Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länAlvesta
ALVESTA STATIONSHUS
Bebyggelse - byggnadHistorikStationshuset i Alvesta byggt 1905 är ett exempel på en mycket välbevarad jugendbyggnad. Byggnaden knyter starkt an till för tiden rådande arkitekturideal och den kan ses som exempel på de mer särpräglat utformade stationsbyggnader, som började uppföras efter sekelskiftet år 1900, då man i högre grad lämnade typhusritningarna. Byggnaden har en välbevarad exteriör och delar av interiören - främst väntsalen - är också välbevarade. Det ritades av Folke Zettervall, som var chefsarkitekt vid SJ mellan 1895 och 1931. Byggnaden är uppförd i två våningar i tegel och puts med valmat tak och omväxlande jugendarkitektur. Byggnaden vilar på en delvis hög sockel av granit. Bottenvåningen har teglet synligt medan övervåningen är putsad och avfärgad i en ljus kulör. Fönsterpartierna har omväxlande storlek och form. Gemensamma drag är tättspröjsade fönsterbågar och välvda överdelar med omfattningar i tegel. Stationshuset rustades upp utvändigt 1991. Den ursprungliga gångbron över spåren med direkt anknytning till byggnadens övre väntsal togs då bort då den bedömdes komma i konflikt med de snabbare tågen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2003-05-21, Dnr 432-2406-03.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356713
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
Agunnaryds kyrka
LagskyddHistorikSamhället Agunnaryd har förutom sin nuvarande kyrka rester av två medeltida kyrkor. Vid Brånanäs, på en udde i Agunnarydssjön, ligger murrester härrörande från den gårdskyrka som tillhörde borganläggningen Agundaborg. En sockenkyrka uppfördes förmodligen före 1330 och resterna av sakristian finns fortfarande bevarade omkring 300 meter från nuvarande kyrka. Ruinen med tillhörande kyrkogård inramas av en kraftig stenmur. Kyrkan revs i samband med uppförandet av den nya kyrkan eftersom man avsåg utnyttja stenmaterialet. Dock ansågs stenmassorna olämpliga till nybygget varvid rivningen var helt onödig. Det är ytterst ovanligt att en mindre socken på landsbygden har rester från två äldre kyrkobyggnader och då 1870-tals kyrkan är förhållandevis välbevarad utgör bygden en kulturhistoriskt intressant kyrkomiljö. År 1830 konstaterade Biskop Tegnér vid en inspektion att kyrkan var i gott skick, vilket enligt uppgift var en sanning med modifikation. Församlingens tillväxt och kravet på en ståndsmässigare kyrka medförde att man under 1850- talet undersökte möjligheterna att bygga en helt ny kyrka. Trots år med missväxt och hungersnöd insamlades medel och 1870 godkändes de ritningar som arkitekten vid Kungl. Överintendentämbetet, J.F. Åbom, utformat. Biskopen i Växjö, H.G. Hultman, invigde kyrkan i oktober 1874. Sentida åtgärder Förutom koppartäckning av taket samt lagning och byte av svall som utfördes 1971 påbörjades den senaste exteriöra renoveringen 1989. Då skedde en närmast total omputsning av kyrkas fasader och luckan på absiden murades igen. Arbetet utfördes av Kyrkorestauratören i Vinslöv AB. Även målning av portar och dörrar utfördes och huvudentrén handikappanpassades. På ömse sidor om stentrappan lades en svagt lutande ramp av betongsten och ett elegant, smitt räcke tillkom. Under 1986 kalkas och målas sakristian och året efter sker en total modernisering av el- och ventilationssystemet. Ett större fläktaggregat installeras i förvaringsrummet invid koret och nya värmeledningsrör dras ovanpå sockellisten i kyrkan. Elcentralen är placerad i ett skåp under trappan i vapenhuset, en bra lösning som smälter in väl. Samtidigt beslutas att bygga en handikapptoalett intill kapprummet under läktaren vilket utförs under 1987 De senaste stora arbetena på kyrkan genomfördes under 2004 då bergvärme installeras, korgolvet byts medan långhusgolvet slipas och oljas, fönster och dörrar målas, fyra ljuskronor tillförs och ytterligare två bänkrader försvinner. Plattformen där altaret står placerat förstoras och en större radiator bakom altaruppsatsen plockas bort och ett skåpsutrymme iordningsställs istället. I den bakersta bänkraden sågas ett mindre parti av sitsen bort och kontrollpanel och utrustning för styrning av ljud/ljus/kyrkklockor monteras. Det förmodligen mest krävande arbetet vid 2004 års renovering var dock målningen av det tunnvälvda innertaket, färgen var smutsig, matt och vidhäftningen var försämrad. Efter skrapning och grundning målades taket med linolja och därmed återfick kyrkan sin lyster och ljusblåa nyans.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042165
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länTingsryd
Almundsryds kyrka
TaktäckningsmaterialHistorikAlmundsryds socken omnämns första gången i skriftliga källor 1427 och skrivs då Almeseryd socken. Under tidig medeltid utgjorde Almundsryds församling tillsammans med Urshult en församling benämnd Hvaembo vars första kyrka var belägen på Vemboö. I mitten av 1300-talet delades Hvaembo församling, varvid nuvarande Almundsryds församling tillskapades och kom att bilda annex till Urshult. Den nya kapellförsamlingen fick namnet Nykyrka, senare Ytra socken och slutligen Almundsryd. I samband med den nya församlingens tillkomst uppfördes den första kyrkan, en liten träkyrka, som var belägen alldeles intill den nuvarande kyrkan. Med tiden blev denna kyrka för trång för den växande församlingen och under biskop Esaias Tegnérs episkopat blev det alltmer aktuellt att uppföra en ny kyrka. Den nya kyrkan uppfördes i Ryds samhälle mellan åren 1828-31 utifrån ritningar upprättade vid överintendentsämbetet, ÖIÄ 1802. Vid byggandet av den nya kyrkan skall det ha utförts 21.000 mansdagsverken och 18.000 kvinnodagsverken. Invigningen skedde på midsommardagen 1832 och leddes av kontraktsprosten Samuel Elmgren. Almundsryds gamla kyrka blev om- och tillbyggd i början av 1700-talet. Ett äldre vapenhus i anslutning till västgaveln revs och kyrkan blev på längden utökad till lika kyrkans bredd. Samtidigt tillbyggdes ett nytt vapenhus. Kyrkans mått uppgick på längden till 25 meter, bredden till 9 meter och en höjd av 12 meter. Att kyrkan förlades till denna plats förklaras av att där tidigare legat en gammal kultplats som folket sedan hednisk tid haft för sed att besöka. En avbildning av den gamla kyrkan utfördes av okänd konstnär på en tapet i Kompersmåla gård, en kopia av denna utfördes år 1924 av konstnären Henrik Nordenberg. Kyrkan är byggd av sten, 41 meter lång, 19,6 meter bred, med en vägghöjd på 6,5 meter och ett torn som reser sig 33 meter över mark. Stilmässigt hänför sig kyrkan till nyklassicismen. Det rektangulära kyrkorummet avslutas i öster med ett halvrunt korparti och i väster med ett lanterninförsett torn samt på norra sidan en utbyggd sakristia. Nya kyrkan byggdes intill den gamla med endast en smal gång som skilde dem åt. Församlingens natursköna läge invid Åsnen och Mörrumsåns vattensystem gjorde orten lämplig för de kring sekelskiftet vanliga kurorterna varvid samhället Ryd med Rydsbrunn, placerat alldeles i kyrkans närhet, kom att bli ganska