Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby
ANDERS OLSGÅRDEN
ByggnadsbeteckningHistorikAnders Olsgårdens mangårdsbyggnad är uppförd av timmer i två våningar och har fem fönsteraxlar samt brutet plåtklätt tak. Huvudfasaden pryds av en mindre frontespis. Huset är opanelat utom på nordfasaden, som är locklistpanelad, och rödfärgat. På södra skorstensstocken finns årtalet 1835. Förstugukvisten är av senare datum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689507
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÄlvkarleby
(Avträde K0188.004)
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703982
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÄlvkarleby
(SERVICEFÖRRÅD, K0188.008)
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703979
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
AKADEMIKVARNEN
HistorikHistorikKvarnen uppfördes åren 1766-68, möjligen med användande av murverk från den föregående kvarnbyggnaden från 1600-talets mitt. Kvarnen påbyggdes med en våning under 1850-talet och tillbyggdes i söder med ett blåsmaskinhus 1888. Kvarnen återuppbyggdes efter en brand år 1910 och ombyggdes 1957-59 till lokaler för Upplandsmuseet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Uppsala län, 1998-02-27, Dnr 221-9834-97
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583850
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länTierp
ALLÉHUSET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorik1997 utökades byggnadsminnet till att även omfatta flera närbelägna och relaterade byggnader, såsom t.ex. värdshuset (uppfört under 1820-talet). KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om utökning av byggnadsminne, 1997-11-28.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701291
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
Almtunakyrkan
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikAlmtunakyrkan är ett för Uppsala unikt exempel på 1950-talets nydanande kyrkoarkitektur till vars främsta företrädare räknas just Peter Celsing. Den är märklig både till sin utformning och kvalitet. Kyrkan har ett mycket stort arkitekturhistoriskt värde. Anläggningen har en sträng och utåt sluten form och kontrasterar starkt mot omgivande bebyggelse. Kyrkorummet är utformat med stor konsekvens och uppriktighet och bygger på en upprepning av kraftfulla geometriska former. Sedan omkring 1990 omfattas Almtunakyrkan av kulturminneslagens bestämmelser rörande kyrkliga kulturminnen pga sitt stora kulturhistoriska värde.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444472
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
Almunge kyrka
HistorikHistorikAlmunge kyrka är en salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Långhuset är troligen byggt på 1200-talet och har murar i gråsten. Sakristia och vapenhus har tillfogats senare under medeltiden. Kyrkan välvdes med ribbvalv i tegel under 1400-talets senare del, då även kalkmålningarna på väggar och valv tillkom. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan mellan 1662 och 1672 då den förlängdes åt öster med ett nytt kor och då taket byggdes om till ett valmat, spåntäckt sadeltak. Troligen putsades fasaderna även vid denna ombyggnad. Invändigt överkalkades de medeltida målningarna. Fasaderna är idag spritputsade och avfärgade i ockragult. Närmast mark har gråstensmuren frilagts. Fönster- och dörrsmygar samt omfattningar, hörn och kontreforter är slätputsade och vitkalkade. Kyrkan har fyra kontreforer: två vid hörnen mot nordost och sydost samt en på södra väggen och en på norra väggen vid gränsen mellan det medeltida långhuset och det på 1600-talet tillbyggda koret. Taket är ett valmat sadeltak täckt med tjärade spån. Taknocken på långhuset pryds av två små spiror av smide med förgyllda klot. Fönsteröppningarna är svagt spetsbågiga och försedda med gjutjärnsbågar i nygotik från 1886. Ingången till vapenhuset har en ålderdomlig bräddörr, klädd med mönstrad panel. Dörren är troligen från 1600-talets ombyggnad. Kyrkans nuvarande fasta inredning härrör till stor del från 1700- och 1800-talen och representerar sin tids nyklassicistiska strömningar. Väggar och valv är prydda med senmedeltida målningar i Albertus Pictors stil, vilka togs fram vid en restaurering 1911. Korvalvet är dock målat 1930 av konstnären Yngve Lundström. Bänkinredningen är tillkommen 1962, då den senaste stora invändiga restaureringen ägde rum. Golvet i kyrkan är täckt med kalkstensplattor och ett flertal gamla gravstenar. Bänkkvarteren är försedda med brädgolv. Fönsterbänkarna täcks av plattor av polerad kalksten som ger ett modernt intryck. Framme vid predikstolen på norra sidan har ett flertal bänkar tagits bort och där har den medeltida dopfunten av kalksten och sandsten placerats. I koret ståtar en stor altaruppsats i barockstil från 1717 tillverkad av bildhuggaren Carl Spak. Den är målad i vitt med förgyllningar och flankeras av två vitmålade skulpturer samt kröns av ett förgyllt gudsöga och två putti. Altartavlan visar korsfästelsen. Altarringen har en sluten barriär målad i ljusgrått med förgyllda utsmyckningar. Predikstolen på norra sidan är också tillverkad av Carl Spak år 1716. Orgelläktaren i väster byggdes om vid 1930 års restaurering då även ett nytt orgelverk installerades bakom den gamla nyklassicistiska orgelfasaden från 1830-talet. Det nuvarande orgelverket är från 1983. Orgelfasaden från 1834 är ritad av C. G. Blom Carlsson. Kyrkan rymmer även ett flertal begravningsvapen från stormaktstiden och framåt. Av särskilt intresse är det stora epitafiet över ingången till sakristian. Det är utformat i en strikt nyantik stil till minne av majoren friherre Carl Wallenstierna död 1796.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444456
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länKnivsta
Alsike kyrka
TaktäckningsmaterialExteriörbeskrivningKyrkan har spritputsad sockel och slätputsade, vitkalkade fasader. På långhusets fasad mot norr, väster om korsarmen, togs det ursprungliga tegelmurverket fram vid restaureringen 1910-11. Kyrkans takfall är täckta med tjärade takspån utom sakristian vars pulpettak är täckt med falsad skivplåt. Vapenhuset i söder har också ett flackt pulpettak som är papptäckt. Tornet har stora ljudluckor till klockvåningen och kröns av en lanternin med spånklädd huv på vilken står ett plåtklätt kors på ett klot. Tornets bottenvåning har en brädklädd port. Vapenhusets ingång har en plåtklädd, svartmålad dörr. Kyrkan har rundbågiga, blyspröjsade fönsterbågar målade i brunt. Vapenhuset förändrades mycket år 1860 då det fick sitt nuvarande flacka tak och invändiga brädtak. Vid 1910-11 års restaurering avdelades en del av vapenhuset för den nya värmepannan. Det var ett varmluftssystem som installerades med inblås till södra korsarmen genom ett järngaller som fortfarande finns kvar. Alsike kyrkas interiör präglas i hög grad av den restaurering som genomfördes 1910-11 efter förslag av arkitekten och antikvarien Sigurd Curman, vars insatser under det tidiga 1900-talet var viktiga för genombrottet för en helt ny restaureringsdoktrin i Sverige. Den innebar ett vetenskapligt och antikvariskt förhållningssätt till äldre tiders bidrag till en byggnads historia. Samtidigt var Curman inte främmande för att komplettera äldre målningar med nya målningar för att på så sätt skapa en sammanhållen helhet som gav rummet nya dimensioner. Detta var vad som gjordes i Alsike kyrka. Till sin hjälp hade han dekorationsmålaren Filip Månsson som kompletterade, men också respekterade, de äldre målningsresterna med nya målningsdekorationer i tidens nationalromantiska stil. Resultatet blev en väl sammanhållen helhet med stora konstnärliga och stämningsmässiga värden. Curman lät även måla om den slutna bänkinredningen från 1860 i långhus och korsarmar. Den målades i en marmoreringsliknande teknik på dörrar och fyllningar i olika blå nyanser med mörkt blå ramverk och sittbänkar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444457
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
ALTOMTA GÅRD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583687
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länEnköping
Altuna kyrka
FasadmaterialInteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som omges av förgyllda strålar. Altarbordet av trä är marmorerat i grå toner. Altaret inramas av två pilastrar som förenas av en stor rundbåge. Även altarringen av trä är gråmarmorerad och försedd med förgyllda detaljer. Målningarna som pryder korväggen tillkom 1911 och är målade av J. Thulin. Läktaren och predikstolen är hållna i samma strikta nyklassicistiska stil som resten av kyrkan med grå marmorering och förgyllda lister. Orgeln har kvar sin ursprungliga fasad men orgelverket nytillverkades 1939 av J. Westerlund, Lövstabruk. I koret står en dopfunt av kalksten från omkring år 1300 som är kyrkans äldsta inventarium. Av övriga inventarier från den gamla kyrkan finns ett flertal ljuskronor från 1600- och 1700-talen. Innanför den norra porten står ett gyllene kors med en sol som härrör från 1600-talet och den gamla kyrkans gravkapell.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444398
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÖsthammar
Alunda kyrka
ByggnadsbeteckningHistorikAlunda kyrka är ursprungligen en medeltida salkyrka, men fick sin nuvarande storlek på 1780-talet då den byggdes om till en nyklassicistisk korskyrka. Kyrkans ursprung går tillbaka till 1200-talet då den murades i gråsten med torn, ett långhus och ett smalare kor samt en sakristia i norr. På 1400-talet byggdes den om till en salkyrka samtidigt som sakristian gjordes större. Kyrkan välvdes även och försågs år 1465 med kalkmålningar av Johannes Iwan. Den senmedeltida kyrkan i Alunda hade även vapenhus och en korsarm i söder. Genom teckningar från 1600-talet känner vi till kyrkans utseende före 1700-talets förändringar. Kvar av den medeltida kyrkan finns tornet samt delar av långhuset och sakristian. Kyrkan drabbades av en stor eldsvåda år 1715. Den stora ombyggnaden på 1780-talet innebar att vapenhuset och södra korsarmen revs varefter stora korsarmar byggdes i norr och söder. De senmedeltida valven revs också, utom i östra korsarmen över koret. Det nya kyrkorummet försågs i stället med nya putsade kryssvalv. Tornet byggdes till på höjden och försågs med en lanterninkrönt huv. Kyrkklockorna placerades i tornet. Tidigare hade de hängt i en fristående klockstapel. På så sätt förvandlades medeltidskyrkan i Alunda till en stor, nyklassicistisk kyrka enligt det sena 1700-talets arkitektoniska stilideal. Sedan dess har inga större förändringar skett med kyrkan. På 1890-talet tillkom dock de kolonnprydda portikerna av gotländsk sandsten. Kolonnerna bär upp klassiska tempelgavlar och förstärker i ännu högre grad kyrkans klassicistiska karaktär.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444523
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
AMMUNITIONSFÖRRÅDET
Bebyggelse - byggnad21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700549Bebyggelse - byggnadUPPSALA KRONÅSEN 1:27 - husnr 14AMMUNITIONSFÖRRÅDETLän: Uppsala, Kommun: Uppsala, Landskap: Uppland, Socken: Uppsala , Stift: Uppsala stift, Församling: Gottsunda församlingNybyggnadsår: 1894 - 189417.650183764138923,59.84313247249726http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000700549RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700549
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länTierp
ANKARSMEDJAN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703898
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÄlvkarleby
APTERINGSBOD
Historiska/ursprungliga kategorier21000000990362http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000990362Bebyggelse - byggnadÄLVKARLEBY MARMA MILITÄRÖVNINGSFÄLT 1:1 - husnr 22APTERINGSBODLän: Uppsala, Kommun: Älvkarleby, Landskap: Uppland, Socken: Älvkarleby , Stift: Uppsala stift, Församling: Älvkarleby-Skutskärs församlingNybyggnadsår: 1883 - 189817.42693908301315,60.48000387524821http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000990362http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000990362http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000990362RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000990362
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÖsthammar
ARKIVET
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585036
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länEnköping
ARNÖ KYRKA
StommeTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000425873
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
ARRENDATORSBOSTAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorik
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701749
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
ARRESTEN
ByggnadsbeteckningHistorikArresten, kokhuset och södra lägerhyddan tillhör de bäst bevarade exemplen i landet på respektive byggnadstyp. Polacksbacken har genom århundradena varit av stor militär betydelse och förklarades som statligt byggnadsminne år 1993. Sedan Akademiska Hus AB övertagit byggnaderna, övergick dessa den första Januari 1995 till att bli byggnadsminne enligt kulturminneslagen. KÄLLA: Från Uppsala läns hemsida. http://www.c.lst.se
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701604
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länHeby
ASPNÄS GÅRDSKYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierByggnadsdelKor - Fullbrett, Takryttare, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442037
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länHeby
Aspnäs gårdskyrka
HistorikHistorikKyrkan antas ha blivit uppförd på 1300-talet och tjänstgjorde från början som kapell till det befästa herresätet Aspenäs. Byggnaden var då oputsad, med fasader bestående av mönsterlagt rött, gult och svartsintrat tegel. Efter en brand någon gång under 1500-talet sänktes väggarnas murkrön och ett nytt yttertak byggdes. 1595 fick kyrkorummet de målningar, som delvis bevarats till våra dagar. Då hade kyrkan genomgående välvda tak. Vid en restaurering 1638 gick de förlorade, frånsett i sakristian, sedan murarna sänkts med en meter. Samtidigt blev de spetsbågiga fönsteröppningarna delvis igenmurade och rektangulära fönsterbågar insattes. Ett tälttak med dagens utformning tillkom, krönt med en lökformig lanternin. Ytterväggarna slammades, troligen en följd av att tegelmurverket vid det laget blivit anfrätt av väder och vind. Kyrkan fortsatte att användas för gudstjänster fram till 1796, omvandlades därefter till ekonomibyggnad och som sådan underhölls den alltmer bristfälligt. I protokoll från besiktning 1864 uppgavs den vara ytterst förfallen och berövad all inredning. Vissa reparationer följde, bl. a. tillkom ny takhuv 1895, men 1921 hade den åter förfallit och beskrevs som ruin. Då hade dock en stark opinion vuxit för att rusta upp och ta tillvara den gamla gårdskyrkan. Ett första restaureringsprogram upprättades 1922 av arkitekt Erik Fant och 1928 inleddes arbetena med konservering av kyrkorummets kalkmålningar. Vid takomläggning 1940 reparerades sakristians bjälklag, kyrkspån lades på sakristia och vapenhusets tak, medan långhuset fick en mer provisorisk spåntäckning. 1946 dränerades byggnaden för att hejda pågående frostsprängning och murverken reparerades med handslaget tegel. En grundförstärkning gjordes 1955 och 1958 kunde den första gudstjänsten sedan 1796 hållas.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041620
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
astrografen
Bebyggelse - byggnad21000001470824http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001470824Bebyggelse - byggnadUPPSALA LUTHAGEN 62:4 - husnr 18astrografenLän: Uppsala, Kommun: Uppsala, Landskap: Uppland, Socken: Uppsala , Stift: Uppsala stift, Församling: Uppsala domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1913 - 191417.62133456109514,59.85715991330881http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001470824http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001470824http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001470824RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001470824
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länEnköping
AVTRÄDE
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701123
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länEnköping
AVTRÄDE
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703648
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÄlvkarleby
AVTRÄDE
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703981
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÖsthammar
AVTRÄDE
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701122
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
BACKMANSKA HUSET
HistorikHistorikByggnaden är en framkammarstuga med två hela våningar, vind och källare. Den är uppförd i timmer på en grund av gråsten och har sadeltak täckt med tegel. Exteriören förändrades under perioden 1850-90 i så motto att den fick en stående panel och en förstukvist med lövsågeridekor. Det finns också spår i fasaden efter en påbyggnad som revs 1953. Interiören är till vissa delar mycket välbevarad. Det fäller främst salen på övre våningen, där inredningen i stort bevarar karaktären av sent 1700-tal. I övervåningen finns fortfarande kvar fönsterbågar från 1700-talet, vissa med äldre glas. Övriga rum visar prov på värdefulla interiörer från 1700-talets senare hälft och från 1800-talet. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 1993-12-03
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001623983
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÄlvkarleby
BADHUS (K118.028)
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000675457
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länTierp
BAGARSTUGA
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701459
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länTierp
BAGARSTUGAN
Historiska/ursprungliga kategorierHistorik1997 utökades byggnadsminnet till att även omfatta flera närbelägna och relaterade byggnader, såsom t.ex. värdshuset (uppfört under 1820-talet). KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om utökning av byggnadsminne, 1997-11-28.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701270
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
Balingsta kyrka
TakformTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444460
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÖsthammar
BELISARS TEMPEL
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703861
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
Berthåga kyrkogård
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikBerthåga kyrkogård och krematorium invigdes 1965. Anläggningen är ett verk av landskapsarkitekten Ulla Bodorff och krematoriet är uppfört efter arkitekten Kurt von Schmalensees ritningar. Det var 1955 som kyrkofullmäktige beslutade att en ny kyrkogård med krematorium skulle anläggas i Berthåga. Året därpå anordnades en inbjuden arkitekttävling för byggande av krematorium med begravningskapell. Tävlingen vanns av Kurt von Schmalensee med förslaget Campo Santo som han fick i uppdrag att arbeta vidare med. Schmalensee var vid denna tid stadsarkitekt i Norrköping. Ulla Bodorff anlitades, eftersom hon räknades som en av de mera framstående trädgårdsarkitekterna i landet, dessutom med tidigare erfarenhet av kyrkogårdsutformning, t.ex. Korsuddens begravningsplats i Mora. Även Kurt von Schmalensee hade erfarenhet av kyrkogårdar och hade tidigare ritat krematorierna i Motala och i Norrköping. Bodorffs planer för kyrkogården präglades delvis av amerikanska influenser och hon var den första i Sverige som talade om landskapskyrkogården som begrepp. På en landskapskyrkogård har man sammanfört gravkvarteren i större enheter i form av sammanhängande gräsytor. Det var även en ekonomisk fråga, eftersom denna typ av kyrkogårdar medförde en enklare och mer rationell kyrkogårdsskötsel. Bodorff talade också om begreppet det lånade landskapet, som innebär att man vidgar en anläggning och låter den domineras av fjärrperspektiv och luftrum, vilket är en del av japansk trädgårdsfilosofi.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548948
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÖsthammar
BETJÄNTFLYGELN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000425985
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
BIBLIOTEK- OCH MUSEIBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTomten är bebyggd med två stenhus. Gårdshuset, en kvadratisk byggnad under spetsigt valmtak, tillhörde ursprungligen "professor Skytteanum" Johannes Schefferus och byggdes troligtvis på 1670-talet som bibliotek och museum enligt ritningar av Olof Rudbeck. I byggnaden finns tre rum med välvda tak, källare samt vind. Gatuhuset uppfördes av bergmästaren Johan Abraham Gyllenhaal, och efter hans död år 1788 skänktes hela fastigheten till Vetenskapssocieteten. Hörnhuset, som om- och tillbyggdes på 1860-talet, inrymmer societetens huvudlokaler, medan det mindre huset används som bibliotek. Båda byggnaderna restaurerades 1957-59. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581807
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länTierp
BIBLIOTEKET
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701393
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länEnköping
Biskopskulla kyrka
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningBiskopskulla kyrka är en medeltida salkyrka med torn i väster, sakristia i norr och vapenhus i söder. De äldsta delarna utgörs av långhusets västra del som härrör från omkring 1200. Övriga delar har byggts till under medeltiden. Tornhuven och de valmade takfallen på vapenhus och kor fick sitt utseende på 1700-talet. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade, smygar och hörn samt fönster- och portomfattningar är slätputsade. Kyrkan har tidigare varit rödfärgad, troligen fram till 1861. Tak och tornhuv är täckta med tjärade spån. Fönstren är rundbågiga och försedda med spröjsade träbågar målade i grönt. Fönsterbänkarna är täckta med falsad plåt. Mot koret står tre kraftiga, stödjande murpelare. Vapenhusporten har en bräddörr med fiskbensmönstrad, profilerad panel.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444399
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
Björklinge kyrka
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkan av såväl medeltiden som stormaktstiden. Kyrkorummet är täckt av fem putsade tegelvalv med ribbor. De bägge östra valven är tillkomna vid 1600-talets ombyggnad. De har också de rikast utformade valvribbmönstret och är försedda med valvanfang som pryds av sandstensskulpturer. Slutstenen i korvalvet är försedd med ett nedhängande ornament som liknar en druvklase. De medeltida valven är försedda med målningar från 1400-talets mitt och hänförs till vad som brukar kallas Mälardalsskolan. Det västligaste valvet är dock målat senare och har attribuerats till Tierpsskolan. Vid den stora ombyggnaden på 1600-talet tillkom ny bänkinredning och ny predikstol. Bänkinredningen har bevarats till vår tid. Den är indelad i slutna kvarter och har gavlar och bänkskärmar är försedda med pilastrar som bär upp en fris med klassiska triglyfer. Bänkinredningen är marmorerad i grå toner. Färgen tillkom vid en renovering 1917-18 då man försökte återskapa inredningens ursprungliga kulör. I koret, på dess södra, sida finns en bänk, vars skärm utgörs av ett före detta korskrank från 1600-talet. Skranket har en mycket rik utsmyckning med snidade, förgyllda ornament och skulpturer mot en vitmålad bakgrund. I korets södra del finns även gradänger med stolar för kören som satts in på senare år. Altarbordet av trä har en klassicistisk form liksom den stora altaruppsatsen med altartavla av Kristus på korset. Altarringen har en helt modern form och är tillkommen 1988. Orgeln byggdes 1740 av Olof Hedlund i Stockholm. Den restaurerades nyligen och räknas till en av de förnämsta barockorglarna i Uppland. Den har bevarat sin gråmålade fasad i barock med förgyllda ornament. Läktaren byggdes redan 1673. Den bärs upp av träkolonner och har en gråmarmorerad bröstning med målade vapensköldar. Bröstningen delas in i sektioner av halvkolonner. I koret finns det största av alla gravminnen i Björklinge kyrka och det är en tumba av öländsk marmor som innehåller riksrådet Otto Flemings och hans hustru Catarina Charlotta Gyllengrips kistor. Fleming dog 1778. Koret rymmer dessutom mängder av begravningsvapen som hänger på väggarna. Det är huvudvapen och anvapen för ätterna Kruus och Wrede mfl. Under kyrkan finns även tre gravvalv. Sätuna gamla grav ligger under mittgången. Sätuna gravkor ligger under den på 1650-talet tillbyggda östra delen. Sandbro grav har sin plats under kyrkans medeltida kor, väster om Sätunakoret.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444461
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länTierp
Björns fyr
ByggnadsbeteckningTakformLanternin
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028177
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länUppsala
Bladåkers kyrka
FasadmaterialHistorikBladåkers kyrka antas ha föregåtts av en äldre träkyrka på samma plats. Den nuvarande kyrkan är byggd under slutet av medeltiden, omkring år 1500. Den är uppförd som en rektangulär salkyrka med skalmurar i gråsten som har inslag av tegel i gavelröstena. Sakristian i norr har ansetts vara äldre och tros ursprungligen ha hört till en äldre träkyrka. Vapenhuset i söder är byggt strax efter kyrkans uppförande, i början av 1500-talet. Kyrkan välvdes redan från början med tegelribbvalv. Sakristian har ett ursprungligt tunnvalv.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444462
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostUppsala länÖsthammar
BLÅBANDSHUSET
Bebyggelse - byggnadHistorikFöreningshusets planlösning är den vanliga för föreningslokaler från 1900-talets början. På bottenvåningen finns stora salen, lilla salen med bibliotek (snarast en kammare) och kaffekök samt förstu. På övervåningen finns en lägenhet om ett rum och kök. Föreningshuset är byggt med liggtimmerstomme på en huggen gråstensgrund. På västra gaveln finns en veranda som förstu till stora salen. Verandan har regelstomme och är klädd med fasspontpanel målad i gult med vita listverk. Dörren till verandan är en helfransk pardörr målad i blått. Byggnaden har ett sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor. På tacknocken finns en skorsten i rött tegel med utkragad överdel och ett gammalt klammrat plåtöverbeslag. De timrade väggarna är opanelade och målade med Falu rödfärg. Undantaget är gavelröstena som är klädda med liggande faluröd panel. Undersidan av takfoten är klädd med vitmålad pärlspontpanel och försedd med profilerade taktassar. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 2004-04-28, Dnr 221-3995-99
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583692
- Objekttyp
- BUILDING