH BOKENS KAPELL
HistorikAugerums griftegård hör trots namnet till Karlskrona stadsförsamling. Planerna för den nya begravningsplatsen med kapell och krematorium drogs upp i början av 1970-talet då man förutspådde att platsbrist inom en snar framtid skulle uppstå på Wämö begravningsplats. Uppdraget för utformningen gick till arkitekten och landskapsarkitekten Per Friberg. Friberg hade under 1900-talets andra hälft stor påverkan på utvecklingen inom den svenska landsarkitekturen, dels genom egen verksamhet med ett flertal vunna arkitekttävlingar, dels som professor vid SLU i Alnarp. Många uppdrag gällde kyrkogårdar, där Augerums griftegård och det vid samma t… Tidsprofil: 1900-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 178051.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
EKENS OCH BOKENS KAPELL är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549188. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1900-talets andra hälft. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1950–1999.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Karlskrona · Blekinge län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikAugerums griftegård hör trots namnet till Karlskrona stadsförsamling. Planerna för den nya begravningsplatsen med kapell och krematorium drogs upp i början av 1970-talet då man förutspådde att platsbrist inom en snar framtid skulle uppstå på Wämö begravningsplats. Uppdraget för utformningen gick till arkitekten och landskapsarkitekten Per Friberg. Friberg hade under 1900-talets andra hälft stor påverkan på utvecklingen inom den svenska landsarkitekturen, dels genom egen verksamhet med ett flertal vunna arkitekttävlingar, dels som professor vid SLU i Alnarp. Många uppdrag gällde kyrkogårdar, där Augerums griftegård och det vid samma tid anlagda Görvälns griftegård utmärker sig som nya anläggningar som i sin helhet ritats av Friberg. Anläggandet av Augerums griftegård pågick 19731980. Friberg hämtade initialt inspiration från platsen, där den böljande åkermarken och de omgivande dungarna av ek och bok satte tonen. Griftegården dimensionerades utifrån ett förväntat högt användartryck med stora begravningsytor och plats för såväl många besökare som en stor personalstyrka. Bebyggelsen koncentrerades till den norra, högre belägna delen omgiven av skogsdungar. Centralt i Fribergs gestaltning var tanken om kistans väg genom anläggningen. Huvudbyggnaden utgörs av en krematorieanl… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549188. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000549188. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1900-talets andra hälft
Källans tidsuppgift: 1900-talets andra hälft.
Blekinge län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Blekinge län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 64772 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.