Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

"Gamla kapellet" på Nya kyrkogården.

ExteriörbeskrivningKapellet är uppfört med ett rektangulärt långhus med ett smalt, tresidigt korutsprång i öster. I väster finns en portik med fyra kolonner samt en i fasaden indragen ingång till kapellet. Pardörr av trä vid ingången. Vid portiken finns steg av kalksten. Fasaderna är klädda med förvandringspanel förutom i gavelröstet i väster som har en stående panel. Fasaderna är målade i mörkbrun kulör. Kolonnerna är målade i vitt. Kapellets sadeltak är lagt med tjärat träspån. Mindre fönster finns i norra och södra fasaden. Båda har gultonat glas i blyspröjs. Ovan korutsprånget i öster finns ett lunettfönster med klart glas i blyspröjs. Hängrännor och stuprör av koppar. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044851

Objekttyp

BUILDING

Aboda

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002646

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Blästbrukslämning

Beskrivning1) Slaggvarp, oregelbundet, 7-9 m diam och 0,7 m h. Något ojämn,smågropig yta med i S och Ö i skärningar synliga slaggbitar iriklig mängd, 0,01-0,4 m st, vanligen 0,01-0,05 m st, av bruntill blåsvart ovh knottrig, porös och delvis fluten sort. I Ö iskärning är 2 0,7-1,0 m l stenar synliga och mellan 0,01-0,03 mst bitar orangefärgad bränd lera jämte kol och aska. På varpetär 2 odlingsrösen. 1-2 m diam och 0,3-0,4 m st av 0,1-0,8 m ststenar. I S och Ö är varpet skadat genom avbaning (matjordstäktpå intilliggande åker). Övertorvat och beväxt med 1 björk, 1 ekoch 1 nyponbuske. Omedelbart ÖSÖ om 1: 2) Slaggvarp, runt, 7 mdiam och 0 ,8 m h. Tämligen jämn yta med i S kanten i radliggande 3 stenar, 0,4-1,2 m st. Vid stickprov framkommerrikligt med slaggbitar, 0, 01-0,04 m st, av brun delvis flutensort. Övertorvat och beväxt med 2 björkar och 1 tall. OmedelbartSÖ om 2 är: 3) Slaggvarp, oregelbundet ovalt, 7x4 m (N-S) och0,1-0,3 m h. Något ojämn yta med i Ö och V kanten enstakastenar, 0,6-0,7 m st. Slaggbitarna är enligt stickprov 0,01-0,05m st av brun delvis fluten sort. Övertorvat och beväxt med 1 ekoch enstaka buskar. Omedelbart SSV om 3 är: 4) Slaggvarp,oregelbundet, 8 m diam och 0,5 m h. Tämligen jämn yta. I Vskuren av täkt. I skärningen är rikligt med slaggbitar, 0,01-0,4 m st, av gråbrun, brun och blåsvart sort, grusig och delvisfluten. Vid stickprov framkommer rikligt med kolbitar och aska.Genom avbaning i samband med matjordstäkt har V delen skadatsoch förhöjts av påförd slagg och enstaka stenar. Övertorvad ochbeväxt med 1 en. I anslutning till slaggvarpen 1-4 på den i Vavbanade åkern är spridda slaggbitar. Mellan och S om nr 1 och 2är en fördjupning, 3 m diam och 0,2 m dj. S om nr 2 är en annanfördjupning, 3 m diam och 0,2 m tj och 1 m ÖSÖ om denna, invidnr 3 och 4, är ytterligare 1 fördjupning, 2 m diam och 0,2 m dj.Platser för ugnar??. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1dbc7f97-f683-4a13-9dea-3a9b9b5ab17f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningEnligt dnr 321-3124-2001, rapport ark und. KLM C.Ring,E-A.Pederssen, H.Gurstad-Nilsson, J.Lindblad, M-J.Nilsson,M.Persson, i:Svensson, ant 041011/mnö. 1) Vid en år 1997utförd arkeologisk undersökning med anledning av E22 påträffades1 kokgrop, 7 härdgropar, 8 härdar, 1 grop och 2 obestämdaanläggningar. Fynd av: keramik, slagg, porfyravlsag,flintavslag, flintkärnor och bränd lera. 2) Vid en år 1997utförd arkeologisk undersökning med anledning av E22 påträffades11 stolphål, 8 härdgropar, 12 härdar och 7 gropar. Fynd av:Flintavlsag, flintskrapor, järnslagg, porfyravslag, bränd lera,rostad malm, keramik, stickel av flanta, slipsten av sandsten,kvartsavslag, 1 trindyxa av grönsten, porslin, bränt ben,kvarskärna, mikrospån, kärnor av porfyr, flintkärnor, 1bergartsyxa/mejsel av basalt, kärna av kvartsit, degel, 1dubbelknapp av brons, 1 syl av brons, 1 tjocknackig yxa avbasalt, ugnsfodring, blästerjärn, bränt ben, 2 pilspetsar avflinta, yxfragment av grönsten, skafthålstapp av grönsten, 2slipsten av sandsten, 1 malstensliggare av sandsten, 1 lövknivav flinta, 1 löpare av granit. 1-2) Datering:mesolitikum-mopdern tid. Undersökningarna på platsen rörde dockfrämst boplatsspår från mesolitikum och bronsålder samt agraralämningar. Gammal, ej gällande beskrivning: Dnr421-2143-1995, Rapport ark utredning och förundersökning Kalmarläns museum, N.Nilsson, B.Pettersson. ant 96-05-08/CÖB. 1)Boplats? ca 60x50 m (O-V). Ett tiotal anläggningar i form avhärdar och kokgropar samt rikligt med keramik pårträffades. Enav de större kokgroparna har C14 daterats till yngre bronsålder.Ca 50 m ÖNÖ om nr 1 är 2) Boplats? ca 200x50m (ÖNÖ-VSV).Ett troligt kulturlager och två troliga anläggningar i form aven härd och ett stolphål samt 350 fynd av porfyr, flinta kvartsoch kvartsit påträffades. Samtliga fynd är avfall från slagningförutom ett mikrospån. Även fynd av brända ben, keramik ochslagg fanns. Under två röjningsrösen påträffades underutredningen porfyr och flintavslag, brända ben samt keramik. C14prov i röset samt av det troliga kulturlagret gav datering tillsenneolitikum-bronsålder. Slagget dateras till järnålder.Boplatserna påträffades av Kalmar läns museum vid utredning ochförundersökning inför ny sträckning av E22. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/06f861db-9b4a-4007-bd4b-221e06b65387

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sm Fv2018;14, Rumskulla

AnteckningarAvritad av Mandelgren 1847. Runorna på den korsförsedda stenen återges endast skissartat.

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/7646d2e8-d879-4564-bb87-14f069c2526b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Stensjö by

Gårdsmiljö och odlingslandskap på inägo- och utmark

Källa

RAA_CULTURAL_RESERVES

Extern identitet

KR-STATE-035

Objekttyp

STATE_CULTURAL_RESERVE

"Backstugan"

ExteriörbeskrivningByggnaden har en hög stenfot, fogad med cement. Fönstren och dörren är ej ursprungliga. Panelens locklist har en hyvlad profil.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436807

Objekttyp

BUILDING

"Museistugan"

ExteriörbeskrivningStenfot av natursten, tunnt putsad med kalkbruk med senare cementlagningar. Äldre panel med rundad locklist. Fönstren är gamla med profilerade foder. Ny ockrafärgad ytterdörr med trappsten av bearbetad kalksten framför. Nya fabrikstillverkade hängrännor.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436804

Objekttyp

BUILDING

"Pettersstugan"

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000410906

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"Stensö kapell"

HistorikKapellet ritades 1955 av arkitekten Evert Milles, Stockholm och uppfördes 1957 i samband med att Södra kyrkogården utvidgades. E. Milles ritade även en rad andra kyrkor; S:t Eriks kapell i Sollentuna 1930, Dorotea kyrka 1932, Töre kyrka 1936 och Lekåsa kyrka 1942. Därutöver var han verksam som restaureringsarkitekt vid ytterligare ett antal kyrkor. Stensö kapell är förmodligen E. Milles sista kyrkobyggnad, han dog bara tre år efter att kapellet stod klart. Byggnaden utfördes nästan helt i enlighet med ritningarna. Endast några få detaljer utformades annorlunda. Bl.a. flyttades källarnedgången samt ingången till officiantrummet (dvs det rum som används av den som förrättar begravningen) från norra till södra långsidan. Ett föreslaget fönster eller en nisch utformat som ett grekiskt kors på västra gaveln utfördes aldrig. Dessutom placerades kapellet med koret i öster och ingången i väster i stället för tvärt om , som arkitekten tänkt sig enligt ritningen. Även invändigt har Milles anvisningar följts i stor utsträckning vad gäller utformning, utförande och materialval. Milles bänkinredning för långhuset är dock numera borttagen. Möjligen var det samma typ av bänkar som fortfarande finns kvar på läktaren. I handlingen som kompletterar ritningarna rekommenderade Milles också stolar av Gemla-modell, som kompletterande sittplatser. Gemlafabriken tillverkade böjträmöbler, bland annat s.k. Wienermöbler, och kanske var det sådana som avsågs. Kapellet har inte genomgått några omfattande renoveringar. Största förändringen är att stolsinredningen ersatts av de nuvarande stolarna, samt att delar av den östra källarnedgångens stödmurar i betong har rivits för att lättare nå källarplanet. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436824

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"Torpet" eller "Gråstugan"

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436802

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

"Udden"

Antal våningar01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000410905

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

/Östra/ Ljungskär, stångmärke

HistorikPå Ljungskär sydost om Strupö uppfördes 1827 ett tolv meter högt stångmärke med hjärtspira och nio stöttor och en 2,5 x 0,6 meter stor kloss på toppen. Märket byggdes om 1863 och 1923, vid det senare tillfället uppförde set istället av betong och försågs med en triangelformad toppmärke med spetsen nedåt. Hela märket var vitmålat mot sjön. KÄLLA: Sjömärken, vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028494

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Abylund

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f2071246-e537-4145-99e7-7afdddf26da7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad

HistorikEkonomibyggnaden söder om kyrkogården byggdes om- och till vid 1970-talets mitt, vilket präglar den enkla rödfärgade byggnaden idag. På platsen har dock länge legat en byggnad som troligen inrymde stall och dass. Idag rymmer längan förråd, garage, arbetsutrymmen och toalett.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043348

Objekttyp

BUILDING

Administrationsbyggnad

HistorikI kyrkogårdens nordvästra hörn ligger en personal- och förrådsbyggnad. I dessa utrymmen är också kyrkobesökarnas toalett inrymd. Byggnaden är uppförd i vinkel och dess äldsta delar är troligen från slutet av 1960-talet, då en gammal redskapsbod revs. Personal- och förrådshuset har sedan byggts till i etapper.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043342

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Administrationsbyggnad

HistorikKontor, vaktmästeri m.m. Byggnader för vaktmästeri, arbetsrum för kyrkogårdens och kyrkans anställda, förråd m.m. finns dels söder om Heliga Korsets kyrka och dels väster om Norra kyrkogården. De har byggts och byggts till vid olika tidpunkter för att fylla de behov som uppstått.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043298

Objekttyp

BUILDING

Affär och butik

Exteriörbeskrivningf.d. affär. Stengrund. Åstak.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000446520

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

AFFÄRSHUS

HistorikKring sekelskiftet 1900 hade Torsås utvecklats till en mindre handels- och industriort som ytterligare expanderade i och med järnvägens tillkomst i ett par etapper i början av 1900-talet. Kring 1920 fanns har flera industrier, i första hand knutna till jord- och skogsbruk. Utmed Allfargatan växte bebyggelsen fram med mindre affärs- och hantverksfastigheter. Idag är samhället centralort i Torsås kommun. Det har bibehållit karaktären av ett litet handelscentrum med bland annat flera affärer, småindustrier, skolor, banker och kommunalhus. Flera av byggnader och småindustrier som uppfördes under 1900-talets första årtionden har rivits eller förändrats genom till- och ombyggnader, men helhetsstrukturen finns kvar. Olssonska gården ligger centralt inne i Torsås samhälle. Den har fått sitt namn efter köpmannen H N Olsson som köpte fastigheten 1890 och här bedrev handelsverksamhet till 1918. Den var i familjen Olssons ägo ända fram till 1995, då den försåldes till Torsås kommun. Gården speglar i sig själv samhällets utveckling från bondby till handels- och centralort. Här inrättades redan 1864, samma år som förordningen om näringsfrihet tillkom och som tillät handel utanför städerna, en handelsbod, som för övrigt är registrerad på länsstyrelsen i Kalmar som den allra första i länet. Sannolikt inreddes denna handelsbod inne i mangårdsbyggnadens östra del. 1887 flyttades handelsverksamheten till en särskild byggnad på gården, intill Allfargatan. Denna byggnad lät H N Olsson bygga om på 1910-talet till i stort sett affärshusets nuvarande utformning. Efter 1918, då H N Olsson upphör med affärsverksamheten, hyrs lokalerna ut. Handelsboden drevs på traditionellt sätt fram till slutet på 1930-talet då affärens sortiment utökades med bland annat diverseartiklar och kläder och blev ett litet varuhus. I slutet av 1950-talet blir affären ICA-butik och i slutet på 1960-talet flyttar en blomsterhandel in i lokalerna, samma typ av verksamhet som bedrivs idag. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut - byggnadsminnesförklaring, 2004-10-01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616881

Objekttyp

BUILDING

Albohult

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/10546837-d2fc-4285-bf68-9676e58eef58

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Albrunna lund

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002704

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ALBÖKE KYRKA

ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhållandevis flackt sadeltak. Även de stora, rundbågiga och över fasaden jämt fördelade fönstren hör till den nyklassicistiska karaktären. Fönstrens spröjsning med kopplade rundbågar är dock snarast ett nyromanskt drag. Också den kraftigt markerade och centrerade sydportalen hör till den nyklassicistiska karaktären, liksom avsaknaden av en motsvarande nordportal. Den södra portalens arkitektoniska uppbyggnad har flera stil- och tidstypiska element främst i form av de båda pilastrar som bär upp en något framspringande trekantsgavel. Inskriftsplattan i röd kalksten som är infogad i portalen ovan dörren kan ses som en del i en öländsk tradition. Den röda kalkstenen har nämligen använts till inskriftstavlor på ön ända sedan senromansk tid. I övrigt kan den södra portalens omsorgsfullt dekorskurna dörrar ses som en fortsättning av traditionen från det sena 1700-talet. I den traditionen placerades dock de konstfullt utformade dörrarna i enkla muröppningar med diskret omfattning, det senare gör dock att de inte helt kan sägas höra till denna. Långhusets och tornets båda entréer har givits en likadan utformning och sammantaget kan sägas att dessa två entréer representerar både nyklassicistiska stilideal och öländska traditioner. Även den slätstrukna taklisten är uttryck för nyklassicismens stilriktning. Taklisten är dock ovanligt liten för sin tid vilket sannolikt hör samman med att den i underkant ursprungligen var försedd med en trappad bågfris. Denna fris återfinns på Törqvists ritningar och hör ihop med den tänkta omgestaltningen av den medeltida kyrkan och dess två torn. På ritningen hade nämligen även det medeltida långhuset och dess ena torn försetts med samma typ av trappad bågfris som det nybyggda långhuset. Det vanliga är att de nyklassicistiska kyrkorna har en förhållandevis slät puts med slätdragna dörr- och fönsteromfattningar och släta hörn. I Alböke har kyrkan dock en tunn puts som låter det underliggande murverkets synas igenom. Denna murbehandling tillkom på 1950- talet. Kyrkan saknar även den släta markeringen kring fönster och dörrar och på hörnen vilket i kombination med den lågmälda taklisten, ger kyrkan ett mycket enkel och avskalat uttryck. Ett smalare torn i långhusets förlängning är något som hör till den nyklassicistiska kyrko-stilen. Tornen på de öländska kyrkorna är dock i de flesta fall medeltida och därför ovanligt kraftiga i förhållande till långhusen. Fönstren på tornen är gärna små, få och oregelbundet placerade. Detta gäller dock inte tornet i Alböke som genom att det nybyggts under den nyklassicistiska perioden kunnat ges ett betydligt smäckrare och mer tidstypiskt utförande. I konsekvens med detta är även fönstren på tornet i Alböke kyrka förhållandevis stora och jämnt placerade över fasaden. Vad gäller fönstersättning, portalutformning samt detaljutformning av lanterninen har man dock helt frångått den för tornet uppgjorda ritningen. De allra flesta tornen på öns kyrkor är försedda med något överdimensionerade lanterniner. Till de öländska särdraget hör även att lanterninerna ofta gjorts åttkantiga. Lanterninen som sådan har sitt ursprung i den kungliga förordning om sparsamhet med virke som kom 1759. Enligt denna förbjöds uppförandet av nya trästaplar varför den blev den direkta orsaken till att både nybyggda och medeltida kyrktorn på Öland undan för undan försågs med lanterniner. De lanterniner som utarbetades av överintensdentsämbetet var i allmänhet lätta och öppna och endast tänkta som prydnad. De öländska lanterninerna skulle emellertid härbärgera två till tre klockor, varför de med nödvändighet kom att bli betydligt bastantare. Den åttkantiga formen på lanterninen i Alböke är sannolikt dels ett resultat av den kyrka som byggdes i Köping 1805 och vars robusta åttkantiga lanternin med halvsfärisk huv blev stilbildande på ön, dels av sin byggmästare P. Isberg. Isberg arbetade i mer än en tredjedel av Ölands kyrkor mellan 1823 och 1864. Han byggde 13 lanterniner, tre i sten och de övriga i trä, vilka alla utom en gavs åttkantig plan. Hans äldre lanterniner var lägre och bredare medan de yngre uppfördes med en slankare profil. Förutom lanterninen i Köpings kyrka har Isberg sannolikt haft både lanterninen i Högrums kyrka och den i Madesjö kyrka (den senare konstruerad av byggmästare Hallström, Stockholm, 1827-30) som förebild. Förutom lanterniner

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442640

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Aleborör

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0ccdb400-db78-4f04-bc9c-67fb73a6e719

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Algutsboda kyrka

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442663

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ALGUTSRUMS KYRKA

TakformMansardtak, Mansardtak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028670

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alhult

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d9060bb6-f699-423c-b1df-9fe83eefbb2e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alkärret

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2004535

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Allgunnen

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002820

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Almrör

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8abd2a8f-92dc-44f9-b2e3-0547c881928b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alsarps

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1853a666-7635-4f24-a702-9d8355e3d7a5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alsbokrog

TraditionNär man gick till predikningarna av Sellergren i Hälleberga brukade folk sammanstråla här och äta vid källan.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7f5d4568-ddbf-401a-bf86-d7010a49789d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Altarsbrunn

TerrängSvagt kuperad blockrik moränmark. Skogsmark (barrskog).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3c5c449e-32d6-4f67-ab33-4fc09fdb937f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Altarstenen

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2af74649-214a-4f0d-842a-ae20f0753ca6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alunbruket

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/afe27a7b-4dfe-4959-befd-944491ea1217

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alversrör

Beskrivning1) Röse, 20 m diam, 2 m h. Stenarna är 0,2-0,7 m st (vanligen0,3-0,5 m st), såväl gråsten som kalksten ingår. I mitten är engrop,5x3 m st, 1,5 m dj, i vilken syns en hällkista med ensynlig längd av 3 m (NNÖ-SSV), 1 m br. Takhällarna är 1-1,4 mst, 0,15-0,2 m tj. I rösets NÖ del finns en delvis synligkantkedja, 0,3 m h, av 1-1,2 m st gråstensblock. Utanförkantkedjan finns i NÖ-Ö samt troligen även i S rester av ettdelvis bortbrutet bräm, ca 2,5 m br, 0,15 m h, av 0,2-0,35 m ststenar, såväl gråsten som kalksten. Röset är i periferin bevuxetmed några björkar samt enbuskar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6ba63424-6d23-40f0-ab49-b19b2d9e5e1d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alvkällan

Beskrivning1) Källa med namn, enligt uppgift från Lantmäteriet. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9246c12c-ad63-42a4-9c86-b056b69b1730

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alvlösa

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000172

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Amerika

Beskrivning1)Bebyggelselämning, sentida torpställe, bestående av 2husgrunder varav 1 med spismursrest, röjda ytor och någraodlingsrösen. Beväxt med bl syréner. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/08868e35-4b87-4deb-bb98-11e9064d37dd

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Amerika

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/66cb9251-9e22-4d80-8817-9444316f37c7

Objekttyp

PLACE

Ammatornsröret

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3fa94705-a15d-4e25-bbc9-17d3d57f74d3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT