Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping
"KLOSTRET"
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTidigare trodde man att denna byggnad var medeltida och liksom uthusbyggnaden vid nuvarande biskopsgården ingått i det på 1280-talet grundade Franciskanerklostret. Senare forskning har emellertid givit vid handen att "Klostret" sannolikt i stället uppförts som prästgård på 1500-talet. Efter restaurering 1737 fungerade byggnaden som spannmålsmagasin m.m. "Klostret" kom 1911 i domkyrkans ägo för att därefter nyttjas som materialbod. Byggnaden restaurerades 1964 och är nu av länsmuseet inrättat som museum över kyrklig stenskulptur. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092103
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länSöderköping
(BYGGNAD 2)
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000122558
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länSöderköping
(BYGGNAD 3)
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000644045
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länSöderköping
(BYGGNAD 5)
Historiska/ursprungliga kategorier21420000050232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050232Bebyggelse - byggnadSÖDERKÖPING KUNG JOHAN 3 - husnr 6(BYGGNAD 5)Län: Östergötland, Kommun: Söderköping, Landskap: Östergötland, Socken: Söderköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Söderköping S:t Anna församlingNybyggnadsår: 1750 - 189916.321697029232933,58.481483796551395http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050232RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050232
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länSöderköping
(BYGGNAD 6)
Bebyggelse - byggnad21400000122559http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000122559Bebyggelse - byggnadSÖDERKÖPING KUNG JOHAN 3 - husnr 4(BYGGNAD 6)Län: Östergötland, Kommun: Söderköping, Landskap: Östergötland, Socken: Söderköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Söderköping S:t Anna församlingNybyggnadsår: 1917 - 192516.321494916746516,58.48138125070894http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000122559http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000122559http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000122559RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000122559
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länSöderköping
(BYGGNAD 7)
Bebyggelse - byggnad21400000644048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000644048Bebyggelse - byggnadSÖDERKÖPING KUNG JOHAN 3 - husnr 9004(BYGGNAD 7)Län: Östergötland, Kommun: Söderköping, Landskap: Östergötland, Socken: Söderköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Söderköping S:t Anna församlingNybyggnadsår: 1750 - 189916.321354008188035,58.481339711878924http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000644048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000644048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000644048RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000644048
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länVadstena
ACHARII-BERGENSTRÅHLSKA HUSET
HistorikHistorikHuset var från början sannolikt envånigt, men det påbyggdes till två våningar med inredd vind i slutet av 1790-talet. 1836 köptes fastigheten av kapten C. U. Bergenstråhle. Samma år lät denne utföra en genomgripande ombyggnad som gav huset dess nuvarande karaktär med kolossalpilastrar, målad metopfris, antikiserande reliefplattor och målade blindfönster med motiv från bl.a. Bergenstråhles gård Österskog. Arkitekt och byggmästare var Abraham Nyström. Sedan fastigheten år 1911 förvandlades till fabrik ombyggdes bottenvåningen successivt till kontor. En restaurering inleddes 1973. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000145301
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länFinspång
ADMINISTRATIONSBYGGNAD
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000080534
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länLinköping
ALLHELGONAKYRKAN
StommeHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000106146
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
ALLMÄNNA LASARETTET
Byggnadsbeteckning21400000574110http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000574110Bebyggelse - byggnadMOTALA MEDEVI BRUNN 2:1 - husnr 5ALLMÄNNA LASARETTETLän: Östergötland, Kommun: Motala, Landskap: Östergötland, Socken: Västra Ny , Stift: Linköpings stift, Församling: Västra Ny församlingNybyggnadsår: 1700 - 174914.95815981816614,58.67429419536874http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000574110http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000574110http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000574110RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000574110
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
ALLMÄNNA LASARETTET
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050169
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
ALLMÄNNA LASARETTET
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050175
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
AMIRALSKÄLLAN
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050180
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länLinköping
ANKHUS
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692830
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länLinköping
Annexet
Historiska/ursprungliga kategorier21420000052070http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052070Bebyggelse - byggnadLINKÖPING INNERSTADEN 1:13 - husnr 2AnnexetLän: Östergötland, Kommun: Linköping, Landskap: Östergötland, Socken: Linköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Linköpings domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1940 - 194515.61617736494751,58.409791135618555http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052070http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052070http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052070RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052070
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länLinköping
ANSGARSKYRKAN
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014616
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länKinda
Anslutningsspåret
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningEn anslutning från Trafikverkets spår, för att köra in loken i stallet. Spåret ligger delvis på äldre slipers av betong.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029804
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länVadstena
APOTEK
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikApoteksbyggnaden vid Rådhustorget, en tvåvånings panelad timmerbyggnad under sadeltak med valmade gavelspetsar. Byggnaden uppfördes troligen vid mitten av 1700-talet som bostadshus, och inrymmer sedan 1800-talets senare del även apotekslokaler. Interiören har i flera omgångar ombyggts. Vid 1900-talets början tillbyggdes huset med ett trapphus mot gården. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000147451
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
APOTEKSBYGGNINGEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050146
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMjölby
APPUNA KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierHistorik kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den första kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten under 1100-talet med rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid, som var dekorerad med rundbågefris och lisener. Ett torn tillbyggdes sannolikt i väster på 1200-talet. Kyrkan om- och tillbyggdes vid ett flertal tillfällen under medeltiden. Kyrkan var enligt olika uppgifter redan i dåligt skick under 1700-talet, då tornet och absiden revs. Kyrkobyggnaden utdömdes i slutet av 1700-talet, men renoverades nödtorftigt och först 1869 togs beslut att bygga en ny kyrka. E Ekhoff besökte kyrkan i oktober 1883 och noterade; "Kyrkan i aldelles förfallet skick, nästan en ruin, består af skepp, kor, sakristia, tornqvadrat och vapenhus." Den medeltida kyrkan revs 1886 och ett flertal av de medeltida föremålen skänktes till Historiska museet i Stockholm. År 1874 förelåg en färdig ritning till nybyggnad från Överintendentsämbetet. Denna ritning har inte påträffats i arkivgenomgången inför denna sammanställning. Församlingen ansåg dock att den föreslagna kyrkan var för stor och kostsam och utsåg själva en person som skulle utföra ett ritningsutkast. Med detta som grund samt med vissa önskemål om att kyrkan inte skulle ha någon korsform eller kupol och sittplatser för högst 300 personer skickades förslaget tillbaka till Stockholm. Det första ritningsförslaget avsåg tydligen en stor katedralbyggnad av den typ som var populär under 1800-talets senare del. Exempel på nära håll finns t ex i Orlunda, där en centralkyrka uppfördes 1888 eller den enorma kyrkobyggnaden som uppfördes i Högby 1871. Överintendentsämbetet översände en ny ritning 1877, som i stort sett motsvarar dagens byggnad. Trots att kyrkan är uppförd så pass sent som 1887, så saknas uppgifter om vem som var arkitekt. Det finns två namn som har satts i samband med kyrkan och det är arkitekterna Ludvig Hedin och Ernst Jacobsson. Ritningarna godkändes av Hedin, men det är oklart om han även är upphovsmannen. Ludvig Hedin (1826-1917) var stadsarkitekt i Stockholm mellan åren 1863 och 1898. Han har ritat ett flertal kyrkobyggnader, men de är utförda innan han tillträdde som stadsarkitekt. Under sin tid som stadsarkitekt bedrev han ingen privat arkitektverksamhet, vilket skulle kunna tyda på att han inte hade något uppdrag åt Överintendentsämbetet att utföra ritningar till Appuna kyrka på 1870-talet. Ernst Jacobsson (1839-1905) var en av det sena 1800-talets mer framträdande arkitekter. Jacobsson tillhörde den generation arkitekter, som intresserade sig för den nya tidens, d v s industrialismens, byggnadsmaterial. Han utnyttjade ofta den nya snickeriindustrins möjligheter, vilket även är tydligt i inredningen till bl a Hannäs kyrka. I verksförteckningen över Ernst Jacobssons arbeten i boken Arkitekt - Oscarian - Jude från 1991 finns inget nämnt om att han var inblandad i Appuna kyrka. Däremot finns sexton andra kyrkor medtagna, som han ritade under perioden 1864 - 1888. Den nya kyrkan uppfördes strax söder om den medeltida kyrkan och invigdes 1887. Den fick en för tiden ganska typisk utformning i en medeltidsromantisk stil med strävpelare med enbart dekorativ funktion och rundbågiga öppningar. Fasaderna är vitputsade och står i stor kontrast till kyrkans överdådigt målade interiör. Interiören är mycket välbevarad med rikt dekorerade valv och väggar. Den fasta inredningen, som bänkinredning, predikstol, orgel och orgelläktare tillhör originalinredningen. Vid en omfattande renovering mellan åren 1993 och 1995 utförde konservatorerna vid Östergötlands länsmuseum en försiktig rengöring av de väggfasta målningsskikten. De konstaterade att långhusets målningar sannolikt tillkom något tidigare än koret. På valvribbornas slutsten i orgeltravéen upptäckte de två signaturer i blyerts; "målat af J L&Quist, Knut Karleby, dec 1887" samt "A O Bergling 2/10 - 87." Korets målningar liksom altartavlan målades först 1898 av Ludvig Frid (1855-1909). Han var en ofta anlitad kyrkomålare i framför allt Småland och har målat såväl altartavlor som arkitekturbunden utsmyckning. Arkitekt Kurt von Schmalensee uppgjorde ett förslag till restaurering 1952. Förslaget innebar bl a att kyrkans ursprungliga muralmåleri till stor del skulle tas bort och predikstolen från 1600-talet återuppsättas. Landsantikvarie Bengt Cnattingius ansåg i ett yttrande; "Den gamla predikstolens återuppsättande innebär visserligen ett visst brytande av den enhetliga nygotiksinteriören, men då denna - speciellt beträffande predikstolen - står på en konstnärligt ganska låg nivå bör enligt min mening den gamla predikstolen äga företräde så mycket mer som den är liten i formatet. Valvmålningarna äro likaledes av ringa konstnärligt intresse men deras borttagande måste dock ifrågasättas." Restaureringen blev uppskjuten, men 1965 låg von Schmalensees förslag till grund för ett reviderat åtgärdsförslag. Då hade 1800-talets "stillösa eklekticism" börjat uppskattas och i samband med granskningen av förslaget sk
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000026633
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länYdre
Arbetarbostad
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015930
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länLinköping
ARBETARBOSTAD
Bebyggelse - byggnad21400000105395http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000105395Bebyggelse - byggnadLINKÖPING LJUNG 1:6 - husnr 5ARBETARBOSTADLän: Östergötland, Kommun: Linköping, Landskap: Östergötland, Socken: Ljung , Stift: Linköpings stift, Församling: Vreta klosters församlingNybyggnadsår: 1787 - 179515.444439012667159,58.5277213294406http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000105395http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000105395http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000105395RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000105395
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMjölby
Arkiv
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Vid Sya tingshus ena gavel ligger den byggnad som tidigare fungerade som arkiv och häkte. Det är ett envåningshus med fasader av rött tegel som vilar på en granitsockel. Sadeltaket är tegeltäckt. Byggnaden är omsorgsfullt mönstermurad med tandsnittsmotiv i takgesimsen och trappgavelmotiv. Arkivbyggnaden med tre brandfria valv uppfördes 1879. Häradets sparbank ägde också rätt att begagna ett av valven. KÄLLA: Tingshusinventeringen 1998-05-29
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041303
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länKinda
ARKIVBYGGNAD
Bebyggelse - byggnadHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - I tingsrättens uppgifter, sammanställda av Lars Montelius, finns fotokopior föreställande en arkivbyggnad i tegel. Arkivbyggnaden uppfördes i början av 1890-talet för förvaring av Kinda häradsrättes arkivalier. Den är belägen strax söder om Tingshustorget vid dåvarande utfarten mot Vimmerby. Golvytans mått är enligt bevarade ritningar 15x21 fot. Byggnaden användes som arkivlokal fram till 1933. Den finns alltjämt kvar oförändrad. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-04
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041290
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länNorrköping
arkö båk
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInvändigt utgör båkens väggar av liggande, omålad panel. Lejdarplanen utgörs av omålade, ohyvlade brädor och planen är försedda med räcke. I de övre planen finns håltagningar för de stänger som användes för att fästa signalflaggor på. Det tredje planet är utrustat med en väggfast skrivpulpet. En trätrappa/stege förbinder planen med varandra. Väggarnas panel har klotter av olika slag med namn, initialer och årtal. Flera av dem är gjorda av soldater som vaktade farleden. Trots sin otillgänglighet har båken lockat till sig besökare och även de har skrivit namn och besöksdatum på väggarnas panel. Bland besökarna finns kompositören och författaren Evert Taube. Hans beskriver utsikten från de små fönsteröppningarna och de många inristningarna i sin bok På kryss med Eleonor. Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Östergötland, 2021-12-08, dnr 432-6744-2012
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027990
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
ARRENDATORFLYGELN
ByggnadsbeteckningHistorikDe båda västra flyglarna är uppförda i början av 1800-talet i reveterat timmer men i samma stil som de östra. Den södra, arrendatorsflygeln, är renoverad och används idag som bostad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1989-03-17. Dnr 221-3870/88
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000040815
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
ARRENDATORSBOSTAD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000050205
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länYdre
ASBY KYRKA
Nuvarande kategorierTakformSadeltak - Valmat, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000133275
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länLinköping
ASKEBY GÄSTGIVAREGÅRD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikAskeby Gästgivaregård är en parstuga i två våningar, sannolikt uppförd under senare delen av 1700-talet, och nu tjänar byggnaden som flygelbyggnad till Askeby Östergård 1:1. Exteriör Parstugan har ett sadeltak täckt med flackt enkupigt handslaget lertegel. När taket lades om 1988 återanvändes delvis det gamla teglet och komplettering skedde med liknande tegel från Kummelby. Taknock, vattbrädor och hängrännor är i trä. Västra gavelns vindskivor i nockpartiet har järnbeslag. Skorstenen är murad i rött tegel med krön och underbeslag av plåt. Den västra skorstenen plockades ned till vinden 1948. Fasaden är en rödfärgad locklistpanel som troligtvis sattes upp under 1900-talets första hälft och spikades med trådspik. Vattbrädor i trä avslutar fasaden mot grunden som är i murad av obearbetad fältsten och utstrukna fogar. Knutbrädor och foder är vitmålade. Den södra delen har en enkel veranda som sannolikt tillkommit vid 1800-talets mitt. Verandan är försedd med ett pulpettak med enkupigt tegel och hängrännor i urholkat trä lagda i smidda rännkrokar. Dess räcken är i kryssutförande med fasta bänkar på båda sidor. Trappan är i trä och väggen är här i vitmålad lockpanel. Ytterdörren från tidigt 1950-tal är i karrosseripanel och försedd med en mindre fönsterinfattning. Här bör även originaldörren nämnas som finns bevarad i en bod. Den har diagonalställd och profilerad panel, målad med en guldockra oljefärg och dess portklapp är i mycket kvalitativt smidesutförande. Under huset västra del finns en tunnvälvd källare murad i obearbetad fältsten. Källaren är från husets byggnadstid med jordgolv och flera förvaringsnischer. Ingången går via en källarhals med sadeltak täckt med enkupigt tegel och tränock. Den svarta bräddörren har ett smitt handtag av 1700-talstyp. Kraftiga kallmurar omfattar källarhalsen på båda sidor. Den norra långsidan har en kökstillbyggnad med ett pulpettak klätt med enkupigt tegel. Tillbyggnaden kan konstateras tillkommen före 1950 och sannolikt redan under 1800-talet då fönstrens profilering tillhör 1800-talet. Fönstren är i tvåluftsutförande med två rutor i varje båge. Fönsterbeslagen varierar men det finns kvar dem som är från 1700-talet, tidigt och sent 1800-tal samt bågar från 1950-talet i äldre karmar. Övervåningen har minst tre fönster med mycket gammalt munblåst fönsterglas. Interiör Planlösningen är som helhet bevarad. Det är enbart köket som är utbyggt mot norr. Interiörens huvudsakliga karaktär präglas av en renovering vid mitten av 1800-talet då lerkliningen förnyades och bemålades med schablonmålningar i limfärg. Schablonmålningarna återkommer i nästan alla byggnadens rum. Målningarna har dock ett behov av konservering då lerkliningen behöver kompletteras och fästas. En stor del av originaldörrarna från 1700-talet är bibehållna förutom två masonitdörrar i nedre farstun som tillfördes i början av 1950-talet. Flertalet av 1700-talsdörrarna har även ursprungliga gångjärnsbeslag och två dörrar har även kammarlåsen bevarade. Även fönstersnickerier i form av mittposter och foder med profilering från 1700-talet finns bevarade, med originalmålning i tunt målad mörkt grå linoljefärg. Vidare finns två öppna spisar bibehållna, sannolikt från byggnadstiden. Renoveringen som ägde rum under 1950-talet fick till följd att köket fick nya ytskick, ny skåpsinredning, de två nämnda masonitdörrarna samt nya tapeter. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23, Dnr 432-9903-88
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001507500
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länLinköping
ASKEBY KYRKA
Nuvarande kategorierByggnadsdelGravkapell, Korsarm, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092721
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
ASKS KYRKA
Nuvarande kategorierInteriörbeskrivningInteriör beskrivning Långhusets golv består av råhuggna kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade. På norra sidan syns spår efter ett igenmurat fönster. Kyrkorummet består av två travéer täckta med kryssvalv och den östra delen, tornets bottenvåning är täckt med ett tunnvalv. I tunnvalvet finns hål efter klockrepen. Kryssvalven är täckta av kalkmålningar, som har tillskrivits mäster Amund Nilsson och är daterade till tiden omkring 1490. De framställer bl a scener ur Gamla testamentet. De gråmålade fönstren är kopplade och tillkom 1950. På södra sidan finns en medeltida järnbeslagen dörr till vapenhuset. Den slutna bänkinredningen är indelad i två kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr. Den tillkom 1950 efter ritningar av arkitekt Erik Fant och är målad i grått med marmorerade speglar. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från öster och har ett murat och vitputsat underrede. Korgen härrör från en predikstol, som tillverkade 1741 av snickaren Blomberg i Skänninge och målades av Sven Gustafsson Stoltz i Vadstena. Predikstolen har förändrats vid flera tillfällen. Kyrkans dopfunt är av röd kalksten och daterad 1660. Den tillhör en typ av dopfuntar som tillverkades av stenhuggaren Mikael Hacke i Skänninge eller Johan Andersson Silfverling i Vadstena. Korets golv är av samma typ som i långhuset. Väggarna är vitkalkade och på norra sidan finns ett sakramentsskåp med ett dekorativt smidesgaller. På norra sidan finns även en rundbågig ingång till sakristian med en avlutad trädörr med järnskodd kant. På södra sidan finns en liten fönsteröppning och i absidens sydvägg en piscina. Koret täcks av ett tunnvalv. Triumfbågen är svagt spetsbågig och försedd med kalkmålningar av samma typ som i långhuset. Altaret är murat och vitputsat och försågs 1950 med en ny kalkstensskiva. Altarringen, som är gråmålad med liggande speglar försedda med blomornament, ansluter mot väggarna i söder och norr. Den tillkom sannolikt i slutet av 1800-talet. Sakristian är belägen på korets norra sida med ingång från koret samt med en direktingång på västra sidan. Golvet består av breda obehandlade brädor. Väggarna och rummets tunnvalv är vitputsade. Dörrbladet i väster har en avlutad plankstomme med ålderdomliga bandgångjärn och smidesdetaljer. I öster finns en fönsteröppning med gråmålat järngaller. Dörren till långhuset är försedd med ett kraftigt stocklås. Vapenhuset är beläget på långhusets södra sida. Golvet består av ett kalkstensgolv av samma typ som återfinns i långhuset. Väggarna är vitputsade, mot söder finns ett litet vindfång, som avskiljs med en vitmålad träpanel och brunbetsade furudörrar från 1950. Taket är klätt med en obehandlad profilerad träpanel, som är äldre i den västra delen. Till långhuset finns en medeltida järnbeslagen trädörr. Tornet nås via en utvändig dörr på korets södra sida. Kyrkan har två senmedeltida klockor. Vinden över långhuset nås via tornet. Takstolen har en medeltida karaktär, men har inte kunnat dateras genom dendrokronologi. På vinden finns spår efter brand och antikvarie Jan Eriksson i Linköping har tolkat att takstolen är uppförd efter branden.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000035792
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länFinspång
AURORAS TEMPEL
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692801
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länYdre
AVTRÄDE
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694830
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länÅtvidaberg
Avträde
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningHuset är troligen uppförd på 1920 eller 1930-talet, och har en kvadratisk grundplan med gjuten betonggrund. Stommen är en stolpverkskonstruktion. Taket är ett pyramidtak med åtta sparrar, och ventilationshål i topp med lanternin. Fasaden är täckt med rödfärgad panel och locklist. Hörnbrädor är vita. Sockeln är gjuten i betong och synlig runt byggnaden. Taket är täckt med tvåkupigt tegel, under teglet syns äldre hyvlade takspån. Lanterninen har plåttäckning. Fönstren är enluftsfönster med korsspröjs och fyra lika stora glas. Båda fönstren är vitmålade. Dörrarna är byggda i en ramverkskonstruktion med raster för ventilering. Dörrarna är utvändigt helt vitmålade, invändigt är de omålade.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051460
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länNorrköping
AVTRÄDE
Byggnadsbeteckning21420000050195http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050195Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING ARKÖ 1:95 - husnr 2AVTRÄDELän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Jonsberg , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församling16.989966424148182,58.48837144410053http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050195http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050195http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050195RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050195
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länMotala
AVTRÄDE
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050170
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länÅtvidaberg
AVTRÄDE
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050279
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länSöderköping
AVTRÄDE
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050226
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länLinköping
AVTRÄDE
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692788
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostÖstergötlands länNorrköping
AVTRÄDE
Bebyggelse - byggnad21420000050197http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050197Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING ARKÖ 1:99 - husnr 5AVTRÄDELän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Jonsberg , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församling16.990619198890773,58.486933374604675http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050197http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050197http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050197RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050197
- Objekttyp
- BUILDING