Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Anddalsglupen

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2044949

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ANDERS OLSGÅRDEN

HistorikAnders Olsgårdens mangårdsbyggnad är uppförd av timmer i två våningar och har fem fönsteraxlar samt brutet plåtklätt tak. Huvudfasaden pryds av en mindre frontespis. Huset är opanelat utom på nordfasaden, som är locklistpanelad, och rödfärgat. På södra skorstensstocken finns årtalet 1835. Förstugukvisten är av senare datum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689507

Objekttyp

BUILDING

Begravningsplats

BeskrivningÖdekyrkogård, ca 55x45 m (VNV-ÖSÖ), omgiven av en bogårdsmur, ca 1,5 m br och ca 1,5 m h. Kallmurad av 0,5-0,8 m st stenblock. På ovansidan är 0,1-0,2 m st stenar. Inom området finns 4 gravkors av järn, 2 gravhällar av kalk. Nr 1: Gravhäll av kalksten, täckande en tombaliknande grav. Hällen är täckt av och skyddas av ett pålagt plåttak. Graven är ca 2,25x1,5 m st och omgiven av en på åtta granitstolpar vilande järnkättning. Denna grav har ursprungligen varit belägen inne i kyrkan. Nr 2: Gravhäll av kalk, 1,5x1,5 m och 0,1 m tj, står lutad mot kyrkomuren. Text: DENNA GRAFSTEN / HÖRER JOHAN / ANDERSSON I SNATRA / OCH DES K HUSTRU / ANNA ANDERS DOTTER / TIL . ANNO 1744. Nr 3: Gravkors med stjärna överst, text: H. H. / FÖRVALTAREN H. G. ENGSTRÖMERS. K. MAKA / CATHARINA ERICA GELLSTEDT / FÖDD 1822 D 12 JULI DÖD 1844 D 17 APRIL / SON AXEL RUDOLF F. 1842 D. 24 FE: D. 1842 D. 9 JUNI / SON AXEL HERMAN F. 1843 D. 12 DEC D. 1844 D. 2 OCT / Ps. 492 V 2 Nr 4: H. H. / STUDENTEN / HERR. FRITZ. GÄLLERSTEDT. / FD 22 MARS 1831 . D. D 17 MARS 1837 / Ps 199 V 9. 10 Nr 5: H. H. / BRUKSFÖRVALTAREN / ANDERS DOUHAN / F. 1777 D. 1848 / OCH DESS HUSTRU / CHR. ERICA WAHLROTH / F. 1792 D. 1857 / Sv Ps 477 / V: 6 Ytterligare ett järnkors står lutad mot muren. (Revideringsinventeringen 2013) - - - Förstagångsinventeringen 1952: Gammal kyrkogård. Platsen för Västlands gamla kyrka. Någon grund efter den härstädes tidigare belägna kyrkan synes ej ovan jord. I kyrkogårdens mittparti (vid x å fotokartan) finnes en gravhäll av kalksten, täckande en tombaliknande grav. Hällen är täckt av och skyddas av ett pålagt plåttak. Graven är ca 2,25x1,5 m stor och omgiven av en på åtta granitstolpar vilande järnkättning. Denna grav har ursprungligen varit belägen inne i kyrkan. Dessutom finnes i kyrkogården fyra gravvärdar (järnkors).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bff4c59e-760a-4f2c-97ca-2c954407c878

Objekttyp

PLACE

Boplats

BeskrivningBoplatsområde inom en yta av 45x25 m (NNÖ-SSV) bestående av 11 fornlämningar. Dessa utgöres av 3 skärvstenshögar, 7 boplatsvallarsamt 1 blockvall (boplatsyta). Två av skärvstenshögarna, varav den SV delen av den N överlagrar NÖ delen av den S skärvstenshögen, är 6,5 resp 7 m diam och 0,3 resp 0,25 m h. Övertorvade. Den Nhar en grop i mitten, 2 m diam och 0,3 m dj. I NV kanten av gropen en sten, 0,45 m st och 0,2 m h. Dessutom i S delen en grop, 1 mdiam och 0,15 m dj. Den S skärvstenshögen har en svacka i mitten, 1,5 m diam och 0,05 m dj. Den tredje skärvstenshögen (möjligenav boplatsvall) är 5 m diam och 0,1-0,2 m h. Övertorvad. I mittenen svacka 2,5x1,5 m st (N-S) och 0,05-0,15 m dj. I SV delen av området är en rund blockvall med en markröjd yta innanför. Den senare är 4-4,5 m diam och 0,15 m dj, således något försänkt. Den omgivande blockvallen utgöres av 0,4-1 m st stenar samt enstaka intill 2 m st och 1,1 m h block. Centrala delen övertväras av stig (NÖ-SV). Boplatsvallarna, flertalet samlade i N och centrala delen, flera liggande intill varandra, några med gemensam vall, är runda, 5-7 m diam i yttermått. Vallarna är 1-2 m br och 0,1-0,2 m h.Övertorvade. Flera har i vallens yta och kanter enstaka synliga0,4-0,7 m st stenar, varav flera är skörbrända. En har i S-innerkanten ett skörbränt block 1,4x1,2 m st och 0,5 m h; en har intillytterkanten i SSV ett skörbränd block, 1,5 m st och 0,6 m h. Tvåboplatsvallar, belägna i N delen, är lagda intill ett jordfast block 3,5x2,5 m st (N-S) och 2 m h, delvis skörbränt. Vallarna omger i samtliga fall en svacka 2,5-3 m diam och 0,1-0,25 m dj. En har intill ÖSÖ kanten en skärvstenshög. Vid provstick i vallarna framkom skörbränd sten. I S delen är en osäker rest sten, 0,65 m h, 0,6 m br (ÖNÖ-VSV) och 0,4 m tj. Naturbildning? Området är beväxt med kraftiga granar och enstaka tallar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7e034731-61f5-4cc3-852e-66a4480d0ae9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Lingnåre

Fossilt odlingslandskap

Källa

RAA_CULTURAL_RESERVES

Extern identitet

KR-STATE-020

Objekttyp

STATE_CULTURAL_RESERVE

U 1010, Årsta

Anteckningarþefa har av Källström (1997:32) tolkats som *Þæfa, l-khas har Källström (a.a. s.32) tolkat som en sammansättning av 'lock' och 'grå'. Williams tolkar det som namnet Lik(n)gæiR (se Lagman 1990:93).

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/67d7e749-b5ad-4fce-8da8-c2632fe2d0cf

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

(Avträde K0188.004)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703982

Objekttyp

BUILDING

(SERVICEFÖRRÅD, K0188.008)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703979

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Abborrnäs

BeskrivningBebyggelselämningar, sentida, bestående av 2 husgrunder, varav den V efter bostadshus. Syrener och flera äppelträd. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ab2fbb28-df29-46fb-9b02-5f94ef4a92fb

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Agnebo

Referens: skriftlig källaDet medeltida Sverige. 1 Uppland. 4 Tiundaland. Tierp, Våla, Vendel, Oland, Näringshumdra. Rune Jansson, Sigurd Rahmqvist, Lars-Olof Skoglund. Redigerat av Sigurd Rahmqvist. Stockholm 1974. Almqvist & Wiksell.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9b8ee9ba-4ff1-44cf-b563-1c7d758226a7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

AKADEMIKVARNEN

HistorikKvarnen uppfördes åren 1766-68, möjligen med användande av murverk från den föregående kvarnbyggnaden från 1600-talets mitt. Kvarnen påbyggdes med en våning under 1850-talet och tillbyggdes i söder med ett blåsmaskinhus 1888. Kvarnen återuppbyggdes efter en brand år 1910 och ombyggdes 1957-59 till lokaler för Upplandsmuseet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Uppsala län, 1998-02-27, Dnr 221-9834-97

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583850

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alberga

TerrängTomtmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b34e7d8c-3023-4b86-9da2-da1f2a260785

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alby

Referens: skriftlig källaHäradskartan 1860 Gen stabsbl. 84. Uppsala 1845-1862 Äldre ekon.kartan fr 1800-talets mitt.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9152f52e-af8c-4081-841c-0f5093e107d7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alkällan

TerrängFlack lerdal i svag sluttning mot NV. Impediment i åker.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/179c35aa-c4da-4370-8036-22967e4eb358

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ALLÉHUSET

Historik1997 utökades byggnadsminnet till att även omfatta flera närbelägna och relaterade byggnader, såsom t.ex. värdshuset (uppfört under 1820-talet). KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om utökning av byggnadsminne, 1997-11-28.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701291

