Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

ADA BLOCKS HUS

HistorikKAPLANEN 6 - Bebyggelsen utgörs idag av två hus, det ena är ett bostadshus i fastighetens nordöstra del bestående av två sammanbyggda medeltida stenhus, och det andra är ett uthus väster om huvudbyggnaden. Den större byggnadskroppen står med gaveln mot Södra Kyrkogatan och är bevarat till ursprunglig höjd medan den mindre, som är sammanbyggd med den större, har medeltida murverk i två plan. I förteckningen anges att tomten bestod av ett stenhus med stall och lada, gårdsrum och trädgård. Fastigheten var bebyggd med ett stenhus i två våningar, ett sten- och korsvirkeshus, en lada, ett stall och ett kohus. Det är oklart var på fastigheten byggnaderna stod, men sannolikt var ett av stenhusen det som idag finns på fastigheten. Bostadshuset som härrör från 1200-talet, består av två byggnadsdelar. Dess östra del ligger med gaveln mot Södra Kyrkogatan och har två våningar med dubbla vindsplan, varav det ena är inrett. Mot den östra delens sydvästra hörn är den andra byggnadsdelen placerad. Den delen har en våning med inredd vind. Byggnaden är uppförd under medeltiden och kvarstår idag till stora delar i full höjd. Huset är uppfört i kalksten med slätputsad fasad. De båda byggnadskropparna täcks av ett tegelbelagt sadeltak. Ada Blocks hus, uppkallat efter fastighetens ägarinna i mitten av 1900-talet, utgör med sin till stora delar mycket välbevarade ålderdomliga karaktär en av dagens bäst bevarade medeltida byggnader i Visby. Byggnaderna på Kaplanen 6 har förutom sin välbevarade medeltida karaktär också betydande inslag av 1700-tal som resultat av en då genomförd stor renovering. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703425

Objekttyp

BUILDING

Allkvie änge

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000102

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Boplats

BeskrivningBoplats, okänd utsträckning, minst ca 40x40 m, bestående av 2 husgrunder med vallformig begränsning och 1 kulturlager. Skadad genom uppodling under tidig modern tid (se RAÄ Buttle 155:1). Husgrund, rektangulär med vallformad begränsning, ca 26.5 x 12 x 0.5 m (N-S). Tydliga öppningar vid de båda kortsidorna. Röjningsstenen återfinns huvudsakligen ovan gavlarna, men också i mindre mån kring långsidorna. Husgrunden kan iakttas som ett rektangulärt impediment på historiska kartor, plogvall kan iakttas mot lämningens långsidor. Provundersökning genomförd i samband med arkeologisk forskningsundersökning 2018. Vid undersökningen framkom ben och keramik inom husgrunden. Delar av det inre murverket, bestående av ca 3 varv (raserad) av större stenblock kunde också dokumenteras. Husgrunden har sannolikt varit konstruerad i skalmursteknik. Vid undersökning påträffades också en grop (ca 0.3 x 0.2 x 0.15 m) ca 2.5 m N om husgrunden. Omkring 10 m Ö om husgrunden kan skärvsten iakttas i markytan i samband med en rotvälta. Husgrund, kvadratisk med vallformad begränsning, ca 10.2 x 9.5 x 0.8 m (N-S). Centralt inom husgrunden invid dess S kortsida kan i ytan ett rektangulärt område om ca 3.2 x 1.8 x 0.1 m med ytlig stenpackning iakttas, stenarna synliga i ytan är ca 0.1-0.2 m diam, troligen röjningssten. I det SV-hörnet kan en i ytan synlig grop ca 1x1x0.2 m iakttas, möjligen en rotvälta. Husgrunden kraftigt överlagrad av röjningssten (gäller hela konstruktionen). Husgrunden kan iakttas som ett kvadratiskt åkerimpediment på historiska kartor från ca 1700 och framåt, en tydlig plogvall kan iakttas mot lämningens lång- och kortsidor. Husgrundens inre ca 0.3 m dj hade överförts röjningssten, under detta återfanns ett kulturlager med fynd av ben och keramik. Under kulturlagret kunde ett lergolv dokumenteras. Kulturlager, okänd omfattning. Vid arkeologisk forskningsundersökning 2018 framkom i en provgrop (1x1 m) ett ca 0.2 m tj kulturlager innehållande rikligt med lerklining, kol och skärvsten. (RAÄ-2018-3283) Tidiagre bekrivnng: Husgrund, 30x13 m (N-S), Vallarna är 2,5-3,0 m br, 0,4-0,6 m h. Delvis övertorvad fyllning av 0,2-0,5 m st stenar. Husets inre är 5 m, 0,1 m under omgivande marknivå. Vallarna påförda röjningssten. Från husgrundens NÖ-hörn utgår nr : 2) Stensträng, 110 m l (N-S). Stensträngen är kraftigt pålagrad av röjningssten, men där stensträngen skymtas är den 0,6-1,0 m b r, 0,2-0,3 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. 12 m N om nr 1 SV-hörn är SÖ-hörnet av nr: 3) Husgrund, 12x9 (N-S ). Vallarna är 3-4 m br, 0,4-0,5 m l, överlagrade av röjningssten. Hus ets inre är 4,5 m och liggande 0,3 m över omgivande marknivå.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/95d85c15-c71c-43bf-8344-8dc085423d43

Objekttyp

PLACE

Boplatsområde

BeskrivningHusgrundsområde, 550x200 m (NNÖ-SSV),med tillhörande stensträngs system, 1050x300 m (NNÖ-SSV), bestående av 17 husgrunder, stenstr ängssystem inklusive jordvallar, röjningsrösen och "röjda ytor", 1 röse, 5 stensättningar?, 3 malstenar, 1 plats för lerkärlstillv erkning, 1 rektangulär förhöjning (husgrund?) samt platser för bo rttagna husgrunder. Husgrunderna är 7x5-33x12 m. Vallarna är 1-4 m br och 0,1-1 m h, av 0,1-1,3 m st stenar, vanligen 0,1-0,5 m st , samt jord. Husgrunderna har 1-2 ingångar, 1-1,5 m br, belägna p å kortsidorna. En husgrund, 33x12 m, tvådelad med på kortsidorna ingångar, har även på en långsida 1 ingång. 1 husgrund har i mitt en eldstad, 1 har på golvet stolphål (rekonstruktionsdetaljer). E tt par husgrunder är fragmentariska genom överodling. Stensträngs systemet inklusive jordvallar, röjningsrösen och röjda ytor, (105 0x300 m), består av ett flertal stensträngar ca 870 m l, 1-3 m br och 0,1-0,7 m h av 0,1-1,4 m st stenar (enstaka stenar är kantst ällda) och jord, enstaka jordvallar, 0,5-1,5 m br och 0,1-0,2 m h , ett 10-tal röjningsrösen, 2-5 m diam och 0,2-0,7 m h, av 0,1-0, 8 m st stenar, samt röjda ytor. Röset, beläget i husgrundsområdet s mellersta och V del, är 8 m diam och 1,4 m h, stenarna är 0,1-0 ,8 m st. Kantkedja, 0,2-0,3 m h, av 0,5-0,8 m l stenar, de flesta kantslagna. Stensättningarna? 1 belägen 40 m NNÖ om husgrundsomr ådet och 25 m VNV om åkerkant, 3 belägna i husgrundsområdets mell ersta och V del och 1 belägen 13 m V 20cg N om väg (NNÖ-SSV) omed elbart V om husgrundsområdet, är runda eller närmast runda, 2-4 m diam och 0,1-0,3 m h. Fyllning av 0,2-0,7 m st stenar eller över torvade med i ytan enstaka stenar, 0,1-0,4 m st. Ett par har kant kedja, 0,1 m h, av 0,2-0,4 m l stenar. Malstenarna är ca 0,50x0,6 5 m och 0,3 m h, med på ovansidan urgröpning, ca 0,4x0,55 m och 0 ,2 m tj. Belägna intill och i röset i husgrundsområdets V del. Pl atsen för lerkärlstillverkning, belägen i husgrundsområdets N del , utgöres av en förhöjning, 12 m diam och 0,4 m h, med omedelbart SV om denna en grop, 6 m diam och 0,6 m dj, delvis fylld med 0,1 -0,2 m st stenar. Den rektangulära förhöjningen (husgrund?) beläg en i husgrundsområdets NV del, är 10x4 m (NV-SÖ) och 0,1 m h, avg ränsas av enstaka stenar, 0,1-0,3 m st (Nr 8 i Vallhagarpublikati onen). Ca 50-60 m Ö om husgrundsområdets S del (markerat med X på fotokartan) har borttagits 3-4 husgrunder enligt tidigare anteck ningar (Vallhagarpublikationen). Platsen utgöres nu av åker. I st ensträngssystemets S del, ca 75 m SSV om husgrundsområdets S del, är ett gravfält (se nr 178).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/315a6dc7-8aa3-41a1-9370-2d7ccfbed17a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

G 330, Bunge kyrka

Anteckningar8 cm vänster om runa 1 i §E finns ett tecken som har form av h. §B bör läsas före och tillsammans med §A. §C består av kopior av inskrifterna §B-A och §D. §D Gyllentalsserien i runor. §E osäker som runinskrift. §F baklänges [f]uþorkh §G samma typ av inskrift som G 329a, G 329e, G 331f och G 332c.

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/7b3add2e-5a00-470b-a27f-18ab4ded42e9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Norrbys i Väte

Gårdsmiljö och odlingslandskap på inägo- och utmark

Källa

RAA_CULTURAL_RESERVES

Extern identitet

KR-STATE-006

Objekttyp

STATE_CULTURAL_RESERVE

"LILLHUSET"

HistorikNorr om manbyggnaden ligger "lillhuset". Det har ingång från gården till avträdet och från baksidan till ett förvaringsrum. Det har tillkommit mellan 1865 och 1888. KÄLLA: Länsmuseet på Gotlands hemsida, 2006-02-09, http://www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/manbyggningen.htm

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690952

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

(NORRA PARTENS) HÖNSHUS (10)

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690979

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

(NORRA PARTENS) LADUGÅRD (3)

HistorikBåda gårdsparternas ekonomibyggnader är uppförda med vissa nygotisk inslag i sten under pannplåt, f.d. spåntak på 1870- och 80-talen. Foderloftet upptar 1/3 av vägghöjden, gavelspetsarna betår av bräder. Fönstren är i typisk rundbågig utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690973

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

(SÖDRA PARTENS) LADUGÅRD (7)

HistorikBåda gårdsparternas ekonomibyggnader är uppförda med vissa nygotisk inslag i sten under pannplåt, f.d. spåntak på 1870- och 80-talen. Foderloftet upptar 1/3 av vägghöjden, gavelspetsarna betår av bräder. Fönstren är i typisk rundbågig utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690976

Objekttyp

BUILDING

(SÖDRA PARTENS) NORRA FLYGEL (5)

HistorikNorra flygeln ser ut som en liten parstuga i spritputsad sten under tegeltak. Den innehöll tidigare drängkammare och brygghus, är numera gäststuga. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690974

Objekttyp

BUILDING

(SÖDRA PARTENS) NORRA LADUGÅRDSFLYGEL (8)

HistorikBåda gårdsparternas ekonomibyggnader är uppförda med vissa nygotisk inslag i sten under pannplåt, f.d. spåntak på 1870- och 80-talen. Foderloftet upptar 1/3 av vägghöjden, gavelspetsarna betår av bräder. Fönstren är i typisk rundbågig utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690977

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

(SÖDRA PARTENS) SÖDRA FLYGEL (6)

HistorikSödra flygeln är uppförd i sten under tegeltak, har två våningar med källare/pannrum nere och magasin uppe. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690975

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

(SÖDRA PARTENS) SÖDRA LADUGÅRDSFLYGEL (9)

HistorikBåda gårdsparternas ekonomibyggnader är uppförda med vissa nygotisk inslag i sten under pannplåt, f.d. spåntak på 1870- och 80-talen. Foderloftet upptar 1/3 av vägghöjden, gavelspetsarna betår av bräder. Fönstren är i typisk rundbågig utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690978

Objekttyp

BUILDING

A-huset

HistorikI tomtens norra spets finns ett i full höjd bevarat medeltida packhus. Under medeltiden var norra delen av nuvarande Triangeln 1 fullt bebyggd, med det stenhus som finns kvar idag, i fastighetens nordligaste del. Huset går under benämningen "A-huset". KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 och Byggnadsminnesbeslut Länsstyrelsen Gotlands län 19871207, diarie nr 11.392-1228-87

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720238

Objekttyp

BUILDING

ADMINISTRATIONSBYGGNAD

HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 C. Byggnad i två våningar sammanbyggd med B och D. Medeltida murar i ett våningsplan. Personalutrymme i bottenplanet med enklare inredningssnickerier från sekelskiftet. KÄLLA: Länsstyrelsen, Gotlands län, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1996-06-12

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704073

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ADMINISTRATIONSBYGGNAD

HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 D. Byggnad i två våningar sammanbyggd med C och ett på 1970-talet uppfört nybygge i öster. Medeltida murar i ett plan. Medeltida brunn i sydvästra hörnet. Lagerlokal. KÄLLA: Länsstyrelsen, Gotlands län, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1996-06-12

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581430

Objekttyp

BUILDING

ADMINISTRATIONSBYGGNAD

HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. Den nordvästra delen av nuvarande tomt köptes in 1787 och var fram till 1856 bebyggd med ett mindre skiftesverkshus. Idag finns två kalkstensbyggnader på fastigheten. Huvudbyggnaden, är placerad med gaveln mot Donners plats i väster och med långsidan invid Volters gränd i söder. Den andra byggnaden ligger öster om den första byggnaden, med långsidan längs Volters gränd. Båda dessa byggnader fick sitt nuvarande utseende i samband med att Gotlands Hypoteksförening övertog fastigheten 1875. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 B. Byggnad i två våningar sammanbyggd med A och C. De medeltida murarna i gatuplanet bär ett tunnvalv. Första våningsplanet hyser ett pärmförråd i ett gammalt arkiv samt passage från banklokal till personalutrymme. Andra våningsplanet ingår i arkitektkontorets lokaler. KÄLLA: Länsstyrelsen, Gotlands län, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1996-06-12

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704072

Objekttyp

BUILDING

ADMINISTRATIONSBYGGNAD

HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. Inkilat mellan den äldre bebyggelsen finns ett gårdshus i snickarglädjestil som troligen uppfördes under 1880-talet. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 E. Uthus från sekelskiftet med ett för Visby unikt formspråk i träpanelad gavel mot öster. KÄLLA: Länsstyrelsen, Gotlands län, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1996-06-12

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704075

Objekttyp

BUILDING

AHLINS FÖRSÄLJNINGSLOKAL

HistorikBURMEISTER 5, AHLINS FÖRSÄLJNINGSLOKAL - Efter fastighetsreglering kom, förutom de sammanbyggda restaurangbyggnaderna i väster, ytterligare två byggnader att ingå i fastigheten. Den ena är ett korsvirkeshus i fastighetens norra del, ursprungligen från 1500-talet, som Turistföreningen 1906 lät även flytta hit från fastigheten Städet 1 då det var rivningshotat. KÄLLOR: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Fastighetsreglering berörande Visby Burmeister 4 och 5 och Visby Innerstaden 1:2, Gotlands kommun. Ärendenummer I048, Akt 09-VIS-788, 2004-11-16

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581505

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Akebäcks kyrka

TakformHjälmtak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443992

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ala kyrka

ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, kor med sakristia och långhus. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av rokokotyp, klädd med s.k. tornpanel och tjärad utvändigt. Spiran kröns av en vindflöjel med blad av koppar. Konstruktionen består av sågade virken. I huven finns två trädäck. I höjd med det övre däcket finns fyra öppningar, de är försedda med två luckor vardera och hålls stängda med en bom. Höjden till flöjeln är ca 39 m. Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av råspånt klätt med asfaltpapp och med fall mot en ränna med kort utkastare av trä mot öster. Klockbocken vilar på murverket. Yttertaken över långhus och kor, vilka är sammanbyggda till ett enda sadeltak, är täckta med falar (bräder) på täta undertak av trä och papp. Utvändigt är falarna tjärade. Sakristian har ett yttertak av tjärade spån. Anslutningarna mot angränsande murverk är utförda med inputsade bleck av galvaniserad plåt. Koret har på södra takfallet en taklucka. Takstolarna över långhuset och koret är av typen svensk takstol, med en omgång hanbjälkar. Takstolarna är tillverkade av sågat virke, sammanfogade med spikförband, de står på dubbla remstycken på murarna. Sakristian har ett sadeltak vars konstruktion inte har kunnat besiktigas då vindsutrymmet inte är tillgängligt. Samtliga takfall utom korets norra och sakristians östra saknar avvattningsanordningar. De nämnda takfallen på koret har hängrännor av trä med fritt utlopp åt öster respektive norr. Fasader Fasaderna är slätputsade med kalkbruk (ev. med en mindre cementillsats) och vitkalkade med hörnkedjor av huggen kalksten. Putsens anslutning mot hörnkedjor, fönster och portaler följer hörn- och omfattningsstenarnas konturer. Tornet har en putsad kröngesims. Under gesimsen finns en rad genomgående hål efter träbjälkar i murarna. Hela kyrkan har skråkantsockel av huggen kalksten. Fönster Fönstren i korets och långhusets södra fasader är rundbågiga med putsade omfattningar och smygar. Gråmålade fönstersnickerier där ytterglasen är blyinfattade. Korets östfönster är spetsbågigt och försett med poster och bågar av kalksten, vari glasen monterats i gråmålade träbågar. I samtliga fönster är solbänkarna av kalksten. Solbänkarna saknar droppnäsor med undantag av det östra korfönstret som har en droppnäsa av plåt. Sakristian har åt öster ett fyrpassformigt fönster med fint huggen kalkstensomfattning. Tornets ljudgluggar har bågar och kolonnetter av kalksten och kalkstensklädda solbänkar. I korets gavelspets finns en rundbågig ljusglugg med huggen kalkstensomfattningar. Tornet har tre ljusgluggar. Samtliga gluggar är försedda med fågelnät, ljudgluggarnas nät är monterat på träramar. Portaler Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Tornets båda portaler varav den norra är kyrkans huvudingång är rundbågiga medan korportalen är spetsbågig. Tornets södra portal är enkelsprångig, de övriga är tvåsprångiga. De två portalerna i söder har figurprydda kolonnettkapitäl medan nordportalen saknar utsmyckning. Trappor av kalksten framför samtliga portaler. Norra långhusportalen har ett enkelt järnräcke

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443993

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ALLHELGONAKAPELLET

InteriörbeskrivningVäggar och valv Tegelväggarna i kapellet är vitslammade, pelare och balkar i väggfälten är av betong som vitmålats. Taket i kapellet som följer yttertakets form (basilikaform) samt ovan entrén ett plant innertak är klädda med furupanel som laserats vit, i klerestorievåningen finns tvärgående vitmålade balkar. De plana taken i sakristia, kapprum, väntrum, kapprum, visningsrum samt de tre toaletterna är klädda med vitlaserad furupanel, dess tegelväggar är vitslammade. Innerdörrar Trädörrar (9 st. enkeldörrar samt en pardörr) av trä, karmen är brunbetsad och dörrbladet är grå(?)betsat. Bjälklag och golv Golven i kapell, sakristia, kapprum, väntrum, kapprum, visningsrum samt de tre toaletterna består av polerade kalkstensplattor, golvet vid altaret är upphöjt med ett steg. Trappor och stegar etc. En flack trappa av kalksten med två steg finns utanför visningsrummets entré. Fast inredning Den fasta inredningen utgörs av altare, fem stycken väggfasta bänkar i kyrkorummet samt dito i sakristia, väntrum, och visningsrum, altarskrank på altarets kortsidor, en altarprydnad av trä på väggen samt öppen bänkinredning av trä.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044151

Objekttyp

BUILDING

Almunds gamla tomt

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/39fb17eb-1fdf-44a1-a218-4612e9dfd24d

Objekttyp

PLACE

Alskog kyrka

HistorikKyrkans byggnadshistoria Alskog kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även stigluckan i den östra kyrkogårdsmuren är av medeltida ursprung. Redan på 1100-talet fanns här troligen en träkyrka, varav några plankor återanvänts i tornet. Träkyrkan avlöstes vid decennierna kring sekelskiftet 1200 av en tornlös, romansk stenkyrka, vars absidkor i sin tur revs hundra år senare när det nuvarande koret med sakristian byggdes. En portal och ett par fönsteromfattningar därifrån har återanvänts i dagens kyrka, vars äldsta del således är det kvarvarande romanska långhuset, uppfört i början av 1200-talet. Tornet kom till ett par decennier senare, och samtidigt välvdes långhuset. Omkring år 1300, då koret byggdes, revs långhusets valv och ersattes av ett plant trätak. Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. På 1860-talet förstorades långhusets fönster. Under en period från 1760-talet och fram till 1953 hade långhuset tegeltak. I övrigt har kyrkans tak liksom de är idag varit täckta med falar (bräder). De senaste restaureringarna En ut- och invändiga restaureringen företogs 1964-65 då bl.a. takkonstruktionerna reparerades och yttertaken lades om (faltaket på koret dock omlagt redan 1953) och fasaderna putsades och vitkalkades. Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 2002-03 efter förslag av arkitekt Jan Utas. Arbetena omfattade främst takreparationer på långhus och sakristia, putslagningar och kalkning av fasaderna. Inspektionsbryggor byggdes på vindarna och dess belysning kompletterades. Även stigluckan renoverades.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443994

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alstäde Skog

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2013503

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Altarstenen

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e9d0c0d9-34d0-4272-b2fd-a7d2ff35974c

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Alva kyrka

TakformHjälmtak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443995

Objekttyp

BUILDING

Alvena lindaräng

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000113

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ANER VATTENKVARN

HistorikAner vattenkvarn är den ena av Gotlands två kvarvarande vattenkvarnar som fortfarande används till malning. Kvarnen är byggd under 1800-talets andra hälft, i resvirke och bulteknik i två våningar under faltak och är försedd med ett sex meter högt vattenhjul. Delar av byggnaden härrör från en tidigare kvarnbyggnad. Den intilliggande skogshagen är delvis stängslad med bandtun. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gotlands län, 2003-04-04. Dnr 432-3927-02

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689502

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Anga kyrka

ExteriörbeskrivningKort beskrivning av kyrkobyggnaden Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av ett kor med absid samt sakristia, långhus och torn. Tornet står på långhusets västra del, och tornets bottenvåning är helt integrerad i kyrkorummet utan tornbåge el. dyl. Ytterväggar, murverk och fasader Kyrkan är uppbyggd av kalksten. Väggarna och valvet i pannrummets källare är gjutna av betong, innerväggen mot sakristian består av rödbrunt lertegel. Samtliga fasader med undantag för absiden är spritputsade med kalkputs och avfärgade vita. Absidens fasad är slätputsad och vitkalkad. Socklar, omfattningar och tornets hörnkedjor är oputsade och består av fint huggen kalksten. Hela kyrkan med undantag av sakristian omges av skråkantade socklar. Tornhuv och yttertak Tornhuven är som brukligt åttasidig och har en ljudglugg på var sida, den är på traditionellt vis klädd med tjärad, snedkantad panel s.k. tornpanel. Ljusgluggarna täcks av fågelskyddsnät på träramar. Höjden till flöjeln är ca 42 m. Stommen utgörs av en modern takstolskonstruktion med kryss och ramar i panelens plan samt horisontella stödvirken på olika nivåer. Den äldre, invändiga konstruktionen består av bilade virken. Högbenen är försedda med spikplåtar. Regnvattnet tas upp av fångbleck kopplade till stuprör som leder vattnet till vattendäcket i tornet. Klockdäcket och vattendäcket därunder består båda av spontad, tryckimpregnerad panel som klätts med asfaltpapp vars kanter vikt vikts upp på murverket. Plåtluckor över uppgångshålen. Klockdäcket avvattnas genom ett nätklätt hål som kopplats till ett stuprör, utlopp på vattendäcket under. Vattendäcket lutar svagt mot utkastaren i öster (över långhusets norra takfall). Kyrkklockan hänger i tornhuven. Yttertaken på koret och långhuset täcks av två lager falar på täta undertak av fiberduk (haloten), vindskivor av trä. Absiden täcks av liggande panel med samma tätskikt. Sakristias tak består av falar på tätt undertak av råspont och asfaltpapp. Allt utvändigt trävirke på taken synligt är tjärat. Tätningar mot omgivande murverk är utförda med blyplåt. Långhuset har på norra takfallet ett nockräcke och en taklucka. Korets och långhusets norra takfall är försedda med hängrännor och stuprör. Plåtklädd skorsten med järnstege på korets norra takfall. Koret och långhuset täcks av sadeltak och absiden av ett hjälmtak, takstolarna är av klent, bilat virke, lagningar och förstärkningar är utförda av sågat virke. Knutpunkterna är dymlade, bultade samt med urtag i ena virket. Högbenen är påsalade. Både korets och långhusets takstolar har längsgående bärverk i form av kryss. Långhuset har sparrtakstolar med två omgångar hanbjälkar, de två yttre takstolarna har också en bindbjälke och två av de mittersta är placerade direkt intill varandra. Koret har takstolar med två omgångar hanbjälkar, två av de sex takstolarna har också saxsparrar. Mellan absidens yttersta takstolar löper en bindbjälke, från vilken en mittstolpe går upp till nocken. Sakristians pulpettak är i flykt med korets norra takfall. Takstolarna består av sågade och bilade virken. Fotränna av trä. Fönster och andra muröppningar Kyrkan har fyra fönster i den södra fasaden ett i vardera absiden, koret, långhuset och tornet. Öppningarna i absiden, koret och tornet är små och rundbågiga, placerade högt upp i fasaden med blyspröjsade fönster, vilka monterats direkt i stenkarmarna. Tornets fönster har putsade smygar och solbänk av kalksten, droppbleck av blyplåt, korets och absidens har fint huggna omfattningar av kalksten. Långhusets rundbågiga öppning är betydligt större och har karmar, bågar och spröjs av målat trä. Putsade smygar, solbänk av kalksten. Sakristian har i östra fasaden ett snickerifönster med lös innerbåge. Ljudgluggarna är kopplade om två i var fasad. Omfattningar och bågar av kalksten, kolonetter saknas. I flera av öppningarna finns de medeltida valvbräderna kvar. På solbänkarna ligger två lager falar, tjärstrukna. Öppningarna täcks av fågelnät på träramar. Tornet har två ljusöppningar i södra och två i norra fasaden: enkla, putsade omfattningar. De är försedda med fågelskyddsnät. Portaler De tre portalerna är uppbyggda av fint huggen kalksten. Samtliga är rundbågiga, de båda sydportalerna har vardera ett språng i vilka kolonnetter är placerade, de inre öppningarna är trifolieformade. Den södra tornportalen utgör kyrkans huvudingång, den norra tornportalen är igenbommad och används inte. Portbladen består av stående bräder, vilka utvändigt klätts med panel i fiskbensmönster, med undantag för den norra portalens blad som är klädd med stående plank. Samtliga portblad är tjärade utvändigt. Pannrummet i sakristian nås utifrån via en dörr med dörrblad av tjärade bräder.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443996

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Angantyrs rojr

Referens: skriftlig källaSGU-karta.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/44344c1d-f3a2-4968-ac22-1781cf7582a6

Objekttyp

PLACE

Anjakarrör

TraditionEtt troll (eller en trollkäring) skulle vid ljudet av den vackr klangen i Hablingbo kyrkklocka ha burit sten till kyrkan för att förstöra den (el till bygget) men förklädet (säcken) brast och p å 3 olika ställen (2 i Havdhem) tappade trollet stenar. Sista gån gen vid Anjakar.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a04bf49d-d3f9-455d-9a07-7ef7922ad2ef

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ANNAS NÖJE

HistorikManbyggnaden på Annas Nöje är uppförd 1798 i sten, i två och en halv våningar under tegeltak. Ursprungligen var taket täckt av basat kupigt faltak vilket finns bevarat under tegeltaket. Fasaden har järnvitriolfärgad slätputs och snickerierna är grönmålade. Huset har genom sitt märkliga tak drag av barock. Byggnaden är ovanlig då huset är dubbelt så brett som långt och placerat så att dess breda barockgavel vätter mot Katthammarsvik, vilket skulle imponera på betraktaren. Interiörens högreståndsprägel är ovanlig för Gotland och av mycket hög klass. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-316-99

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581117

Objekttyp

BUILDING

Ansarvedösen

UndersökningsstatusDelundersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/48be0a02-c889-422f-8977-0d9ed32bec2b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ardre kyrka

InteriörbeskrivningVäggar och valv Väggar och valv är i kyrkorummet putsade med kalkbruk, de är rikligt dekorerade med muralmålningar från restaureringen 1900-1902. Korets valv är fyllt av humlerankor. Tornbågen vilar på fyra kolonnetter, två kopplade på var sida. Koret, långhuset och tornet täcks av vardera ett tältliknande kryssvalv och sakristian av ett vitmålat, brutet trätak. Sakristiingången är spetsbågig, delvis med huggen kalkstensomfattning. Dörrblad av stående bräder, smidda beslag av järn. Murverk Murverket i långhuset stöds av två dragstag i nord-sydlig riktning. Golv, bjälklag, trappor Kyrkorummets golv är delvis av gjuten betong (mittgångar i kor och långhus samt altarpodiet) och delvis av bräder skurgolv. Altarrunden är höjd med två trappsteg. Sakristian har ett enkelt brädgolv. Tornets första våning når man genom en smal trätrappa monterad på tornrummets norra mur, uppgångshålet är täckt av en trälucka. Vidare leder stegar till tornhuven. Fast inredning Utgörs i koret av högaltare, retabel och altarskrank. På södra triumfbågvederlaget står en predikstol med baldakin. Bänkinredning längs med korets, långhusets och tor-nets ytterväggar. Lös inredning i kyrkan Invid korets södra vägg står dopfunten och vid den norra ljusbäraren. Triumfkrucifixet hänger i triumfbågen. I långhusets sydöstra hörn hänger nummertavlan och i dess nordöstra står orgeln. Kyrkans klocka hänger i tornhuven.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443997

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ardre ödekyrka

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4912beb6-b1bb-45d7-8ae2-97f835f424c2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Arrendatorsbostaden

Antal våningarHalvvåning, 01

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042595

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ATELJÉ

HistorikKÄLLAREN 3 - Hundra år senare var tomten bebyggd med trähus och ett stall. Dessa finns noterade i 1785 års husklassifikation och uppfördes sannolikt strax innan. Byggnaderna är sannolikt desamma som syns på 1883 års karta och som i ombyggt skick ännu finns kvar. På gårdens övre etage i norr finns ett uthus med stomme i skiftesverk, med ett åttakantigt före detta avträde i sydöstra hörnet och bodar längs östra sidan. I slutet av 1960-talet utfördes en genomgripande renovering av alla byggnaderna. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Vid tomtens norrgräns finns ett på 1960-talet ombyggt uthus vilket nu är inrett till fotografisk ataljé. Öster om detta ansluter ett åttsidigt dass ombyggt till bod samt soprum och redskapsbod. KÄLLA: Länsstyrelsen Gotlands län, Byggnadsminnesförklaring, 1995-06-21.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704836

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ateljé

HistorikKRUSET 8 - Fastigheten Kruset 8 är belägen i kvarterets västra hörn, gränsande till Trappgatan i nordväst och Torngränd i sydväst. Tomten har troligen samma utsträckning som den fick då kvarteret tomtindelades 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:35 och bebyggdes troligen kort därefter med det trähus med brädtak som omnämns i 1785 års husklassifikation. Enligt 1883 års karta hade det äldre trähuset rivits och fastigheten erhållit den nuvarande bebyggelsestrukturen. På fastigheten finns idag två skiftesverksbyggnader - ett bostadshus, från tiden kring 1860, och en stallbyggnad från 1800-talets första hälft. Stallbyggnaden, vilken under 1930-talet byggdes om från ekonomibyggnad till ateljé och sommarbostad, är placerad längs den sydöstra fastighetsgränsen med gaveln mot Torngränd. Fastighetens bebyggelse härrör dels från den första byggnadsfasen i norra Klintens historia och dels den andra exploateringsfasen kring 1860-talet. Både bebyggelsestrukturen och de enskilda byggnaderna är välbevarade och fastigheten har därigenom såväl ett kulturhistoriskt värde som ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 , KVARTERET KRUSET - Kruset är ett rektangulärt kvarter, beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse. Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt. KRUSET 8 - Fastigheten Kruset 8 är belägen i kvarterets västra hörn, gränsande till Trappgatan i nordväst och Torngränd i sydväst. Tomten har troligen samma utsträckning som den fick då kvarteret tomtindelades 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:35 och bebyggdes troligen kort därefter med det trähus med brädtak som omnämns i 1785 års husklassifikation. Enligt 1883 års karta hade det äldre trähuset rivits och fastigheten erhållit den nuvarande bebyggelsestrukturen. På fastigheten finns idag två skiftesverksbyggnader - ett bostadshus, från tiden kring 1860, och en stallbyggnad från 1800-talets första hälft. Bostadshuset är placerat i fastighetens västra hörn med långsidan längs Trappgatan och gaveln vänd mot Torngränd. Byggnaden har i olika etapper under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet byggts till längs gränden. Stallbyggnaden, vilke

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704213

Objekttyp

BUILDING