känt. Detta jämte tillkomsten av Fridafors pappersbruk samt Ryds glasbruk har haft till följd att församlingen till stora delar förblivit opåverkade av de stora befolkningsminskningar vilka drabbat många andra landsbygdsförsamlingar. Exteriöra förändringar Exteriört har Almundsryds kyrka under årens lopp genomgått ett antal förändringar. Den tidigaste skedde 1911 då kyrkan försågs med nya dörrar och vindfång, fönstren kompletterades med innerbågar och tornet reparerades och försågs med ny beklädnad samt att tornentrén försågs med en portalomfattning i huggen granit. År 1917 uppförs olovandes ett brädskjul avsett som bårhus. Detta var placerat öster om kyrkan, ungefär mitt på den breda gång som löper i nord-sydlig riktning. En omtäckning med kopparplåt utförs på tornlanterninen 1931. Vid samma tillfälle sker även viss ombyggnad av densamma. År 1945 installeras ett elektriskt tornur varvid tornlanterninen förses med urtavlor i samtliga väderstreck. Nästa exteriöra förändring sker 1957 då församlingen beviljas tillstånd att ersätta kyrkans befintliga tak av tegel med kopparplåt. Vid samma tillfälle genomförs en renovering av fönstrens ytterbågar vars spröjsning tjänat ut. En mer omfattande exteriör renovering utförs 1959. Vid detta tillfälle utvidgas den befintliga kyrkogården med ett 8200 kvadratmeter stort område öster om kyrkan. Vid samma tillfälle låter man även utvidga kyrkans förplats samt uppföra ett kapelliknande bårhus. I nära anslutning till kyrkan uppförs även en kombinerad toalett- och redskapsbod. Kyrkans fasadputs renoveras och fönstren målas om såväl ut- som invändigt. I anslutning till kyrkan nedgrävs en regnvattenledning samtidigt som åskledaranläggningen läggs om. Långhusets takstolar förstärks genom påspikning av dubbla, mot varandra diagonalt ställda, 1 x 4 bräder på varannan takstol. I samband med arbetena sker även förgyllning av kyrkans urtavlor. År 1961 ordnas en ny upphängningsanordning samt installeras en elringningsanordning för kyrkans tre kyrkklockor. Klockorna förses även med nya kläppar. En omförgyllning av korset och kulan på kyrkans tornspira genomförs 1981 av makarna Hörberg. År 1990 erhåller församlingen tillstånd till att utföra en utvidgning av kyrkogården mot hönshyltefjorden öster om nuvarande kyrkogård. 1996 sker en mer omfattande exteriör renovering utifrån handlingar upprättade av Arkitektgruppen Jörgen Ellerfors. Denna renovering innefattar en renovering av kyrkans fönster, portar och ljudluckor vilka rengörs från färg, lagas där rötskador påträffas och därefter målas med linoljefärg. En putsrenovering genomförs, där kyrkans t
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442530
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länAlvesta
ALVESTA KYRKA
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak, Sadeltak, Sadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442509
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länAlvesta
ALVESTA TINGSHUS
Historiska/ursprungliga kategorierTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört av sten i två våningar med spritputsade fasader och ett högt tegeltäckt mansardtak som kröns av en takryttare med spira och vindflöjel. Fönsteromfattningar och hörnkedjor är slätputsade i vitt. Frontfasaden är symmetriskt utförd med ett tydligt mittparti som markeras av entrépartiet och en rundad frontespis med häradsvapen och urverk. Rakt ovan den höjer sig takryttaren. Entrén består av en brun pardörr med gallerförsett överljus som pryds av ett järnsmitt A som i Allbo härad. Dörren omges av en sandstensportal med inskriften "V Värends domsagas Tingshus uppbyggt 1906-07". På baksidan av byggnaden syns tingssalen sticka ut i en markerad byggnadskropp som också ligger i mittaxeln. Stora småspröjsade fönster accentuerar ytterligare salens placering. I vinkeln mellan tingssalen och den stora huskroppen har en kubformad slätputsad tillbyggnad uppförts. Tingssalen ligger inte i byggnadens mittaxel. Från entrén når man vänthallen genom en öppning till höger. Hallen inrymmer idag (1998) en soffa och en tavla som bevarats från tingstiden. Själva tingssalen används av den kommunala musikskolan. Ljus faller in genom de stora fönstren bakom det bevarade podiet i fonden. Andra våningen fungerade tidigare som bostad men på detta våningsplan har flera sekundära väggar och dörrar emellertid tillkommit. I källaren finns två celler med till synes ursprungliga dörrar. På tingsrätten finns en planritning från 1799 på det gamla huset, en ritning från 1874 på arrest och tingshus samt karta över Allbo härad 1660. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns nio exteriörbilder och två bilder av tingssalen arkiverade från inventeringen 1971. Interiörbilderna visar bl.a. 1940-59 tals inredningen samt ett spaljéskrank framför åhörarna. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-16 Dagens tingshus uppfördes 1906-07 strax intill det gamla tingshuset som byggdes om till bostäder och sedan revs 1967. Tingshuset är som nämnts ovan beläget på kullen invid platsen för den gamla Alvestad by. Byggnaden har en väl bevarad exteriör byggd i tidens rådande stil med tydliga jugenddrag både i utformning av fönster liksom entréparti. Huset är putsat, taket är brutet med valmade gavlar och mitt på taket finns ett klocktorn med tingsklockan. Byggnadens baksida är tillbyggd med en länga som tillkom på 1930-talet. Tingshusets interiör är delvis förändrad. Entrén och trapphuset har kvar sin rumsliga utformning och tingssalen och väntrummet på bottenvåningen är till volymen oförändrad. På andra våningen är en öppen spis i marmor bevarad och i trappan finns en genombruten balustrad med tingsrättens initialer som minner om att byggnaden varit i bruk som tingshus. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kronobergs län, Byggnadsminnesförklaring, 2008-03-03.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696636
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
ANEBODA KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningAneboda kyrka ligger vackert belägen vid sjön stråkens strand. Den är uppförd av trä och består av ett rektangulärt långhus med utbyggda sidoportar, korabsid och ett högt torn. Kyrkan är orienterad tvärt emot de flesta, med tornet i öster och koret i väster. Tornet är mycket smalt och relativt högt, med ett spetsigt torntak. Det är utifrån sett indelat i tre plan, där det nedersta är något bredare. Övergången till nästa smalare plan sker med en svag indragning av fasaden strax över vapenhusets våning. En utkragande gesims i trä markerar i höjd med långhusets taknock gränsen mellan tornets andra och tredje plan. Huvudingången till kyrkan sker genom tornets östport som består av två moderna ekdörrar. En trappa om fyra steg i släthuggen granit, försedd med räcken i svartmålat järn, leder upp till dem. Ovanför entrén sitter ett högrest verandaliknande sadeltak och under detta en lykta i plåt och glas. Vapenhuset har på den norra och södra sidan ett litet rektangulärt fönster i liggande format. Det andra planet utgör egentligen två våningsplan på insidan. Därför har det både på öst-, norr- och sydsidan två fönster över varandra. Dessa är mycket små och av stående rektangulärt format. På det översta planet, mellan tornets gesims och takfot, sitter ljudöppningarna. Åt varje väderstreck sitter dubbla rektangulära luckor som målats i grönt. Egentlig gesims vid takfoten saknas. Torntaket är mycket högt och spetsigt och kröns av ett hjulkors. Långhuset är rektangulärt till formen och präglas i utformningen av sitt högresta tak, samt de spetsiga sadeltaken över sidoportarnas utbyggnader. Det är också förhållandevis symmetriskt. Byggnadskroppen har fyra stora rektangulära fönster på var långsida. De är grupperade två och två och mellan dem sitter sidoportarna. Dessa är ordentligt utbyggda vinkelrätt från långhusets sidor och försedda med spetsiga högresta sadeltak. Porten består av dubbla ekdörrar av modern typ. På den södra sidan leder en trappa om tre steg i släthuggen granit upp till dörrarna och på den norra en ramp av cementplattor. Över båda ingångar sitter ett litet och lågt rektangulärt fönster och vid den norra även en lykta i plåt och gulfärgat glas. På den västra gaveln, precis under taknocken, sitter ett litet rektangulärt fönster. Korutbyggnaden är något lägre och smalare än långhusets gavel, samt mycket grund. Till formen är den smalt rektangulär. På dess västra sida finns i bottenvåningen ett liggande rektangulärt fönster och strax ovanför det ett högt fönster i spetsbågeform. På den södra kortsidan finns sakristians ytterdörr av ek i modern utformning. En trappa i betong med tre steg i släthuggen granit leder upp till den. Trappan är försedd med räcken i svart smidesjärn och över dörren sitter en liten lykta av frostat glas i blyspröjs och plåt. Tornets, sakristians, långhusets och sidoportarnas tak är utförda av kopparplåt med fotrännor. Hela kyrkans fasad är klädd med tjärat spån. Knutbrädorna är också tjärade, liksom de stående reglar som delar in ytterväggarna i regelbundna sektioner. Byggnaden står på en utkragande sockel av grovhuggna stenblock. Denna har små gallerförsedda ventilöppningar och avtäcks med en smal kopparplåt. Samtliga fönster har småspröjsade ytterbågar i trä, vilka målats i grön färg.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442551
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
Angelstads kyrka
StommeExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd utifrån en rektangulär plan med absidialt kor i öster samt tillbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. De tjocka naturstensmurarna är försedda med en vitkalkad spritputs och slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Kyrkans sockel kragar ut en aning utanför fasaden och är spritputsad samt på jämna avstånd försedd med ventilationsgaller. Västra entréns dubbla kopparbeslagna portar sitter djupt indragna i fasaden och är utförda med vardera tre dörrspeglar. I valvbågens krön ovan porten har man placerat en liten glasad lanterna. Planet nedanför den skrapgallerförsedda naturstenstrappan är belagt med granitplattor. På var sida om trappan sitter enkla svarta smidesräcken. På västra gaveln i höjd med orgelläktaren sitter två runda fönster vilka förser läktaren med ljus. Fönstren sitter indragna i fasaden och fönsternischens undre kant har klätts med kopparplåt. Fönstren är målade i en ljusgrå kulör. I putsen på gaveln kan man skönja två stycken ankarjärn. Gavlarnas vindskivor är av trä och svartmålade. Långhusets sadeltak liksom de valmade taken på sakristia och vapenhus är klädda med tjärade spån. Samtliga tak är försedda med hängrännor och stuprör av koppar vilka löper ända ned till mark och ansluter till en nedgrävd dränering. Utmed takfoten på långhuset, absiden och de båda tillbyggnaderna löper ett svartmålat listverk av trä. Långhusets fönster är högresta, bågvälvda 4-lufts fönster med blyspröjsat färgat katedralglas. Fönstren sitter djupt indragna med svagt sluttande solbänkar av natursten. De enkla ytterbågarna har på senare tid kompletterats med innerbågar och är målade i samma ljusgrå färg som västfasadens fönster. På långhusets gavelspetsar sitter enkla smideskors, på den västra gaveln sitter dessutom en flöjel av koppar. Mitt på kyrkans norra sida ligger en utbyggd sakristia försedd med en separat ingång i öster. I sakristians nordvästra hörn, där denna möter långhuset, ligger en kraftig stenhäll på marken vilken försetts med ett fyrkantigt hål i mitten. På motstående fasad har man låtit uppföra kyrkans vapenhus vars entré försetts med dubbla låga träportar klädda med en profilerad panel. Centrerat på kyrkans absid i öster sitter ett bågvälvt korfönster, i samma storlek som långhusets, vilket på insidan försetts med ett färgat glasfönster. På kyrkans östra och norra fasad, särskilt på sockeln, syns tydliga tecken på algpåväxt. På ett flertal ställen runt om kyrkan har putsen varit föremål för reparationsarbeten vilka ännu inte avfärgats.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442599
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
ANNELUNDSKYRKAN
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051263
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
Annerstads kyrka
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningTornentrén markeras av två pelare med överliggande fronton utförda i natursten. Ovan entrén finns en inmurad stenhäll med en slätputsad listomfattning vars inskription lyder: Nybyggd i Carl XIV Johans Regeringsår 1824 Si! Denna stenen skall vara vittne mellan oss at I Eder Gud icke försaka skolen Josuah 24 cap. 27 v. Ovanför stenhällen i höjd med tornets andra avsats sitter ett runt fönster vars spröjs delar det i åtta cirkelsektorer. Tornets västra och södra fasader är kraftigt angripna av rödalger. Tornet är försett med ett pyramidformat tak krönt av en kvadratisk lanternin av trä med blinderade valvbågade öppningar. Hörnen markeras av svagt utskjutande risaliter. På tornets krön står ett kopparklätt klöverbladskors. Träpanelen på lanterninens södra sida är angripen av röta. Tornet är försett med urverk och har en urtavla i väster, dessutom är tornet försett med dubbla ljudluckor i alla väderstreck. Kyrkan är uppförd utifrån en rektangulär plan med en utbyggd halvrund sakristia i öster och ett kvadratiskt torn i väster. Väggarna är spritputsade och vitkalkade med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Sockeln är avfärgad i kimröksgrått. Utmed långhusets takfot löper ett kraftigt listverk av trä under listverket en slätputsad bård. Absidens listverk utformat i likhet med långhusets men format i putsen med hjälp av dragmallar. Taket på långhuset, tornet och absiden är täckt med kopparplåt och försett med hängrännor och stuprör av koppar. På södra långsidan finns en entré vars enkla omfattning utgörs av två risaliter med bas och kapitäl samt ett överliggande listverk. Hela omfattningen är utförd i krysshamrad natursten. Ovanför entrén sitter ett lunettfönster. De högresta, bågvälvda fönstren med kopparklädda solbänkar delas genom mitt- och tvärpost i sex lufter. Fönstren är indragna i fasaden och har på senare tid försetts med blyspröjsade innanfönster. Ytterbågarna är målade i en mörkbrun kulör medan innerbågarna är vita. På långhusets västra gavel, på vardera sidan om tornet i höjd med orgelläktaren sitter ett runt fönster vilket förser läktaren med ljus.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442602
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länTingsryd
ARBETARBOSTAD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579646
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
ASA KYRKA
StommeExteriörbeskrivningAsa kyrka är uppförd i sten och naturskönt belägen i kraftigt sluttande terräng invid Asasjön. Den består av ett rektangulärt långhus med klocktorn i väster och en utbyggd sakristia åt norr. Koret är orienterat åt öster, men korabsid saknas. Istället ligger intill kyrkans östra gavel ett separat gravkor över friherre Leyonhufvud. Tornet är relativt högt och enkelt utformat, utan våningsindelande friser eller andra rent dekorativa element. Kyrkans huvudentré finns på västsidan av tornet och på grund av höjdskillnaderna är dess trappa av släthuggen granit utförd i hela nio steg. Mot fasaden sitter två räcken av svartmålat järn, en på var sida om den rektangulära träporten, samt ett mitt i trappan. Porten har fyra speglar på var dörrblad och är målad i gulbrunt. Dörren sitter i ett rektangulärt urtag strax innanför murliv, där även minnesstenen sitter. Denna är av svart sten med förgyllda bokstäver. Texten lyder: UNDER KONUNG GUSTAF IV ADOLPHS REGERING BYGGDES ASA KYRKA ÅREN 1806 OCH 1807. Mellan stenen och dörrens överkant sitter ett utkragande och konsolburet entablement, och under detta två enkla lyktor i plåt och glas. Strax över minnesstenen sitter en lunett, vilande på ett mindre konsolburet entablement. Något under takfoten sitter tornets fyra ljudöppningar, ett åt varje väderstreck. Ljudluckorna sitter i rundbågevalv och är klädda med liggande panel, målad i mörkt brunt. Gesimsen är ett profilerat listverk som dekorerats med tätt sittande konsoler och målats i beige. På bottenvåningen har tornet ett fönster till vapenhuset på den södra sidan. Detta är stort och rundbågeformat. På samma sida sitter även två ankarslut synliga i fasadens puts, det ena enkelt och det andra kryssformat. Torntaket är trappstegsformat med fyra gradänger. Den öppna lanterninen är helt inklädd med plåt, som målats i en beige färg. Dess öppningar är rundbågeformade och har svartmålade järngaller. Plåtens markering av bågens anfanger utgör den enda egentliga dekorationen. På lanterninen sitter en låg rundad huv som kröns av en förgylld spira med en stjärna med kometsvans. Långhuset är rektangulärt till formen och enkelt utformat. Det präglas, bortsett från sakristians placering, av klassicistisk symmetri. På den södra sidan har långhuset fyra höga fönster i rundbågevalv. I mitten mellan dessa sitter sidoporten i ett likadant rundbågevalv som dock dragits ner till marknivån. Den rektangulära dörren är målad i gulbrunt och har fyra speglar på var halva. Över den sitter två enkla lyktor i plåt och glas. Lunetten, strax ovanför, motsvarar i form och placering de övriga sidofönstrens överdel. En mörkt brun trätrappa leder upp till sidoporten, med tre steg åt söder och en ramp åt öster. Långhusets norra sida har också fyra fönster. Utformningen motsvarar den södra sidans, dock är porten ersatt av ett fönster och sakristians utbyggnad ersätter det andra fönstret från öster. På den östra gaveln sitter två likadana rundbågsfönster. Längs med långhusets takfot löper en profilerad gesims målad i beige. Sakristians utbyggnad är låg, och dess valmade tak når med nocken upp till långhusets takfot. Till formen är sakristian närmast kvadratisk, med ingång från väster. Dörren är tvådelad med tre speglar på vart blad och målad i brungult. Två trappsteg i släthuggen granit leder upp till porten, som kröns av ett litet utkragande entablement. Ovanför detta sitter en enkel lykta i plåt och glas. På den östra sidan sitter ett litet rektangulärt fönster i ett stickbågevalv. Tornets gradängtak och lanterninens huv är klädda med kopparplåt. Långhusets och sakristians tak är klädda med spån. Hängrännor och stuprör är utförda i svartmålad galvaniserad plåt. Fasaderna är genomgående spritputsade. Undantaget är fönster- och dörromfattningar som liksom entablement slätputsats. Fasaderna är avfärgade i vitt. Nertill har kyrkans sockel lämnats oputsad runt hela byggnaden och består av stora naturstenar med huggen utsida, satta i cementbruk. För ventilationens skull finns runt långhuset fem synliga ventilgluggar, samt fem under marknivå som försetts med i grusgången uppstickande plaströr med koniska hattar av plåt. De förra saknar galler för öppningarna. Samtliga fönster har ytterbågar av trä som målats i gulbrun färg. De är alla småspröjsade och försedda med ofärgade glasrutor. Solbänkarna är utförda i släthuggen röd sten.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442553
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
Avträde
Historiska/ursprungliga kategorier21420000051909http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051909Bebyggelse - byggnadLJUNGBY ISSJÖA 1:12 - husnr 9001AvträdeLän: Kronoberg, Kommun: Ljungby, Landskap: Småland, Socken: Hamneda , Stift: Växjö stift, Församling: Södra Ljunga församling13.811933697087962,56.6233800657799http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051909http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051909http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051909RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051909
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länTingsryd
AVTRÄDE
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691498
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
AVTRÄDE
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049256
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
AVTRÄDE
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691502
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
Berga kyrka
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKyrkan ligger i öst-västlig riktning med halvrund utbyggd sakristia i öster och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan har två ingångar en genom tornet samt en mitt på södra långsidan. Dessutom finns en separat ingång till sakristian på absidens sydöstra sida. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsad fasad och slätputsade fönster- och dörromfattningar. Spritputsen är avfärgad i en svagt gul kulör medan de slätputsade partierna avfärgats i vitt. Sockeln, även den spritputsad, har avfärgats i kimröksgrått och försetts med inmurade rosettventiler av gjutjärn. Från den i terrängen lägre belägna parkeringen i väster leder en bred naturstenstrappa i tre etager upp till den gatstensbelagda kyrkplatsen framför tornet. Trappan flankeras av fyra lyktstolpar. På vardera sidan av trappan sitter enkla smidesräcken monterade. Framför tornentrén i väster vilar en kraftig naturstenstrappa försedd med räcken av svart smide. Porten är utförd med dubbla kopparskodda dörrar där vardera dörren har tre fönsterspeglar. Direkt ovanför porten hänger en liten glasad lanterna. I putsen ovanför portvalvet har man låtit mura in en naturstenshäll med uthuggen och förgylld text. Texten lyder: GUD TILL ÄRA UPPBYGDES DENNA KYRKA ÅR 1821 UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS REGERING LANDSHÖFDING VAR GREVE CARL ST MÖRNER KYRKOHERDE MAGNUS E FORSSANDER HERREN VÄLSIGNE DIG DU RÄTTVISONES BONING DU HELGA BERG JER: 31.23 Tornet är försett med två bågvälvda sexluftsfönster vilka målats i en mörkbrun kulör. På norra, södra och västra tornfasaden, i höjd med andra avsatsen, har man dessutom placerat ett runt fönster indelat i fyra cirkelsektorer. Tornet är försett med dubbla kopparklädda ljudluckor i alla väderstreck. Taket utgörs av en kopparklädd spira med fyra svagt utskjutande gavelrösten krönta med en förgylld kula. Överst på tornet sitter en stor förgylld kula vilken bär upp ett svart smideskors. Var sida om tornet på långhusets gavel i höjd med orgelläktaren sitter ett spröjsat fönster med formen av en kvartscirkel vilket förser läktaren med ljus. Taket på långhus och absid är belagt med kopparplåt. Takavrinningen sker genom en ståndränna på taket vilken ansluter till stuprör av koppar som mynnar vid marken ovan cementrör anslutna till en markdränering. Mitt på södra långsidan ligger kyrkans andra entré utformad med dubbla kopparklädda portar i likhet med västentrén. I anslutning till entrén har man anlagt en svagt sluttande ramp i natursten. Över porten sitter ett rundbågat fyrluftsfönster. Vid fönstervalvets krön hänger en lanterna. Långhuset har fem fönsteraxlar försedda med breda, högresta bågvälvda 6-luftsfönster. De spröjsade och brunmålade fönstren har placerats en aning indragna i fasaden och försetts med solbänkar av ljus kalksten. Långhusets fönster avviker i storleken från tornets och absidens fönster, vilka är mindre. Utmed långhusets och absiden takfot löper ett kraftigt vitmålat listverk utav trä. På kyrkans norra och södra långsida har man uppfört sex stycken strävpelare s.k.contreforer vilka slutar strax under långhusets takfot. Överst är strävpelarna täckta med kopparplåt. På absidens sydöstra sida finns en entré till sakristian vilken utgörs av en enkel brunmålad port med en framförliggande naturstenstrappa. Fönstren på absidens norra och södra sida är utformade i likhet med tornets bågvälvda fönster. Rakt i öster sitter ett blyspröjsat 4-luftsfönster och ovanför detta sitter ett runt fönster även det blyspröjsat. I kyrkans nordöstra hörn i mötet mellan långhus och absid finns en kopparklädd nedgång till källaren under sakristian tillika kyrkans pannrum. Skorstenen mynnar i nock på långhusets östra gavel rakt ovanför absiden.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549568
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
BERGS KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Torn - Väster, Absid - Öster, Sakristia - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442555
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
BERGUNDA KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Västtorn, Gravkor - Norr, Kor - Rundat, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549573
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länAlvesta
BLÄDINGE KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442510
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länAlvesta
Bod
Bebyggelse - byggnad21400000586013http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586013Bebyggelse - byggnadALVESTA KRIGAREN 1 - husnr 4BodLän: Kronoberg, Kommun: Alvesta, Landskap: Småland, Socken: Aringsås , Stift: Växjö stift, Församling: Alvesta församlingNybyggnadsår: 1800 - 189914.552404586813411,56.898058480087805http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000586013http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000586013http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000586013RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586013
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
Bod
Historiska/ursprungliga kategorier21400000698669http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698669Bebyggelse - byggnadVÄXJÖ GÅRDSBY 6:13 - husnr 27BodLän: Kronoberg, Kommun: Växjö, Landskap: Småland, Socken: Gårdsby , Stift: Växjö stift, Församling: Gårdsby församling14.894005146455335,56.958479032450946http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000698669http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000698669http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000698669RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698669
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
Bolmsö Kyrka
FasadmaterialExteriörbeskrivningBolmsö kyrka är uppförd av sten och orienterad med koret åt öster. Den består av ett långhus med torn i väster, en halvrund korabsid åt öster och en utbyggd sakristia mot norr. Tornet är relativt högt och mycket enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra dekorationer. Dess lanternin har ett speciellt utseende med sin indelning i två våningar. På bottenvåningen saknas fönster till vapenhuset, vilket är ovanligt för 1800-talskyrkorna i länet. Kyrkans huvudingång finns på tornets västsida. En trappa bestående av tre steg i släthuggna naturstenar försedda med räcken i svart smidesjärn leder upp till dörren. Denna sitter i en djup rektangulär nisch. Dörrarna är av trä, har tre speglar och är gråmålade. På de mellersta speglarna finns dekorationer i form av kors. Något ovanför porten sitter en lunett och de båda omfattas av en slätputsad rundbåge som avfärgats i vitt. På denna sitter två lyktor i plåt och klarglas. Lite ovanför lunetten sitter en minnestavla av svart sten med förgyllda bokstäver. Texten lyder: NYBYGGD UNDER KONUNG CARL XV REGERING 1863 ES 2.3. Ytterligare något längre upp på västsidan sitter ett runt fönster. På motsvarande höjd sitter på den norra och södra sidan en smal rektangulär glugg, och under den södra står årtalet 1863 skrivet med stora smidda siffror. Överst, under takfoten, sitter de fyra ljudöppningarna, en åt varje väderstreck. Öppningarna är rundbågeformade och luckorna klädda med brunmålad panel i fiskbensmönster. Takgesimsen utgörs av ett profilerat listverk i gråmålat trä. Lanterninens nedre del är kvadratisk till formen och klädd med stående träpanel som målats röd med vita knutar. På var sida sitter en vit urtavla med svarta siffror och visare. Den övre delen av lanterninen är åttakantig till formen och betydligt smalare. Även den är klädd med stående brädor som målats röda, samt försedd med åtta spröjsade rundbågefönster. En smal gråmålad gesims löper vid fönstrens nederkant och vid takfoten är gesimsen gråmålad och utförd som en konsolfris. Det spetsiga taket kröns av ett förgyllt kors. Långhuset är rektangulärt till formen och täcks av ett sadeltak. Det präglas till stor del av sin klassicistiska enkelhet och symmetri, samt raden av stora rundbågefönster. På den södra sidan sitter fyra stora fönster och i mitten en sidoport. Lunetten över denna motsvarar i placering och utförande de övriga fönstrens överdel. På den norra sidan sitter fyra fönster i rad, medan platsen för det femte och östligaste fönstret, upptas av sakristians utbyggnad. Sidoportens rektangulära trädörrar har fyra jämnstora kvadratiska speglar och är målade i en gråblå färg. Framför dem finns en trappa om två steg av släthuggna naturstenar, med två smidda järnräcken fastsatta i fasaden. Strax över dörren finns en lunett och under den en slätputsad rektangulär yta. Dörr och lunett omges av en slätputsad rundbåge avfärgad i vitt. På långhusets västra gavel sitter två kvartsrunda fönster, ett på var sida om tornet, som ljusinsläpp för orgelläktaren. Under det södra av dessa sitter i fasaden ett ankarslut av smidesjärn, som putsats över med spritputs. Längs långsidornas takfot löper en profilerad gesims i gråmålat trä, vilken dragits ut till anfanger på gavlarna. Korabsiden är en halvrund utbyggnad som är något smalare och lägre än långhusets gavel. Den har fyra rundbågefönster av samma typ som långhuset, placerade med två åt nordost och två åt sydost. Den gråmålade takgesimsen har liknande profilering som på långhuset. Sakristian är närmast kvadratisk till grundformen och når med sitt sadeltak upp till långhusets takfot. På dess norra gavel sitter ett mindre rundbågefönster och på den östra sidan sakristians ytterdörr. Två mycket nötta steg av flata naturstenar leder upp till den blåmålade trädörren. Intill den sitter på väggen en lykta i plåt och svagt gulfärgat glas. Torntaket och lanterninens nedre och övre tak är täckta med kopparplåt. Långhuset och sakristian har en taktäckning av enkupigt rött tegel. Korabsiden har ett plåttak som målats i tegelliknande färg. Samtliga hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt. Fasaderna är genomgående spritputsade och avfärgade i gråvitt. Omfattningar kring dörrar och fönster är slätputsade och avfärgade i vitt. Runt långhus, sakristia, absid och torn löper en något utkragande gjuten sockel. Den är liksom fasaden spritputsad, men avfärgad i grått. I sockeln sitter ett tiotal ventilgluggar försedda med moderna galler i galvaniserad plåt. Samtliga fönster har ytterbågar av trä som målats i gråblått samt rutor av ofärgat glas. De större fönstren är av korsposttyp. Solbänkarna utgörs av flata naturstenar, undantaget tornets runda fönster vars solbänk är av plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042182
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579065
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
BOSTADSHUS
Byggnadsbeteckning21400000672977http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000672977Bebyggelse - byggnadVÄXJÖ GÅRDSBY 6:13 - husnr 13BOSTADSHUSLän: Kronoberg, Kommun: Växjö, Landskap: Småland, Socken: Gårdsby , Stift: Växjö stift, Församling: Gårdsby församling14.892863179648918,56.96031442382384http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000672977http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000672977http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000672977RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000672977
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnad21400000672983http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000672983Bebyggelse - byggnadVÄXJÖ GÅRDSBY 6:13 - husnr 14BOSTADSHUSLän: Kronoberg, Kommun: Växjö, Landskap: Småland, Socken: Gårdsby , Stift: Växjö stift, Församling: Gårdsby församling14.893824675565185,56.96035517539907http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000672983http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000672983http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000672983RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000672983
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
BOSTADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorier21400000672989http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000672989Bebyggelse - byggnadVÄXJÖ GÅRDSBY 6:13 - husnr 4BOSTADSHUSLän: Kronoberg, Kommun: Växjö, Landskap: Småland, Socken: Gårdsby , Stift: Växjö stift, Församling: Gårdsby församling14.892090798093069,56.95586150089804http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000672989http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000672989http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000672989RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000672989
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
BOSTADSHUS
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692061
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länTingsryd
CORPS DE LOGI
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579310
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
CORPS-DE-LOGI
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579202
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länTingsryd
DAGSVERKSSTUGAN
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579353
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
DAGSVERKSSTUGAN
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691540
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länUppvidinge
DEGELKROSS
ByggnadsbeteckningHistorikDegelkross.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691924
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
Den helige Sigfrids kapell
ByggnadsbeteckningTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014718
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
DREVS GAMLA KYRKA
ByggnadsbeteckningHistorikDrevs socken är belägen nordost om Växjö, sydväst om sjön Örken. Norra och södra delarna av socknen är starkt kuperade, åker- och ängsmarken upptar bara en obetydlig del av områdets areal. Talrika fornlämningar visar att den på vattendrag rika bygden redan tidigt var bebodd. Drevs kyrka uppfördes i centrum av en gammal bygd. Den lilla romanska stenkyrkan är belägen på en höjd ovanför Drevsjön, vars strandlinje tidigare sträckte sig betydligt närmare 2 kyrkan. Drevs gamla kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet, viket gör den till den äldsta bevarade kyrkan i Kronobergs län. Under 1600-talet skedde omfattande reparationer och förändringar av kyrkobyggnaden och större delen av dess inredning, däribland bänkinredning, förnyades. 1624-26 försågs triumfbågsväggen, koret och absiden med kalkmålningar. I väster tillfogades ett torn i trä och till korets norra mur fogades en sakristia, även denna i trä. 1798 skedde ytterligare ombyggnadsarbeten. Vid Esaias Tegnérs biskopsvisitation i Sjösås pastorat 1831 bestämdes att gemensam ny kyrka skulle uppföras för Drevs och Hornaryds socknar. Först i november 1868 invigdes dock den nya kyrkan i Möllekull. Drevs gamla kyrka användes därefter som sockenmagasin och de inventarier man ansåg värdefulla överfördes till den nya kyrkan medan klocktornet, sakristian och delar av inredningen såldes på auktion. Hornaryds träkyrka revs 1870. Ingenting gjordes för att underhålla byggnaden. 1905 begärde och fick församlingen genom Vitterhetsakademien statliga anslag för att reparera det mycket bristfälliga taket. I en höststorm 1920 skadades såväl tak som takstol och man fick åter statliga anslag för att reparera kyrkan. Takstolen iordningställdes och nytt spåntak lades. Vidare återskaffades den del av bänkinredningen som tidigare bortrivits. Yttertakets spåntäckning har senare ersatts med tegel. Frånsett dessa smärre underhållsarbeten och förändringar står den medeltida stenkyrkan i Drev kvar i samma skick som den lämnades 1868. I kyrkans närhet ligger flera gårdar av kulturhistoriskt värde och med ålderdomliga namnformer. Även i omgivande odlingslandskap finns äldre epoker åskådliga genom stenmurar, odlingsrösen och stentippar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442558
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
DREVS OCH HORNARYDS NYA KYRKA
StommeExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden är orienterad i norr-söder med det lanterninförsedda tornet i norr. Planen visar en rektangulär salkyrka med halvrunt korutsprång i söder samt utbyggd sakristia i öster. Därmed följde Theodor Ankarswärd Överintendentsämbetets klassiska kardinalregel, att eftersträva största möjliga symmetri i planen. Ankarswärd ritade en ganska traditionell nyklassicistisk kyrkobyggnad, som till plan och utformning endast marginellt avviker från det av C. G. Blom Carlsson 1851 utarbetade förslaget till ny kyrka i Sjösås. Flera detaljer till exempel exteriörens rundbågefris, den kraftiga betoningen av tribunbågen, absidens utformning med valvribbor, halvkolonner och rundfönster visar emellertid att den något yngre Ankarswärd även influerats av den medeltidshistoricism som uppstod under allmänt medeltidssvärmeri vid mitten av 1800-talet. Kyrkan är byggd i sten och de vitkalkade väggarna är spritputsade med slätputsade listverk samt partier runt portaler och fönster. Taket är sedan 1995 lagt med tegel.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442580
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
DRÄNGSTUGA
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691500
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
Dädesjö gamla kyrka
ByggnadsbeteckningTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442559
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länVäxjö
DÄDESJÖ NYA KYRKA
StommeHistorikDädesjö är länets fornlämningsrikaste socken. Ungefär 500 meter väster om kyrkan ligger ett stort järnålders gravfält. Intill detta ligger även en marknadsplats, vilket gör det tänkbart att Dädesjö utgjort en mötesplats även innan kyrkan byggdes och socknen bildades på 1100-talet. Dädesjö socken ligger mitt emellan Växjö och Vetlanda inne i de småländska skogarna. Sockencentrum består av kyrka, prästgård, sockenstuga, skolhus, sockenmagasin och kyrkstallar. Sockencentrumet har två kyrkobyggnader och två kyrkoherdeboställen. På ena sidan landsvägen ligger den gamla kyrkan och den gamla prästgården med sina nyare motsvarigheter på andra sidan. Anledningen till att Dädesjö behövde bygga en större kyrka var den ökade folkmängden. Utvecklingen i Dädesjö under 1700-talet kännetecknas av att säterierna och herrgårdarna i socknen utökade sina domäner, vilket ledde till omfattande torpbebyggelse. År 1806 fanns det till exempel lika många torp som bondgårdar. Därtill kom att Eke församling införlivats med Dädesjö 1783, varvid Eke kyrka revs och än mer folk skulle få plats i Dädesjö kyrka. Mark till kyrkobygget skänktes av friherre Rappe på Drettinge. Ritningar utfördes vid Överintendentsämbetet av Olof Tempelman, som rätt väl följde Car l Hårlemans (överintendent 1741-53) förslag till sockenkyrka i Hallingeberg. Ritning till denna kyrka gavs ut i ett planschverk tillsammans med andra föredömliga projekt, att tjäna som mönster för det statliga och privata byggandet. Dädesjö nya kyrka kan därmed sägas vara uppförd efter ett slags typritning. Kyrkan uppfördes dock inte exakt efter ritningarna, då sockenborna tyckte det blev för kostsamt. Kyrkan invigdes 1796. I samband med byggnadsverksamheten i Dädesjö förnyades även prästgården, som ligger något hundratal meter norr om gamla kyrkan. 1793-94 byggdes mangårdsbyggnaden till med virke från den nedrivna kyrkan i Eke. Till prästgården hör i dag en stor loftbod, ett gammalt brygghus och en jordkällare. Prästgården är byggnadsminne sedan 1964 och används numera som hembygdsgård. En ny prästgård byggdes öster om nya kyrkan 1927. Huset är gulmålat med sadeltak, valmade gavelspetsar och frontespiser och omges av en stor trädgård. Nya prästgården är representativ för 1920-talets kyrkoherdeboställen i Kronobergs län. Dessa uppfördes gärna i en herrgårdsstil med mansardtak och gulmålade fasader. Kyrkomiljön i Dädesjö är r iksintresse för kulturmiljövården.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442560
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLjungby
DÖrarps kyrka
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningDörarps kyrka är en medeltida korkyrka med rakslutet kor, uppförd av sten. Vapenhus och sakristia är dock uppförda av liggande timmer, vilket reveterats utvändigt. Kyrkan saknar torn och har istället en separat klockstapel i trä. Vid en första anblick ger kyrkan sken av att vara en rektangulär 1200skyrka eftersom kor och långhus står under samma sadeltak och dess fönster är av samma storlek. Koret är dock något smalare och utgör lite mindre än hälften av byggnadens längd. Vapenhuset är lågt och litet. Det är närmast kvadratiskt till grundformen och har ett sadeltak med mer flackt takfall än långhuset. En halvrund flat natursten ligger framför dörren och omges av två svartmålade järnräcken. Trädörren är klädd med panel i fiskbensmönster och målad brun. Gavelröstet ovanför den är klätt med tjärat spån, och på det sitter en modern armatur i kopparplåt och gulfärgat råglas. På den norra och södra sidan sitter ett litet kvadratiskt fönster med svagt färgat katedralglas i träspröjs. Vindskivor och takgesims utgörs av brunmålade brädor. Långhuset är rektangulärt till formen och relativt kort. Det har två stora stickbågefönster på den södra sidan och ett på den norra, samt ett sadeltak som även sträcker sig över koret. Det västra gavelröstet är klätt med tjärat spån och mitt på det sitter ett litet kvadratiskt fönster i fasadlivet. Under det, i den putsade muren, sitter ett något större fönster i stickbågeform. Koret är något smalare än långhuset men lika högt. Det är proportionellt sett relativt stort i förhållande till långhusets storlek. På dess södra sida finns ett stickbågeformat fönster av samma typ och storlek som på långhuset. Mot öster finns ett något mindre korfönster i spetsbågeform. Markeringar i putsen nedanför detta antyder att det varit högre tidigare. Gavelröstet är även på den östra sidan klätt med tjärat spån. Korets och långhusets gemensamma takfot utgörs av brunmålade brädor utan profileringar. Mot korets norra sida finns den lilla sakristian som en kvadratisk utbyggnad med valmat tak. Dess nock ligger strax under korets takfot. På den östra sidan finns en liten träport klädd med brunmålad panel i fiskbensmönster. En flat natursten ligger framför den. På samma sida finns också ett litet kvadratiskt fönster, samt ett likadant åt norr. Takfoten utgörs av brunmålade brädor med små synliga hofsar. Samtliga tak är klädda med rött enkupigt tegel. Hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt. Långhusets taknock kröns av två vindflöjlar i smidesjärn, utan synliga årtal. På hammarbandet mot söder finns ett mönster av inristade bågar. Fasaderna är spritputsade med smala släta omfattningar runt dörr- och fönsteröppningar. På vapenhuset, koret och sakristian har även de yttre hörnen utformats som släta lisener. Kalkputsen är avfärgad i en bruten vit nyans som drar åt det laxrosa hållet. En markerad sockel saknas i fasaderna, men på flera ställen är grundstenarna kraftigt utstickande och synliga. På långhus och kor finns i marknivå fyra ventilgluggar, täckta med runda gjutjärnsgaller målade i svart. Samtliga fönster har ytterbågar av trä vilka målats i en grönbeige nyans. Rutorna är på långhus, kor och sakristia ofärgade. Solbänkarna på långhus och kor är utförda av flata naturstenar som på senare tid täckts med kopparplåt. Vapenhus och sakristia har enkla kopparavtäckningar under fönstren. Klockstapeln är relativt låg och helt inklädd med stående rödfärgad locklistpanel. Huven och lanterninens tak är klädda med tjärat spån, medan lanterninen är klädd med liggande vitmålad panel. De fyra ljudluckorna under huvens takfot sitter åt norr och söder. Dessa och bottenvåningens två dörrar är klädda med svartmålad liggande panel. Taket kröns av en smidd spira med vindflöjel. Den bär årtalen 1817 och 1880. I stapelns övre våning hänger de två kyrkklockorna.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442605
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKronobergs länLessebo
Ekeberga kyrka
ByggnadsbeteckningHistorikPå Ekeberga kyrkogård, hundratalet meter sydväst om den nuvarande kyrkan, stod tidigare en träkyrka från slutet av 1100-talet eller 1200-talets början. Det var troligen en stavkyrka lik Granhults kyrka, men mycket knapphändiga uppgifter finns att tillgå. Den gamla kyrkan ansågs för trång redan i mitten av 1700-talet. 1754 skrev kyrkoherde N. M. Grönqvist till Växjö domkapitel: Ekeberga kyrka, av början ganska liten byggd, är numera, sedan Kosta glasbruk kommit till, alldeles otillräcklig så att en stor del av dem som komma att Höra Guds ord ej få rum i kyrkan utan måste stå ute på kyrkogården, vilket giver anledning till stort oskick. Men det skulle dröja länge innan en ny kyrka kom till stånd. Först den 9 maj 1819 beslutade församlingen att låta bygga en ny kyrka och man ville att den skulle vara av trä och ha samma form som den i Herråkra. 1821 gjordes ritningar upp av Johan Christian Serén och bygget påbörjades tre år senare. Invigningen skedde den 13 augusti 1826 och förrättades av prosten Johan Engstrand. Byggnaden var då panelklädd och försedd med spåntak. Den följde i stort sett ritningen, förutom att fönstren ökades i antal och storlek och att utformningen av sakristians tak ändrades. Exteriöra förändringar Ekeberga kyrka har sedan tillkomsten inte förändrats nämnvärt i exteriören, bortsett från tillbyggnaden av ett vindfång 1914. De flesta åtgärder har inskränkt sig till rent underhåll. Kyrkan är uppförd av trä och hade från början träfasad. Enligt uppgift kläddes den med brädor under 1830-talet och målades första gången utvändigt 1838. Originalritningarna kan tolkas som att fasaden var tänkt att reveteras redan från början. Detta skedde dock inte förrän år 1868. 1901 skedde enligt uppgift en yttre restaurering då putsen lagades och kalkströks.. 1914 gjordes en genomgripande interiör restaurering under ledning av arkitekt August Atterström. Då tillkom utbyggnaden vid den östra porten med funktion som vindfång. 1961 byttes rötskadade syllar ut och ersattes med impregnerat virke avtäckt med kopparplåt. Vid restaureringen 1978 lagades och avfärgades putsen. De yttre snickerierna reparerades och målades, samt fick kyrkan nya fönster med blyinfattat katedralglas. Taket hade setts över och tätats 1977, men byttes 1983 ut mot kopparplåt på torn och långskepp. År 2005 skedde restaurering och stormsäkring av kyrkans samtliga fönster, utom lunettfönstret över östra porten Kyrkan är i skrivande stund i stort behov av yttre restaurering. Tillstånd har getts av Länsstyrelsen, men diskussioner om hur fasadarbetena skall utföras pågår ännu. Interiöra förändringar Interiören är mycket ljus och återhållsamt färgad och präglas idag av den restaurering som gjordes 1985. 1837 inträffade den första större åtgärden då kyrkan målades invändigt med oljefärg. År 1860 skedde en viss omdaning av interiören. Altarpredikstolen byggdes om och flyttades till sin nuvarande plats vid den västra långväggen. Den nuvarande altartavlan sattes upp och fick sin klassicerande omfattning, liksom kordörrarna fick sina snidade dörröverstycken. Orgel av J. Magnusson i Lemnhult installerades, med fasad ritad av A. R. Pettersson 1858. Vid en större restaurering 1914 efter förslag av arkitekt August Atterström fick kyrkan en öppen bänkinredning som målades i ekimitation. Innertaket och väggarnas nederdel kläddes i pärlspont, medan den övre delen pappspändes. Nytt golv lades och till fönstren gjordes nya innerbågar. Altarringens form förändrades och själva altaret fick skurna ornament. All inredning målades i vitt och guld samt rik marmorering. Vindfånget till den östra porten byggdes också vid denna restaurering. 1953 skedde nästa stora omdaning av interiören. Nu sattes den östra porten igen och en dopplats skapades med den nya dopfunten och den gamla altaruppsatsen från den äldre kyrkan. Korpartiet utökades och dess dörrar blev av med sina överstycken. Takets och väggarnas pärlspont togs ner och ersattes av brädor respektive träskivor. Likaså kläddes både vapenhusets väggar, altarringens insida och läktarbröstningen med träskivor. Golven brunbetsades och elektrisk klockringning installerades. Innertaket målades gröngult och bänkarna rödbruna, väggarna ljust gråa och altare och predikstol i grönt och guld. Växjöbladet kunde konstatera att de önskningar, som man redan tidigt ställt om mera harmoniska och striktare färger och linjer i den förut i allt för lätt stil varande helgedomen, till fullo infriats. Den senaste restaureringen skedde 1985 då interiören fick sin nuvarande färgsättning. Då byggdes väntrum och kapprum in under läktaren och på läktaren frilades barriären och gipsplattor monterades bakom orgeln. De två bakersta bänkraderna togs bort och övriga bänkar fick sittdynor. Kordörrarnas överstycken sattes tillbaka och altartavlan restaurerades av konservator Rolf Nilsson. Kolonner, pilastrar, kordörrarnas omfattning och takets gesims marmoreras av Tage Andersson, Växjö. Den övriga inredningen målades i ljusa färger. År 2003 genom
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041077
- Objekttyp
- BUILDING