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Allerbäcke

Referens: kartmaterialB75-3:a3:99-100

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/04672f32-05e5-49e8-b414-731d13bb8ab3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Almtunakyrkan

HistorikAlmtunakyrkan är ett för Uppsala unikt exempel på 1950-talets nydanande kyrkoarkitektur till vars främsta företrädare räknas just Peter Celsing. Den är märklig både till sin utformning och kvalitet. Kyrkan har ett mycket stort arkitekturhistoriskt värde. Anläggningen har en sträng och utåt sluten form och kontrasterar starkt mot omgivande bebyggelse. Kyrkorummet är utformat med stor konsekvens och uppriktighet och bygger på en upprepning av kraftfulla geometriska former. Sedan omkring 1990 omfattas Almtunakyrkan av kulturminneslagens bestämmelser rörande kyrkliga kulturminnen pga sitt stora kulturhistoriska värde.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444472

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Almunge kyrka

HistorikAlmunge kyrka är en salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Långhuset är troligen byggt på 1200-talet och har murar i gråsten. Sakristia och vapenhus har tillfogats senare under medeltiden. Kyrkan välvdes med ribbvalv i tegel under 1400-talets senare del, då även kalkmålningarna på väggar och valv tillkom. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan mellan 1662 och 1672 då den förlängdes åt öster med ett nytt kor och då taket byggdes om till ett valmat, spåntäckt sadeltak. Troligen putsades fasaderna även vid denna ombyggnad. Invändigt överkalkades de medeltida målningarna. Fasaderna är idag spritputsade och avfärgade i ockragult. Närmast mark har gråstensmuren frilagts. Fönster- och dörrsmygar samt omfattningar, hörn och kontreforter är slätputsade och vitkalkade. Kyrkan har fyra kontreforer: två vid hörnen mot nordost och sydost samt en på södra väggen och en på norra väggen vid gränsen mellan det medeltida långhuset och det på 1600-talet tillbyggda koret. Taket är ett valmat sadeltak täckt med tjärade spån. Taknocken på långhuset pryds av två små spiror av smide med förgyllda klot. Fönsteröppningarna är svagt spetsbågiga och försedda med gjutjärnsbågar i nygotik från 1886. Ingången till vapenhuset har en ålderdomlig bräddörr, klädd med mönstrad panel. Dörren är troligen från 1600-talets ombyggnad. Kyrkans nuvarande fasta inredning härrör till stor del från 1700- och 1800-talen och representerar sin tids nyklassicistiska strömningar. Väggar och valv är prydda med senmedeltida målningar i Albertus Pictors stil, vilka togs fram vid en restaurering 1911. Korvalvet är dock målat 1930 av konstnären Yngve Lundström. Bänkinredningen är tillkommen 1962, då den senaste stora invändiga restaureringen ägde rum. Golvet i kyrkan är täckt med kalkstensplattor och ett flertal gamla gravstenar. Bänkkvarteren är försedda med brädgolv. Fönsterbänkarna täcks av plattor av polerad kalksten som ger ett modernt intryck. Framme vid predikstolen på norra sidan har ett flertal bänkar tagits bort och där har den medeltida dopfunten av kalksten och sandsten placerats. I koret ståtar en stor altaruppsats i barockstil från 1717 tillverkad av bildhuggaren Carl Spak. Den är målad i vitt med förgyllningar och flankeras av två vitmålade skulpturer samt kröns av ett förgyllt gudsöga och två putti. Altartavlan visar korsfästelsen. Altarringen har en sluten barriär målad i ljusgrått med förgyllda utsmyckningar. Predikstolen på norra sidan är också tillverkad av Carl Spak år 1716. Orgelläktaren i väster byggdes om vid 1930 års restaurering då även ett nytt orgelverk installerades bakom den gamla nyklassicistiska orgelfasaden från 1830-talet. Det nuvarande orgelverket är från 1983. Orgelfasaden från 1834 är ritad av C. G. Blom Carlsson. Kyrkan rymmer även ett flertal begravningsvapen från stormaktstiden och framåt. Av särskilt intresse är det stora epitafiet över ingången till sakristian. Det är utformat i en strikt nyantik stil till minne av majoren friherre Carl Wallenstierna död 1796.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444456

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Almyrbotten

SkadestatusEj skadad

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9fbb961a-27a4-4e9e-ba6e-6ab4859e352a

Objekttyp

PLACE

Alsike kyrka

ExteriörbeskrivningKyrkan har spritputsad sockel och slätputsade, vitkalkade fasader. På långhusets fasad mot norr, väster om korsarmen, togs det ursprungliga tegelmurverket fram vid restaureringen 1910-11. Kyrkans takfall är täckta med tjärade takspån utom sakristian vars pulpettak är täckt med falsad skivplåt. Vapenhuset i söder har också ett flackt pulpettak som är papptäckt. Tornet har stora ljudluckor till klockvåningen och kröns av en lanternin med spånklädd huv på vilken står ett plåtklätt kors på ett klot. Tornets bottenvåning har en brädklädd port. Vapenhusets ingång har en plåtklädd, svartmålad dörr. Kyrkan har rundbågiga, blyspröjsade fönsterbågar målade i brunt. Vapenhuset förändrades mycket år 1860 då det fick sitt nuvarande flacka tak och invändiga brädtak. Vid 1910-11 års restaurering avdelades en del av vapenhuset för den nya värmepannan. Det var ett varmluftssystem som installerades med inblås till södra korsarmen genom ett järngaller som fortfarande finns kvar. Alsike kyrkas interiör präglas i hög grad av den restaurering som genomfördes 1910-11 efter förslag av arkitekten och antikvarien Sigurd Curman, vars insatser under det tidiga 1900-talet var viktiga för genombrottet för en helt ny restaureringsdoktrin i Sverige. Den innebar ett vetenskapligt och antikvariskt förhållningssätt till äldre tiders bidrag till en byggnads historia. Samtidigt var Curman inte främmande för att komplettera äldre målningar med nya målningar för att på så sätt skapa en sammanhållen helhet som gav rummet nya dimensioner. Detta var vad som gjordes i Alsike kyrka. Till sin hjälp hade han dekorationsmålaren Filip Månsson som kompletterade, men också respekterade, de äldre målningsresterna med nya målningsdekorationer i tidens nationalromantiska stil. Resultatet blev en väl sammanhållen helhet med stora konstnärliga och stämningsmässiga värden. Curman lät även måla om den slutna bänkinredningen från 1860 i långhus och korsarmar. Den målades i en marmoreringsliknande teknik på dörrar och fyllningar i olika blå nyanser med mörkt blå ramverk och sittbänkar.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444457

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alsta

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/399bb03a-4acb-4bd2-b8bf-f3ba8e022dd8

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ALTOMTA GÅRD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583687

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Altuna kyrka

InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som omges av förgyllda strålar. Altarbordet av trä är marmorerat i grå toner. Altaret inramas av två pilastrar som förenas av en stor rundbåge. Även altarringen av trä är gråmarmorerad och försedd med förgyllda detaljer. Målningarna som pryder korväggen tillkom 1911 och är målade av J. Thulin. Läktaren och predikstolen är hållna i samma strikta nyklassicistiska stil som resten av kyrkan med grå marmorering och förgyllda lister. Orgeln har kvar sin ursprungliga fasad men orgelverket nytillverkades 1939 av J. Westerlund, Lövstabruk. I koret står en dopfunt av kalksten från omkring år 1300 som är kyrkans äldsta inventarium. Av övriga inventarier från den gamla kyrkan finns ett flertal ljuskronor från 1600- och 1700-talen. Innanför den norra porten står ett gyllene kors med en sol som härrör från 1600-talet och den gamla kyrkans gravkapell.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444398

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alunda kyrka

HistorikAlunda kyrka är ursprungligen en medeltida salkyrka, men fick sin nuvarande storlek på 1780-talet då den byggdes om till en nyklassicistisk korskyrka. Kyrkans ursprung går tillbaka till 1200-talet då den murades i gråsten med torn, ett långhus och ett smalare kor samt en sakristia i norr. På 1400-talet byggdes den om till en salkyrka samtidigt som sakristian gjordes större. Kyrkan välvdes även och försågs år 1465 med kalkmålningar av Johannes Iwan. Den senmedeltida kyrkan i Alunda hade även vapenhus och en korsarm i söder. Genom teckningar från 1600-talet känner vi till kyrkans utseende före 1700-talets förändringar. Kvar av den medeltida kyrkan finns tornet samt delar av långhuset och sakristian. Kyrkan drabbades av en stor eldsvåda år 1715. Den stora ombyggnaden på 1780-talet innebar att vapenhuset och södra korsarmen revs varefter stora korsarmar byggdes i norr och söder. De senmedeltida valven revs också, utom i östra korsarmen över koret. Det nya kyrkorummet försågs i stället med nya putsade kryssvalv. Tornet byggdes till på höjden och försågs med en lanterninkrönt huv. Kyrkklockorna placerades i tornet. Tidigare hade de hängt i en fristående klockstapel. På så sätt förvandlades medeltidskyrkan i Alunda till en stor, nyklassicistisk kyrka enligt det sena 1700-talets arkitektoniska stilideal. Sedan dess har inga större förändringar skett med kyrkan. På 1890-talet tillkom dock de kolonnprydda portikerna av gotländsk sandsten. Kolonnerna bär upp klassiska tempelgavlar och förstärker i ännu högre grad kyrkans klassicistiska karaktär.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444523

Objekttyp

BUILDING

Ambjörn

TerrängBergsrygg med morän, skogsmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6527e492-f3da-4e48-8bea-78046e97d003

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ambricka

Referens: kartmaterialAmbrika år 1697

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5f626dae-bfaa-49fa-8678-64c93ea3bf7c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

AMMUNITIONSFÖRRÅDET

21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700549Bebyggelse - byggnadUPPSALA KRONÅSEN 1:27 - husnr 14AMMUNITIONSFÖRRÅDETLän: Uppsala, Kommun: Uppsala, Landskap: Uppland, Socken: Uppsala , Stift: Uppsala stift, Församling: Gottsunda församlingNybyggnadsår: 1894 - 189417.650183764138923,59.84313247249726http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000700549RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700549

Objekttyp

BUILDING

Anders Möllers fäbodar

TerrängNÖ sluttning. Skogsmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0101c7ad-219c-4461-8d10-d285714418d6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andersbo

BeskrivningTorplämning, bestående av husgrund med spismursröse.. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a222afdb-0053-4125-9842-b37e4e1bafb0

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andersbo

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/40553d2a-e5d9-4309-8431-6428b715c107

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andersby ängsbackar

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002596

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Andersta gamla tomt

OrienteringBegränsas i Ö, S och SV av åker och väg. 3 m V om åker (närmastN-S).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/777c35a7-40ec-4831-aa26-280464b811fb

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ANKARSMEDJAN

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703898

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Anna-Johannagruvan

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/eaee750b-564e-4aed-b915-6a5348466b0e

Objekttyp

PLACE

Annas tä

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e103f47b-d7ed-4323-89ba-ca5b3e62b17d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Annelund

BeskrivningBebyggelselämning, sentida, bestående av en husgrund 6x5 m (Ö 20cg S-V 20cg N) med rest av raserade skorstensstock. Beväxt med enstor gran. Övertorvad. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3b6dc2b0-b041-459a-a1e6-b39b6112f508

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Annelund

BeskrivningTorplämning, i form av en husgrund med spisröse, benämnd Annelund Husgrunden med spisröse är, 8 x 5 m (NÖ-SV), spisröset är närmast runt, 3 m diameter, 0,5 m h. Spjället ligger kvar överst på spisröset. Saknas på 1806 års karta över Gäsö säteri men finns med på Laga skifteskartan 1862 och Häradskartan 1901.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/cf7230e6-6609-4f13-a5f3-201a8ba29cc1

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Antonsgruvan

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7e4def92-bbcc-473c-8749-2458104b5fb0

Objekttyp

PLACE

Apalbo

BeskrivningBebyggelselämning, sentida inom ett ca 30x30 m st område (Ö-V) bestående av en grund efter boningshus och markröjda ytor. Grundenefter boningshuset är ca 10x6 m st (Ö-V) och är försedd med ettspisröse längs N långsidan ca 4 m diam och 0,6 m h. Enstaka stenrader tyder på att, fler husgrunder finns i området. Området är beväxt med en rönn, en vildapel och diverse lövbuskar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/384dcc56-d54a-479f-a91e-f2d00f95632f

Objekttyp

PLACE

Apelholmsröret

Referens: kartmaterialLMV-LMS A27-2:4 Berkinge laga delning 1841. Olof Peter Drake.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/864094fc-2908-487e-b087-50b7411253ef

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT