Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Agnäs

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002368

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ALVESTA STATIONSHUS

HistorikStationshuset i Alvesta byggt 1905 är ett exempel på en mycket välbevarad jugendbyggnad. Byggnaden knyter starkt an till för tiden rådande arkitekturideal och den kan ses som exempel på de mer särpräglat utformade stationsbyggnader, som började uppföras efter sekelskiftet år 1900, då man i högre grad lämnade typhusritningarna. Byggnaden har en välbevarad exteriör och delar av interiören - främst väntsalen - är också välbevarade. Det ritades av Folke Zettervall, som var chefsarkitekt vid SJ mellan 1895 och 1931. Byggnaden är uppförd i två våningar i tegel och puts med valmat tak och omväxlande jugendarkitektur. Byggnaden vilar på en delvis hög sockel av granit. Bottenvåningen har teglet synligt medan övervåningen är putsad och avfärgad i en ljus kulör. Fönsterpartierna har omväxlande storlek och form. Gemensamma drag är tättspröjsade fönsterbågar och välvda överdelar med omfattningar i tegel. Stationshuset rustades upp utvändigt 1991. Den ursprungliga gångbron över spåren med direkt anknytning till byggnadens övre väntsal togs då bort då den bedömdes komma i konflikt med de snabbare tågen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2003-05-21, Dnr 432-2406-03.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356713

Objekttyp

BUILDING

Avrättningsplats

BeskrivningAvrättningsplats, ca 80x50 m st (NÖ-SV). Inom området i anslutning till en ekonomibyggnad påträffades 2 gravar i samband med bygge av carport 2011. Gravarna innehöll vardera fyra individer. De döda låg nedslängda i graven, en del på sidan. En individ var sannolikt begravd med bakbundna händer. Återkommande begravningar hade skett i tidigare gravar varvid man stört äldre begravningar. Skeletten låg inte i anatomiska ordning. En georadarundersökning har visat att ytterligare minst 10 gravar finns på platsen. Fornlämningen är säkert avgränsad åt SV genom georadar, men har en osäker begränsning åt NÖ. Gravarna är via C14-daterade till 1300-1400-talen. (RAÄ dnr 326-3183-2011, 321-4149-2011)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4250050e-6e37-43fa-8213-d119ee836334

Objekttyp

PLACE

Begravningsplats

Beskrivning1) Pestkyrkogård, uppgift om, oklar utsträckning. Enligt inv. år1949 och ortsbor skall det inom det på kartan markerade området tidigare ha funnits ett träkors eller träkäpp, som troligen markerade gravplatsen.Vid besiktn. år 1996 kunde inga spår efter träkorset eller något annat som visar på någon gravplats iakttagas.Enligt excerpt och inv. år 1949 skall det år 1711 ha begravts sjupersoner på platsen.Troligast är att begravningsplatsen är i SV delen av området, närastenen.Ca 20 m SV om nr 1 är2) Naturföremål med tradition, bestående av 1 jordfast sten, rest?, 1,2 m h, 1 m l (NV-SÖ) och 0,5 m br. Enligt ortsbor kallas stenen för "Prästastenen" och här skall prästen ha stått vid jordfästningen av de på pestkyrkogården begravda sju människorna.Stenen har varit flyttad och enligt ortsbor skall den vara tillbaka på ursprunglig plats. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/978dd255-492b-4c4d-b369-487e52670800

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Komministerbostället Råshult

Gårdsmiljö och odlingslandskap på inägo- och utmark

Källa

RAA_CULTURAL_RESERVES

Extern identitet

KR-STATE-010

Objekttyp

STATE_CULTURAL_RESERVE

Sm NOR1994;25, Folkhögskolan

AnteckningarSentida. Enligt uppgift i Markarydsbygden 6 (1996) från 1960-61. Läsning: rui : risti : runum : iftiR : hastain : bruþur

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/8257ec9c-db05-4871-9880-e2e036fa92f7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Agdasågen

Orientering65 m SV om Tingsås 110:1 (milsten).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2826e73c-cff2-49b0-b93b-1861044a6a59

Objekttyp

PLACE

Agunnaborg

Referens: skriftlig källaATA, N G Sjöborgs reseberättelse 1815,litt.C.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c785cb95-de58-4141-983f-a93ff3d0ceb4

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Agunnaryds kyrka

HistorikSamhället Agunnaryd har förutom sin nuvarande kyrka rester av två medeltida kyrkor. Vid Brånanäs, på en udde i Agunnarydssjön, ligger murrester härrörande från den gårdskyrka som tillhörde borganläggningen Agundaborg. En sockenkyrka uppfördes förmodligen före 1330 och resterna av sakristian finns fortfarande bevarade omkring 300 meter från nuvarande kyrka. Ruinen med tillhörande kyrkogård inramas av en kraftig stenmur. Kyrkan revs i samband med uppförandet av den nya kyrkan eftersom man avsåg utnyttja stenmaterialet. Dock ansågs stenmassorna olämpliga till nybygget varvid rivningen var helt onödig. Det är ytterst ovanligt att en mindre socken på landsbygden har rester från två äldre kyrkobyggnader och då 1870-tals kyrkan är förhållandevis välbevarad utgör bygden en kulturhistoriskt intressant kyrkomiljö. År 1830 konstaterade Biskop Tegnér vid en inspektion att kyrkan var i gott skick, vilket enligt uppgift var en sanning med modifikation. Församlingens tillväxt och kravet på en ståndsmässigare kyrka medförde att man under 1850- talet undersökte möjligheterna att bygga en helt ny kyrka. Trots år med missväxt och hungersnöd insamlades medel och 1870 godkändes de ritningar som arkitekten vid Kungl. Överintendentämbetet, J.F. Åbom, utformat. Biskopen i Växjö, H.G. Hultman, invigde kyrkan i oktober 1874. Sentida åtgärder Förutom koppartäckning av taket samt lagning och byte av svall som utfördes 1971 påbörjades den senaste exteriöra renoveringen 1989. Då skedde en närmast total omputsning av kyrkas fasader och luckan på absiden murades igen. Arbetet utfördes av Kyrkorestauratören i Vinslöv AB. Även målning av portar och dörrar utfördes och huvudentrén handikappanpassades. På ömse sidor om stentrappan lades en svagt lutande ramp av betongsten och ett elegant, smitt räcke tillkom. Under 1986 kalkas och målas sakristian och året efter sker en total modernisering av el- och ventilationssystemet. Ett större fläktaggregat installeras i förvaringsrummet invid koret och nya värmeledningsrör dras ovanpå sockellisten i kyrkan. Elcentralen är placerad i ett skåp under trappan i vapenhuset, en bra lösning som smälter in väl. Samtidigt beslutas att bygga en handikapptoalett intill kapprummet under läktaren vilket utförs under 1987 De senaste stora arbetena på kyrkan genomfördes under 2004 då bergvärme installeras, korgolvet byts medan långhusgolvet slipas och oljas, fönster och dörrar målas, fyra ljuskronor tillförs och ytterligare två bänkrader försvinner. Plattformen där altaret står placerat förstoras och en större radiator bakom altaruppsatsen plockas bort och ett skåpsutrymme iordningsställs istället. I den bakersta bänkraden sågas ett mindre parti av sitsen bort och kontrollpanel och utrustning för styrning av ljud/ljus/kyrkklockor monteras. Det förmodligen mest krävande arbetet vid 2004 års renovering var dock målningen av det tunnvälvda innertaket, färgen var smutsig, matt och vidhäftningen var försämrad. Efter skrapning och grundning målades taket med linolja och därmed återfick kyrkan sin lyster och ljusblåa nyans.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042165

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alarp

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2a81b586-5a9a-4897-9150-20ef0c7ebcfa

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

All världens källa

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9e1e75b1-b2fd-4401-86c9-36cf3aa15982

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Almundsryds kyrka

HistorikAlmundsryds socken omnämns första gången i skriftliga källor 1427 och skrivs då Almeseryd socken. Under tidig medeltid utgjorde Almundsryds församling tillsammans med Urshult en församling benämnd Hvaembo vars första kyrka var belägen på Vemboö. I mitten av 1300-talet delades Hvaembo församling, varvid nuvarande Almundsryds församling tillskapades och kom att bilda annex till Urshult. Den nya kapellförsamlingen fick namnet Nykyrka, senare Ytra socken och slutligen Almundsryd. I samband med den nya församlingens tillkomst uppfördes den första kyrkan, en liten träkyrka, som var belägen alldeles intill den nuvarande kyrkan. Med tiden blev denna kyrka för trång för den växande församlingen och under biskop Esaias Tegnérs episkopat blev det alltmer aktuellt att uppföra en ny kyrka. Den nya kyrkan uppfördes i Ryds samhälle mellan åren 1828-31 utifrån ritningar upprättade vid överintendentsämbetet, ÖIÄ 1802. Vid byggandet av den nya kyrkan skall det ha utförts 21.000 mansdagsverken och 18.000 kvinnodagsverken. Invigningen skedde på midsommardagen 1832 och leddes av kontraktsprosten Samuel Elmgren. Almundsryds gamla kyrka blev om- och tillbyggd i början av 1700-talet. Ett äldre vapenhus i anslutning till västgaveln revs och kyrkan blev på längden utökad till lika kyrkans bredd. Samtidigt tillbyggdes ett nytt vapenhus. Kyrkans mått uppgick på längden till 25 meter, bredden till 9 meter och en höjd av 12 meter. Att kyrkan förlades till denna plats förklaras av att där tidigare legat en gammal kultplats som folket sedan hednisk tid haft för sed att besöka. En avbildning av den gamla kyrkan utfördes av okänd konstnär på en tapet i Kompersmåla gård, en kopia av denna utfördes år 1924 av konstnären Henrik Nordenberg. Kyrkan är byggd av sten, 41 meter lång, 19,6 meter bred, med en vägghöjd på 6,5 meter och ett torn som reser sig 33 meter över mark. Stilmässigt hänför sig kyrkan till nyklassicismen. Det rektangulära kyrkorummet avslutas i öster med ett halvrunt korparti och i väster med ett lanterninförsett torn samt på norra sidan en utbyggd sakristia. Nya kyrkan byggdes intill den gamla med endast en smal gång som skilde dem åt. Församlingens natursköna läge invid Åsnen och Mörrumsåns vattensystem gjorde orten lämplig för de kring sekelskiftet vanliga kurorterna varvid samhället Ryd med Rydsbrunn, placerat alldeles i kyrkans närhet, kom att bli ganska känt. Detta jämte tillkomsten av Fridafors pappersbruk samt Ryds glasbruk har haft till följd att församlingen till stora delar förblivit opåverkade av de stora befolkningsminskningar vilka drabbat många andra landsbygdsförsamlingar. Exteriöra förändringar Exteriört har Almundsryds kyrka under årens lopp genomgått ett antal förändringar. Den tidigaste skedde 1911 då kyrkan försågs med nya dörrar och vindfång, fönstren kompletterades med innerbågar och tornet reparerades och försågs med ny beklädnad samt att tornentrén försågs med en portalomfattning i huggen granit. År 1917 uppförs olovandes ett brädskjul avsett som bårhus. Detta var placerat öster om kyrkan, ungefär mitt på den breda gång som löper i nord-sydlig riktning. En omtäckning med kopparplåt utförs på tornlanterninen 1931. Vid samma tillfälle sker även viss ombyggnad av densamma. År 1945 installeras ett elektriskt tornur varvid tornlanterninen förses med urtavlor i samtliga väderstreck. Nästa exteriöra förändring sker 1957 då församlingen beviljas tillstånd att ersätta kyrkans befintliga tak av tegel med kopparplåt. Vid samma tillfälle genomförs en renovering av fönstrens ytterbågar vars spröjsning tjänat ut. En mer omfattande exteriör renovering utförs 1959. Vid detta tillfälle utvidgas den befintliga kyrkogården med ett 8200 kvadratmeter stort område öster om kyrkan. Vid samma tillfälle låter man även utvidga kyrkans förplats samt uppföra ett kapelliknande bårhus. I nära anslutning till kyrkan uppförs även en kombinerad toalett- och redskapsbod. Kyrkans fasadputs renoveras och fönstren målas om såväl ut- som invändigt. I anslutning till kyrkan nedgrävs en regnvattenledning samtidigt som åskledaranläggningen läggs om. Långhusets takstolar förstärks genom påspikning av dubbla, mot varandra diagonalt ställda, 1 x 4 bräder på varannan takstol. I samband med arbetena sker även förgyllning av kyrkans urtavlor. År 1961 ordnas en ny upphängningsanordning samt installeras en elringningsanordning för kyrkans tre kyrkklockor. Klockorna förses även med nya kläppar. En omförgyllning av korset och kulan på kyrkans tornspira genomförs 1981 av makarna Hörberg. År 1990 erhåller församlingen tillstånd till att utföra en utvidgning av kyrkogården mot hönshyltefjorden öster om nuvarande kyrkogård. 1996 sker en mer omfattande exteriör renovering utifrån handlingar upprättade av Arkitektgruppen Jörgen Ellerfors. Denna renovering innefattar en renovering av kyrkans fönster, portar och ljudluckor vilka rengörs från färg, lagas där rötskador påträffas och därefter målas med linoljefärg. En putsrenovering genomförs, där kyrkans t

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442530

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alnastenen

SkadestatusEj skadad

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a84fa8c3-f790-450d-9a58-96269e7a9da7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Altarstenen

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/64200202-ad3c-4077-9e39-93e6e9a908ab

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ALVESTA KYRKA

TakformSadeltak, Sadeltak, Sadeltak - Valmat

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442509

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ALVESTA TINGSHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört av sten i två våningar med spritputsade fasader och ett högt tegeltäckt mansardtak som kröns av en takryttare med spira och vindflöjel. Fönsteromfattningar och hörnkedjor är slätputsade i vitt. Frontfasaden är symmetriskt utförd med ett tydligt mittparti som markeras av entrépartiet och en rundad frontespis med häradsvapen och urverk. Rakt ovan den höjer sig takryttaren. Entrén består av en brun pardörr med gallerförsett överljus som pryds av ett järnsmitt A som i Allbo härad. Dörren omges av en sandstensportal med inskriften "V Värends domsagas Tingshus uppbyggt 1906-07". På baksidan av byggnaden syns tingssalen sticka ut i en markerad byggnadskropp som också ligger i mittaxeln. Stora småspröjsade fönster accentuerar ytterligare salens placering. I vinkeln mellan tingssalen och den stora huskroppen har en kubformad slätputsad tillbyggnad uppförts. Tingssalen ligger inte i byggnadens mittaxel. Från entrén når man vänthallen genom en öppning till höger. Hallen inrymmer idag (1998) en soffa och en tavla som bevarats från tingstiden. Själva tingssalen används av den kommunala musikskolan. Ljus faller in genom de stora fönstren bakom det bevarade podiet i fonden. Andra våningen fungerade tidigare som bostad men på detta våningsplan har flera sekundära väggar och dörrar emellertid tillkommit. I källaren finns två celler med till synes ursprungliga dörrar. På tingsrätten finns en planritning från 1799 på det gamla huset, en ritning från 1874 på arrest och tingshus samt karta över Allbo härad 1660. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns nio exteriörbilder och två bilder av tingssalen arkiverade från inventeringen 1971. Interiörbilderna visar bl.a. 1940-59 tals inredningen samt ett spaljéskrank framför åhörarna. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-16 Dagens tingshus uppfördes 1906-07 strax intill det gamla tingshuset som byggdes om till bostäder och sedan revs 1967. Tingshuset är som nämnts ovan beläget på kullen invid platsen för den gamla Alvestad by. Byggnaden har en väl bevarad exteriör byggd i tidens rådande stil med tydliga jugenddrag både i utformning av fönster liksom entréparti. Huset är putsat, taket är brutet med valmade gavlar och mitt på taket finns ett klocktorn med tingsklockan. Byggnadens baksida är tillbyggd med en länga som tillkom på 1930-talet. Tingshusets interiör är delvis förändrad. Entrén och trapphuset har kvar sin rumsliga utformning och tingssalen och väntrummet på bottenvåningen är till volymen oförändrad. På andra våningen är en öppen spis i marmor bevarad och i trappan finns en genombruten balustrad med tingsrättens initialer som minner om att byggnaden varit i bruk som tingshus. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kronobergs län, Byggnadsminnesförklaring, 2008-03-03.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696636

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andershult

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/60fb920d-d00f-40f5-924b-b795e77e617a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andersön

OrienteringOmedelbart S om trestigsmöte.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1c8c2bb9-83e7-4890-b90d-0a937fbc4cd6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Andestenen

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/990984ec-d52c-42a9-8ca2-f0e80d08b72f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ANEBODA KYRKA

ExteriörbeskrivningAneboda kyrka ligger vackert belägen vid sjön stråkens strand. Den är uppförd av trä och består av ett rektangulärt långhus med utbyggda sidoportar, korabsid och ett högt torn. Kyrkan är orienterad tvärt emot de flesta, med tornet i öster och koret i väster. Tornet är mycket smalt och relativt högt, med ett spetsigt torntak. Det är utifrån sett indelat i tre plan, där det nedersta är något bredare. Övergången till nästa smalare plan sker med en svag indragning av fasaden strax över vapenhusets våning. En utkragande gesims i trä markerar i höjd med långhusets taknock gränsen mellan tornets andra och tredje plan. Huvudingången till kyrkan sker genom tornets östport som består av två moderna ekdörrar. En trappa om fyra steg i släthuggen granit, försedd med räcken i svartmålat järn, leder upp till dem. Ovanför entrén sitter ett högrest verandaliknande sadeltak och under detta en lykta i plåt och glas. Vapenhuset har på den norra och södra sidan ett litet rektangulärt fönster i liggande format. Det andra planet utgör egentligen två våningsplan på insidan. Därför har det både på öst-, norr- och sydsidan två fönster över varandra. Dessa är mycket små och av stående rektangulärt format. På det översta planet, mellan tornets gesims och takfot, sitter ljudöppningarna. Åt varje väderstreck sitter dubbla rektangulära luckor som målats i grönt. Egentlig gesims vid takfoten saknas. Torntaket är mycket högt och spetsigt och kröns av ett hjulkors. Långhuset är rektangulärt till formen och präglas i utformningen av sitt högresta tak, samt de spetsiga sadeltaken över sidoportarnas utbyggnader. Det är också förhållandevis symmetriskt. Byggnadskroppen har fyra stora rektangulära fönster på var långsida. De är grupperade två och två och mellan dem sitter sidoportarna. Dessa är ordentligt utbyggda vinkelrätt från långhusets sidor och försedda med spetsiga högresta sadeltak. Porten består av dubbla ekdörrar av modern typ. På den södra sidan leder en trappa om tre steg i släthuggen granit upp till dörrarna och på den norra en ramp av cementplattor. Över båda ingångar sitter ett litet och lågt rektangulärt fönster och vid den norra även en lykta i plåt och gulfärgat glas. På den västra gaveln, precis under taknocken, sitter ett litet rektangulärt fönster. Korutbyggnaden är något lägre och smalare än långhusets gavel, samt mycket grund. Till formen är den smalt rektangulär. På dess västra sida finns i bottenvåningen ett liggande rektangulärt fönster och strax ovanför det ett högt fönster i spetsbågeform. På den södra kortsidan finns sakristians ytterdörr av ek i modern utformning. En trappa i betong med tre steg i släthuggen granit leder upp till den. Trappan är försedd med räcken i svart smidesjärn och över dörren sitter en liten lykta av frostat glas i blyspröjs och plåt. Tornets, sakristians, långhusets och sidoportarnas tak är utförda av kopparplåt med fotrännor. Hela kyrkans fasad är klädd med tjärat spån. Knutbrädorna är också tjärade, liksom de stående reglar som delar in ytterväggarna i regelbundna sektioner. Byggnaden står på en utkragande sockel av grovhuggna stenblock. Denna har små gallerförsedda ventilöppningar och avtäcks med en smal kopparplåt. Samtliga fönster har småspröjsade ytterbågar i trä, vilka målats i grön färg.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442551

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Angelstads kyrka

ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd utifrån en rektangulär plan med absidialt kor i öster samt tillbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. De tjocka naturstensmurarna är försedda med en vitkalkad spritputs och slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Kyrkans sockel kragar ut en aning utanför fasaden och är spritputsad samt på jämna avstånd försedd med ventilationsgaller. Västra entréns dubbla kopparbeslagna portar sitter djupt indragna i fasaden och är utförda med vardera tre dörrspeglar. I valvbågens krön ovan porten har man placerat en liten glasad lanterna. Planet nedanför den skrapgallerförsedda naturstenstrappan är belagt med granitplattor. På var sida om trappan sitter enkla svarta smidesräcken. På västra gaveln i höjd med orgelläktaren sitter två runda fönster vilka förser läktaren med ljus. Fönstren sitter indragna i fasaden och fönsternischens undre kant har klätts med kopparplåt. Fönstren är målade i en ljusgrå kulör. I putsen på gaveln kan man skönja två stycken ankarjärn. Gavlarnas vindskivor är av trä och svartmålade. Långhusets sadeltak liksom de valmade taken på sakristia och vapenhus är klädda med tjärade spån. Samtliga tak är försedda med hängrännor och stuprör av koppar vilka löper ända ned till mark och ansluter till en nedgrävd dränering. Utmed takfoten på långhuset, absiden och de båda tillbyggnaderna löper ett svartmålat listverk av trä. Långhusets fönster är högresta, bågvälvda 4-lufts fönster med blyspröjsat färgat katedralglas. Fönstren sitter djupt indragna med svagt sluttande solbänkar av natursten. De enkla ytterbågarna har på senare tid kompletterats med innerbågar och är målade i samma ljusgrå färg som västfasadens fönster. På långhusets gavelspetsar sitter enkla smideskors, på den västra gaveln sitter dessutom en flöjel av koppar. Mitt på kyrkans norra sida ligger en utbyggd sakristia försedd med en separat ingång i öster. I sakristians nordvästra hörn, där denna möter långhuset, ligger en kraftig stenhäll på marken vilken försetts med ett fyrkantigt hål i mitten. På motstående fasad har man låtit uppföra kyrkans vapenhus vars entré försetts med dubbla låga träportar klädda med en profilerad panel. Centrerat på kyrkans absid i öster sitter ett bågvälvt korfönster, i samma storlek som långhusets, vilket på insidan försetts med ett färgat glasfönster. På kyrkans östra och norra fasad, särskilt på sockeln, syns tydliga tecken på algpåväxt. På ett flertal ställen runt om kyrkan har putsen varit föremål för reparationsarbeten vilka ännu inte avfärgats.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442599

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ANNELUNDSKYRKAN

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051263

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Annerstads kyrka

ExteriörbeskrivningTornentrén markeras av två pelare med överliggande fronton utförda i natursten. Ovan entrén finns en inmurad stenhäll med en slätputsad listomfattning vars inskription lyder: Nybyggd i Carl XIV Johans Regeringsår 1824 Si! Denna stenen skall vara vittne mellan oss at I Eder Gud icke försaka skolen Josuah 24 cap. 27 v. Ovanför stenhällen i höjd med tornets andra avsats sitter ett runt fönster vars spröjs delar det i åtta cirkelsektorer. Tornets västra och södra fasader är kraftigt angripna av rödalger. Tornet är försett med ett pyramidformat tak krönt av en kvadratisk lanternin av trä med blinderade valvbågade öppningar. Hörnen markeras av svagt utskjutande risaliter. På tornets krön står ett kopparklätt klöverbladskors. Träpanelen på lanterninens södra sida är angripen av röta. Tornet är försett med urverk och har en urtavla i väster, dessutom är tornet försett med dubbla ljudluckor i alla väderstreck. Kyrkan är uppförd utifrån en rektangulär plan med en utbyggd halvrund sakristia i öster och ett kvadratiskt torn i väster. Väggarna är spritputsade och vitkalkade med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Sockeln är avfärgad i kimröksgrått. Utmed långhusets takfot löper ett kraftigt listverk av trä under listverket en slätputsad bård. Absidens listverk utformat i likhet med långhusets men format i putsen med hjälp av dragmallar. Taket på långhuset, tornet och absiden är täckt med kopparplåt och försett med hängrännor och stuprör av koppar. På södra långsidan finns en entré vars enkla omfattning utgörs av två risaliter med bas och kapitäl samt ett överliggande listverk. Hela omfattningen är utförd i krysshamrad natursten. Ovanför entrén sitter ett lunettfönster. De högresta, bågvälvda fönstren med kopparklädda solbänkar delas genom mitt- och tvärpost i sex lufter. Fönstren är indragna i fasaden och har på senare tid försetts med blyspröjsade innanfönster. Ytterbågarna är målade i en mörkbrun kulör medan innerbågarna är vita. På långhusets västra gavel, på vardera sidan om tornet i höjd med orgelläktaren sitter ett runt fönster vilket förser läktaren med ljus.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442602

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Araby

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002392

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ARBETARBOSTAD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579646

Objekttyp

BUILDING

Arenäs

VegetationGranar och björkar växer på lämningarna.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a8570fc9-f82f-4da5-a057-bffb61c0629c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Asa domänreservat

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002564

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ASA KYRKA

ExteriörbeskrivningAsa kyrka är uppförd i sten och naturskönt belägen i kraftigt sluttande terräng invid Asasjön. Den består av ett rektangulärt långhus med klocktorn i väster och en utbyggd sakristia åt norr. Koret är orienterat åt öster, men korabsid saknas. Istället ligger intill kyrkans östra gavel ett separat gravkor över friherre Leyonhufvud. Tornet är relativt högt och enkelt utformat, utan våningsindelande friser eller andra rent dekorativa element. Kyrkans huvudentré finns på västsidan av tornet och på grund av höjdskillnaderna är dess trappa av släthuggen granit utförd i hela nio steg. Mot fasaden sitter två räcken av svartmålat järn, en på var sida om den rektangulära träporten, samt ett mitt i trappan. Porten har fyra speglar på var dörrblad och är målad i gulbrunt. Dörren sitter i ett rektangulärt urtag strax innanför murliv, där även minnesstenen sitter. Denna är av svart sten med förgyllda bokstäver. Texten lyder: UNDER KONUNG GUSTAF IV ADOLPHS REGERING BYGGDES ASA KYRKA ÅREN 1806 OCH 1807. Mellan stenen och dörrens överkant sitter ett utkragande och konsolburet entablement, och under detta två enkla lyktor i plåt och glas. Strax över minnesstenen sitter en lunett, vilande på ett mindre konsolburet entablement. Något under takfoten sitter tornets fyra ljudöppningar, ett åt varje väderstreck. Ljudluckorna sitter i rundbågevalv och är klädda med liggande panel, målad i mörkt brunt. Gesimsen är ett profilerat listverk som dekorerats med tätt sittande konsoler och målats i beige. På bottenvåningen har tornet ett fönster till vapenhuset på den södra sidan. Detta är stort och rundbågeformat. På samma sida sitter även två ankarslut synliga i fasadens puts, det ena enkelt och det andra kryssformat. Torntaket är trappstegsformat med fyra gradänger. Den öppna lanterninen är helt inklädd med plåt, som målats i en beige färg. Dess öppningar är rundbågeformade och har svartmålade järngaller. Plåtens markering av bågens anfanger utgör den enda egentliga dekorationen. På lanterninen sitter en låg rundad huv som kröns av en förgylld spira med en stjärna med kometsvans. Långhuset är rektangulärt till formen och enkelt utformat. Det präglas, bortsett från sakristians placering, av klassicistisk symmetri. På den södra sidan har långhuset fyra höga fönster i rundbågevalv. I mitten mellan dessa sitter sidoporten i ett likadant rundbågevalv som dock dragits ner till marknivån. Den rektangulära dörren är målad i gulbrunt och har fyra speglar på var halva. Över den sitter två enkla lyktor i plåt och glas. Lunetten, strax ovanför, motsvarar i form och placering de övriga sidofönstrens överdel. En mörkt brun trätrappa leder upp till sidoporten, med tre steg åt söder och en ramp åt öster. Långhusets norra sida har också fyra fönster. Utformningen motsvarar den södra sidans, dock är porten ersatt av ett fönster och sakristians utbyggnad ersätter det andra fönstret från öster. På den östra gaveln sitter två likadana rundbågsfönster. Längs med långhusets takfot löper en profilerad gesims målad i beige. Sakristians utbyggnad är låg, och dess valmade tak når med nocken upp till långhusets takfot. Till formen är sakristian närmast kvadratisk, med ingång från väster. Dörren är tvådelad med tre speglar på vart blad och målad i brungult. Två trappsteg i släthuggen granit leder upp till porten, som kröns av ett litet utkragande entablement. Ovanför detta sitter en enkel lykta i plåt och glas. På den östra sidan sitter ett litet rektangulärt fönster i ett stickbågevalv. Tornets gradängtak och lanterninens huv är klädda med kopparplåt. Långhusets och sakristians tak är klädda med spån. Hängrännor och stuprör är utförda i svartmålad galvaniserad plåt. Fasaderna är genomgående spritputsade. Undantaget är fönster- och dörromfattningar som liksom entablement slätputsats. Fasaderna är avfärgade i vitt. Nertill har kyrkans sockel lämnats oputsad runt hela byggnaden och består av stora naturstenar med huggen utsida, satta i cementbruk. För ventilationens skull finns runt långhuset fem synliga ventilgluggar, samt fem under marknivå som försetts med i grusgången uppstickande plaströr med koniska hattar av plåt. De förra saknar galler för öppningarna. Samtliga fönster har ytterbågar av trä som målats i gulbrun färg. De är alla småspröjsade och försedda med ofärgade glasrutor. Solbänkarna är utförda i släthuggen röd sten.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442553

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ask gamla tomt

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/17fbbf43-ab21-4b9a-81dd-d42c2de1f27b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Aspholmen

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b7acbb37-1f66-4de9-8f86-6b2f34ff1b25

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Attsjötorps gamla tomt

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e7a1687d-1a98-4b0f-82cf-22a03e36db90

Objekttyp

PLACE

Augusts kolbotten

OrienteringSkäres i SSÖ delen av skogsväg (ÖNÖ-VSV) och 25 m ÖNÖ landsväg (NNV-SSÖ).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ec22ceaa-df52-4bc9-a307-4402be9d08de

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/fb477628-6315-4fd9-b255-1fe3585bf0ff

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1bb91c6f-c802-4e65-b244-c0e8b4e5e624

Objekttyp

PLACE

Avrättningsplats

Referens: skriftlig källaLarsson, LJ: På Allbo ting, s 31. I: Värendsbygder. 1930.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f92b2f5a-be20-4eb2-aa8a-0df1df040431

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

TerrängFlack, något sank moränmark mot kant av åkermark. Skogsmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4eb78865-9596-4b88-8dd7-c643c25348ab

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b416b1bf-d57e-4832-a411-6ffafac38cf2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b34512e7-1a7b-4dfd-9a8b-99a82b2cf442

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c6478d6f-0a69-48e7-a643-1f800cc09d0b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Avrättningsplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f2f7cb3d-a093-4459-8135-184c58897884

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT