PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter Visa urvalet på kartan ↗

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

2 243 kända träffar

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVästervik

"Gamla kapellet" på Nya kyrkogården.

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningKapellet är uppfört med ett rektangulärt långhus med ett smalt, tresidigt korutsprång i öster. I väster finns en portik med fyra kolonner samt en i fasaden indragen ingång till kapellet. Pardörr av trä vid ingången. Vid portiken finns steg av kalksten. Fasaderna är klädda med förvandringspanel förutom i gavelröstet i väster som har en stående panel. Fasaderna är målade i mörkbrun kulör. Kolonnerna är målade i vitt. Kapellets sadeltak är lagt med tjärat träspån. Mindre fönster finns i norra och södra fasaden. Båda har gultonat glas i blyspröjs. Ovan korutsprånget i öster finns ett lunettfönster med klart glas i blyspröjs. Hängrännor och stuprör av koppar. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044851
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn

"Backstugan"

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningByggnaden har en hög stenfot, fogad med cement. Fönstren och dörren är ej ursprungliga. Panelens locklist har en hyvlad profil.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436807
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn

"Museistugan"

Byggnadsbeteckning

ExteriörbeskrivningStenfot av natursten, tunnt putsad med kalkbruk med senare cementlagningar. Äldre panel med rundad locklist. Fönstren är gamla med profilerade foder. Ny ockrafärgad ytterdörr med trappsten av bearbetad kalksten framför. Nya fabrikstillverkade hängrännor.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436804
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

"Pettersstugan"

Taktäckningsmaterial

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000410906
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn

"Stensö kapell"

Fasadmaterial

HistorikKapellet ritades 1955 av arkitekten Evert Milles, Stockholm och uppfördes 1957 i samband med att Södra kyrkogården utvidgades. E. Milles ritade även en rad andra kyrkor; S:t Eriks kapell i Sollentuna 1930, Dorotea kyrka 1932, Töre kyrka 1936 och Lekåsa kyrka 1942. Därutöver var han verksam som restaureringsarkitekt vid ytterligare ett antal kyrkor. Stensö kapell är förmodligen E. Milles sista kyrkobyggnad, han dog bara tre år efter att kapellet stod klart. Byggnaden utfördes nästan helt i enlighet med ritningarna. Endast några få detaljer utformades annorlunda. Bl.a. flyttades källarnedgången samt ingången till officiantrummet (dvs det rum som används av den som förrättar begravningen) från norra till södra långsidan. Ett föreslaget fönster eller en nisch utformat som ett grekiskt kors på västra gaveln utfördes aldrig. Dessutom placerades kapellet med koret i öster och ingången i väster i stället för tvärt om , som arkitekten tänkt sig enligt ritningen. Även invändigt har Milles anvisningar följts i stor utsträckning vad gäller utformning, utförande och materialval. Milles bänkinredning för långhuset är dock numera borttagen. Möjligen var det samma typ av bänkar som fortfarande finns kvar på läktaren. I handlingen som kompletterar ritningarna rekommenderade Milles också stolar av Gemla-modell, som kompletterande sittplatser. Gemlafabriken tillverkade böjträmöbler, bland annat s.k. Wienermöbler, och kanske var det sådana som avsågs. Kapellet har inte genomgått några omfattande renoveringar. Största förändringen är att stolsinredningen ersatts av de nuvarande stolarna, samt att delar av den östra källarnedgångens stödmurar i betong har rivits för att lättare nå källarplanet. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436824
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn

"Torpet" eller "Gråstugan"

Antal våningar

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436802
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

"Udden"

Antal våningar

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000410905
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn

/Östra/ Ljungskär, stångmärke

Historik

HistorikPå Ljungskär sydost om Strupö uppfördes 1827 ett tolv meter högt stångmärke med hjärtspira och nio stöttor och en 2,5 x 0,6 meter stor kloss på toppen. Märket byggdes om 1863 och 1923, vid det senare tillfället uppförde set istället av betong och försågs med en triangelformad toppmärke med spetsen nedåt. Hela märket var vitmålat mot sjön. KÄLLA: Sjömärken, vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028494
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länKalmar

Administrationsbyggnad

Bebyggelse - byggnad

HistorikEkonomibyggnaden söder om kyrkogården byggdes om- och till vid 1970-talets mitt, vilket präglar den enkla rödfärgade byggnaden idag. På platsen har dock länge legat en byggnad som troligen inrymde stall och dass. Idag rymmer längan förråd, garage, arbetsutrymmen och toalett.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043348
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länKalmar

Administrationsbyggnad

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikI kyrkogårdens nordvästra hörn ligger en personal- och förrådsbyggnad. I dessa utrymmen är också kyrkobesökarnas toalett inrymd. Byggnaden är uppförd i vinkel och dess äldsta delar är troligen från slutet av 1960-talet, då en gammal redskapsbod revs. Personal- och förrådshuset har sedan byggts till i etapper.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043342
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länKalmar

Administrationsbyggnad

Byggnadsbeteckning

HistorikKontor, vaktmästeri m.m. Byggnader för vaktmästeri, arbetsrum för kyrkogårdens och kyrkans anställda, förråd m.m. finns dels söder om Heliga Korsets kyrka och dels väster om Norra kyrkogården. De har byggts och byggts till vid olika tidpunkter för att fylla de behov som uppstått.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043298
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

Affär och butik

Stomme

Exteriörbeskrivningf.d. affär. Stengrund. Åstak.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000446520
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länTorsås

AFFÄRSHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikKring sekelskiftet 1900 hade Torsås utvecklats till en mindre handels- och industriort som ytterligare expanderade i och med järnvägens tillkomst i ett par etapper i början av 1900-talet. Kring 1920 fanns har flera industrier, i första hand knutna till jord- och skogsbruk. Utmed Allfargatan växte bebyggelsen fram med mindre affärs- och hantverksfastigheter. Idag är samhället centralort i Torsås kommun. Det har bibehållit karaktären av ett litet handelscentrum med bland annat flera affärer, småindustrier, skolor, banker och kommunalhus. Flera av byggnader och småindustrier som uppfördes under 1900-talets första årtionden har rivits eller förändrats genom till- och ombyggnader, men helhetsstrukturen finns kvar. Olssonska gården ligger centralt inne i Torsås samhälle. Den har fått sitt namn efter köpmannen H N Olsson som köpte fastigheten 1890 och här bedrev handelsverksamhet till 1918. Den var i familjen Olssons ägo ända fram till 1995, då den försåldes till Torsås kommun. Gården speglar i sig själv samhällets utveckling från bondby till handels- och centralort. Här inrättades redan 1864, samma år som förordningen om näringsfrihet tillkom och som tillät handel utanför städerna, en handelsbod, som för övrigt är registrerad på länsstyrelsen i Kalmar som den allra första i länet. Sannolikt inreddes denna handelsbod inne i mangårdsbyggnadens östra del. 1887 flyttades handelsverksamheten till en särskild byggnad på gården, intill Allfargatan. Denna byggnad lät H N Olsson bygga om på 1910-talet till i stort sett affärshusets nuvarande utformning. Efter 1918, då H N Olsson upphör med affärsverksamheten, hyrs lokalerna ut. Handelsboden drevs på traditionellt sätt fram till slutet på 1930-talet då affärens sortiment utökades med bland annat diverseartiklar och kläder och blev ett litet varuhus. I slutet av 1950-talet blir affären ICA-butik och i slutet på 1960-talet flyttar en blomsterhandel in i lokalerna, samma typ av verksamhet som bedrivs idag. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut - byggnadsminnesförklaring, 2004-10-01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616881
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länBorgholm

ALBÖKE KYRKA

Stomme

ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhållandevis flackt sadeltak. Även de stora, rundbågiga och över fasaden jämt fördelade fönstren hör till den nyklassicistiska karaktären. Fönstrens spröjsning med kopplade rundbågar är dock snarast ett nyromanskt drag. Också den kraftigt markerade och centrerade sydportalen hör till den nyklassicistiska karaktären, liksom avsaknaden av en motsvarande nordportal. Den södra portalens arkitektoniska uppbyggnad har flera stil- och tidstypiska element främst i form av de båda pilastrar som bär upp en något framspringande trekantsgavel. Inskriftsplattan i röd kalksten som är infogad i portalen ovan dörren kan ses som en del i en öländsk tradition. Den röda kalkstenen har nämligen använts till inskriftstavlor på ön ända sedan senromansk tid. I övrigt kan den södra portalens omsorgsfullt dekorskurna dörrar ses som en fortsättning av traditionen från det sena 1700-talet. I den traditionen placerades dock de konstfullt utformade dörrarna i enkla muröppningar med diskret omfattning, det senare gör dock att de inte helt kan sägas höra till denna. Långhusets och tornets båda entréer har givits en likadan utformning och sammantaget kan sägas att dessa två entréer representerar både nyklassicistiska stilideal och öländska traditioner. Även den slätstrukna taklisten är uttryck för nyklassicismens stilriktning. Taklisten är dock ovanligt liten för sin tid vilket sannolikt hör samman med att den i underkant ursprungligen var försedd med en trappad bågfris. Denna fris återfinns på Törqvists ritningar och hör ihop med den tänkta omgestaltningen av den medeltida kyrkan och dess två torn. På ritningen hade nämligen även det medeltida långhuset och dess ena torn försetts med samma typ av trappad bågfris som det nybyggda långhuset. Det vanliga är att de nyklassicistiska kyrkorna har en förhållandevis slät puts med slätdragna dörr- och fönsteromfattningar och släta hörn. I Alböke har kyrkan dock en tunn puts som låter det underliggande murverkets synas igenom. Denna murbehandling tillkom på 1950- talet. Kyrkan saknar även den släta markeringen kring fönster och dörrar och på hörnen vilket i kombination med den lågmälda taklisten, ger kyrkan ett mycket enkel och avskalat uttryck. Ett smalare torn i långhusets förlängning är något som hör till den nyklassicistiska kyrko-stilen. Tornen på de öländska kyrkorna är dock i de flesta fall medeltida och därför ovanligt kraftiga i förhållande till långhusen. Fönstren på tornen är gärna små, få och oregelbundet placerade. Detta gäller dock inte tornet i Alböke som genom att det nybyggts under den nyklassicistiska perioden kunnat ges ett betydligt smäckrare och mer tidstypiskt utförande. I konsekvens med detta är även fönstren på tornet i Alböke kyrka förhållandevis stora och jämnt placerade över fasaden. Vad gäller fönstersättning, portalutformning samt detaljutformning av lanterninen har man dock helt frångått den för tornet uppgjorda ritningen. De allra flesta tornen på öns kyrkor är försedda med något överdimensionerade lanterniner. Till de öländska särdraget hör även att lanterninerna ofta gjorts åttkantiga. Lanterninen som sådan har sitt ursprung i den kungliga förordning om sparsamhet med virke som kom 1759. Enligt denna förbjöds uppförandet av nya trästaplar varför den blev den direkta orsaken till att både nybyggda och medeltida kyrktorn på Öland undan för undan försågs med lanterniner. De lanterniner som utarbetades av överintensdentsämbetet var i allmänhet lätta och öppna och endast tänkta som prydnad. De öländska lanterninerna skulle emellertid härbärgera två till tre klockor, varför de med nödvändighet kom att bli betydligt bastantare. Den åttkantiga formen på lanterninen i Alböke är sannolikt dels ett resultat av den kyrka som byggdes i Köping 1805 och vars robusta åttkantiga lanternin med halvsfärisk huv blev stilbildande på ön, dels av sin byggmästare P. Isberg. Isberg arbetade i mer än en tredjedel av Ölands kyrkor mellan 1823 och 1864. Han byggde 13 lanterniner, tre i sten och de övriga i trä, vilka alla utom en gavs åttkantig plan. Hans äldre lanterniner var lägre och bredare medan de yngre uppfördes med en slankare profil. Förutom lanterninen i Köpings kyrka har Isberg sannolikt haft både lanterninen i Högrums kyrka och den i Madesjö kyrka (den senare konstruerad av byggmästare Hallström, Stockholm, 1827-30) som förebild. Förutom lanterniner

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442640
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länEmmaboda

Algutsboda kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442663
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länMörbylånga

ALGUTSRUMS KYRKA

Nuvarande kategorier

TakformMansardtak, Mansardtak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028670
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

ANDREAS KAPELL

Taktäckningsmaterial

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000410895
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

ANKARSRUMS KYRKA

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningKyrkan har en rektangulär plan, men sakristie-/bostadsdelen är något smalare än långhuset. Sakristie-/bostadsdelen är uppdelad med sakristia på nedervåningen och med bostad på övervåningen. Bostaden har dock ingång med tambur på nedervåningen. Fasaderna och sockeln är uppbyggda av fogad slaggsten. Längs långhusets fasader finns med jämna mellanrum liséner, d v s lodrätta, ur murverket utträdande band, som delar in fasaden. På sakristie-/bostadsdelen är fasaderna dock släta. Långhuset har sadeltak belagt medan sarkristie-/bostadsdelen har ett valmat sadeltak. Båda taken är belagda med enkupigt lertegel. Huvudingång till kyrkan finns på byggnadens sydöstra kortsida. Här finns också en "förgård" med en asfalterad och stenbelagd plan, murar av slaggsten och trappa av granit. Sakristian och lägenheten har separata ingångar mot sydost. Framför dessa finns trappor av granit. Samtliga muröppningar är spetsbågiga och har omfattningar murade av tegel. På åtminstone en tegelsten finns tegelbruket Almviks stämpel. Långhusets fönsterbågar är av gjutjärn liksom sakristians. Bostaden på övervåningen har tvådelade fönsterbågar av trä. Samtliga fönster är småspröjsade i ett utförand som skiljer sig mellan kyrkorum, sakristia och bostadsdel. I sydöstra fasaden finns i gavelpartiet ett runt rosettfönster. Bågar och spröjs är svartmålade. Byggnadens tre pardörrar är alla svartmålade och är klädda med profilerade bräder lagda i ett geometriskt mönster. Samtliga har kraftiga bandgångjärn av smide. Vid ingångarna till sakristian och bostaden finns överljusfönster. Sådant fanns fram till 1920 även över huvudingångens dörrar, men det murades då igen med tegel i mönstermurning med ett kors i mitten, så som det ser ut idag.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000395398
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVimmerby

APELKULLENS BANVAKTARSTUGA

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikApelkullens banvaktarstuga ingår som en del av den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen mellan Hultsfred och Verkebäck. Genom att samtliga byggnader är bevarade på fastigheten ger Apelkullens banvaktarstuga en god bild av hur livet på ett av järnvägens boställen gestaltades. Husen förändrades något invändigt i samband med att banvaktarbostället omvandlades till fritidsbostad för SJ-anställda. Denna förändring speglar dock en annan viktig del i järnvägens historia; statens Järnvägars personalpolitik och deras ansvar frö de anställda både i arbetet och på fritiden. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1999

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579530
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länKalmar

APOTEKSHUSET

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikByggnaden Landshövdingen 1 bildar hörnhuset i en obruten kvartersrad av stenhus alla helt eller delvis från 1600-talet. Denna grupp av borgarhus har få motsvarigheter i Sverige. Huset är närmast kubiskt, i två våningar på en hög kryssvälvd källare. Taket är valmat med branta takfall. Portalen i röd sandsten har återhållsamma barocka former med en kartusch med årtalet 1659. Framför denna fanns ursprungligen en s k fritrappa. Interiören är till vissa delar välbevarad vad gäller planlösning och fast inredning. Från 1700-talet härrör övre våningens snickerier och de tillbyggda flyglarna. På övervåningen finns ett rum med nyrenässansinredning. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut - byggnadsminnesförklaring, 1994-12-20

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579213
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länKalmar

APPELTOFFtSKA HUSET

Bebyggelse - byggnad

HistorikBebyggelsen är uppförd före 1765 och sträcker sig från Stortorget längs med Västra Sjögatan till Södra Långgatan. Huvudbyggnaden vid Storgatan är en tvåvånings reveterad träbyggnad under ett högt, brutet tak. Under senare delen av 1700-talet och vid början av 1800-talet ombyggdes och reparerades husen i flera omgångar. Omkring 1849 revs delar av husen och byggnaden mot Stortorget försågs med ny övervåning och vind. Från 1835 har fastigheten varit i handelsmäns ägo. Genom ombyggnaden till affärslokal har bottenvåningen förändrats starkt. Vissa äldre snickeridetaljer har dock flyttats till vinden. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579561
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länMörbylånga

ARBETARBOSTAD

Historik

HistorikArbetarbostad av putsad och vitkalkad sten i en våning under tegeltäckt pyramidtak, troligen uppförd 1918. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-11-17. Beteckning 4782/92

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394549
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länKalmar

ARBY KYRKA

Historik

HistorikUrsprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsperson. För ett tidigt inflytande av en betydelsefull person talar även utformningen av dopfunten och triumfkrucifixet. Ursprungligen hade både torn och långhus entréer i söder. Förutom dessa hade kyrkan fyra fönsteröppningar på den södra sidan och en på den östra. Norrfasaden saknade helt öppningar och det var först under 1700-talet som öppningar togs upp där. Kyrkor från tidigt 1100-tal hade ofta öppningar åt norr. Under medeltiden utvecklades dock tron på att det onda kom från norr vilket gjorde att norrsidorna ofta helt kom att sakna öppningar åt norr. I slutet av 1700- talet förstorades den södra fasadens fönster och i samband med detta byggdes även den södra korportalen om till fönster genom att dess nedre del murades igen. Det sena 1700-talets ombyggnadsperiod medförde även att västtornet revs och att ett nytt vapenhus av sten med spåntak byggdes på kyrkans södra sida. Samtidigt försågs den södra portalen med en rustik omfattning. I början av 1800-talet gjordes de stickbågiga fönstren om till rundbågiga och gjordes större genom att bröstningen sänktes. Samtidigt sattes den separata entrén till tornet igen. I slutet av århundradet togs ytterligare en rundbågig fönsteröppning upp på långhusets norra långsida mellan två befintliga fönster från 1700-talet. 1900-talets största förändring har bestått i att läktaren underbyggts. 2003 putsades kyrkan om och de två mest intakta romanska fönsteröppningarna på den södra sidan samt det stora fönstret på den norra markerades i putsen. När kyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet befann man sig i ett skede då den svenska centralmakten höll på att byggas upp. Många sockenkyrkor byggdes under den här tiden sannolikt av kungar, biskopar och enskilda stormän. Detta hade delvis sin förklaring i att kyrkorna för den som innehade patronatsrätten var goda inkomstkällor då man genom detta oftast förfogade fritt över både kyrkojordarna och tionde. Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. KLM Kalmar läns museums arkiv. Andersson Karin, Medeltidskyrkorna vid kalmarkusten och deras förändringar under 1600- och 1700-talen, Kalmar läns årsbok 1982. Andersson Karin, Kalmarkustens kyrkor under tidig medeltid hikuin 9, Danmark 1983. Andersson och Svennebring, Arby kyrka, volym 207 av Sveriges kyrkor1989. Borg Raine Smålands medeltida dopfuntar, Acta Universitatis Gothoburgensis, 2002 Johansson Hans, Hänt i Arby- ur kyrkorådets protokoll 1874-1950. Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland. Riksantikvarieämbetet och kungl. Vitterhets- och Historieakademien, Stockholm 1993. Lindahl Göran, Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt, Diakonistyrelsens bokförlag., 1955 Meddelanden XXI XXV, Kalmar läns fornminnesförening red. Hofrén Manne Kalmar 1933. Mörkfors Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum: utvecklingen i Östergötland 1760-1860, ingår i volymen Kyrka i bruk red. Mörkfors, Olsson, Östergötlands läns museum 1996 Nationalencyklopedin på nätet, Ursprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsperson. För ett tidigt inflytande av en betydelsefull person talar även utformningen av dopfunten och triumfkrucifixet. Ursprungligen hade både torn och långhus entréer i söder. Förutom dessa hade kyrkan fyra fönsteröppningar på den södra sidan och en på den östra. Norrfasaden saknade helt öppningar och det var först under 1700-talet som öppningar togs upp där. Kyrkor från tidigt 1100-tal hade ofta öppningar åt norr. Under medeltiden utvecklades dock tron på att det onda kom från norr vilket gjorde att norrsidorna ofta helt kom att sakna öppningar åt norr. I slutet av 1700- talet förstorades den södra fasadens fönster och i samband med detta byggdes även den södra korportalen om till fönster genom att dess nedre del murades igen. Det sena 1700-talets omb

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442671
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länKalmar

ARKIV OCH HÄKTE

Byggnadsbeteckning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Intill det gamla tingshuset ligger ett häkte och arkiv som färdigställdes 1909. Huset ritades av J.F Olsson och byggmästare var E. Dahlborg, Ljungbyholm. I likhet med tingshuset är det uppfört i en våning med ljusa pustade fasader och ett rött plåttak. Det finns två celler i häktet varav en med intakt inredning. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-05

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041257
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länKalmar

ARKIVET

Bebyggelse - byggnad

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Arkivbyggnaden är uppförd omkring år 1900. Det är ett tegelhus med valmtak belagt med röd plåt. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-03

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041221
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

ASPAGÅRDEN

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDen s.k. Aspagården består av ett tvåvånigt, panelat timmerhus med inklädd svale. Sammanbyggd med huset är en envånings visthusbod och i dess förlängning en bagarstuga, där boningshusets stora spis med bakugn är förlagd. Byggnaden användes tidigare som bostad, varvid en del förändringar gjordes. 1950 rustades huset upp. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000416370
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länHultsfred

ASPELANDS HÄRADS TINGSHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - 1797 stod tingshuset färdigt, inklusive inredningen (Mikkonen, 1998. s 22). Dörrar, dörr- och fönsterfoder samt fot- och taklister var enligt syneprotokollet målade med vit oljefärg och väggarna klädda med målade tapeter. Vid besiktningen befanns taket i tingssalen "ha något lite svankat" och spåntaket fick också anmärkninga. Sockenfullmäktige var ändå nöjda med huset och beslutade att det skulle reveteras istället för rödfärgas "på sätt i en del orter brukeligt är såsom prydligare, och fönsterluckorna bestrukne med lika färg som förstugan och rännor under taket samt staket inrättas" (Mikkonen, 1998. s 22). Sockenfullmäktige beslutade också att ett fånghus och en vagnsbod skulle uppföras vilket gästgivaren åtog sig att göra. Huset är idag en vitreveterad envåningsbyggnad med spritputsad sockel. De höga fönstren har svarta fönsterluckor och sadeltaket är täckt med betongpannor. Ovan den centralt placerade entrén höjer sig ett öppet klocktorn. Den grönmålade pardörren har en glasad överdel. Framför huset finns en öppen plats som inhägnas av en mäktig syrenhäck. Bakom huset finns ett mindre uthus, som förmodligen har fungerat som avträde. Det är ett panelbeklätt trähus med valmat tegeltäckt sadeltak. Vagnsboden, som var belägen framför tingshuset, är idag riven. Tingsklockan hängde ursprungligen i en mindre klockhuv på vagnsbodens nock. Vi vet inte var klockan finns idag. Enligt ett fotografi från sekelskiftet hade tingshuset vid denna tidpunkt inget klocktorn. Efter det att huset hade slutat användas som tingshus övergick det så småningom i kyrkans ägo. I början av 1930-talet genomfördes ombyggnader av huset för att det skulle kunna fungera som församlingshem. Arkitekt var Johannes Dahl från Kungliga Byggnadsstyrelsen. Sannolikt tillkom klocktornet i samband med denna ombyggnad. Vid besökstillfället gavs ingen möjlighet att studera interiören. I NLB-1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset som befanns vara i "godt skick", var indelat i förstuga, sal och tre rum jämte kök. Tingslokalerna ansågs ändamålsenliga. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-05, Mikkonen, Annika "Postadress Målilla" : [hembygdshistoria] Målilla 1998.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696721
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länNybro

Avträde

Byggnadsbeteckning

21420000050304http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050304Bebyggelse - byggnadNYBRO GUNNABO 1:6 - husnr 9003AvträdeLän: Kalmar, Kommun: Nybro, Landskap: Småland, Socken: Kristvalla , Stift: Växjö stift, Församling: Kristvalla församlingNybyggnadsår: 1800 - 189916.011599876707642,56.81124825190505http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050304http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050304http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050304RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050304
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länBorgholm

Avträde

Byggnadsbeteckning

21420000047881http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047881Bebyggelse - byggnadBORGHOLM MELLBY 1:4 - husnr 9001AvträdeLän: Kalmar, Kommun: Borgholm, Landskap: Öland, Socken: Böda , Stift: Växjö stift, Församling: Nordölands församling17.097186924670368,57.36708504025733http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047881http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047881http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047881RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047881
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länEmmaboda

AVTRÄDE

Historiska/ursprungliga kategorier

21000001644760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001644760Bebyggelse - byggnadEMMABODA VISSEFJÄRDA KYRKEBY 4:1 - husnr 9020AVTRÄDELän: Kalmar, Kommun: Emmaboda, Landskap: Småland, Socken: Vissefjärda , Stift: Växjö stift, Församling: Vissefjärda församling15.605291551458977,56.53888731966462http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001644760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001644760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001644760RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001644760
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVimmerby

AVTRÄDE

Historik

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702940
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länTorsås

AVTRÄDE

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702599
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

AVTRÄDE

Byggnadsbeteckning

HistorikStrax öster om de f d stationshuset ligger avträdet uppfört i trä, som sannolikt också ritats av Hugo Hammarskjöld. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2002

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703004
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

Badhytt

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445513
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

Badhytt

Dagens användning

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445514
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länMörbylånga

BAGARSTUGA

Historiska/ursprungliga kategorier

21000001518760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518760Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 62BAGARSTUGALän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.3979330957273,56.19627698272015http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518760RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518760
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn

Bastu

Fasadmaterial

Antal våningar01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000550495
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn

Bastu

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningBrädtaket är av sågat standardvirke, tjärat och med hyvlade vattrännor.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000557741
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länVästervik

Bastu

Bebyggelse - byggnad

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445443
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn

Bastu

Byggnadsbeteckning

TakformPulpettak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000557774
Objekttyp: BUILDING

Sök regionalt i Sveriges arv.Utan tunn sidproduktion.

"Gamla kapellet" på Nya kyrkogården.

"Backstugan"

"Museistugan"

"Pettersstugan"

"Stensö kapell"

"Torpet" eller "Gråstugan"

"Udden"

/Östra/ Ljungskär, stångmärke

Administrationsbyggnad

Administrationsbyggnad

Administrationsbyggnad

Affär och butik

AFFÄRSHUS

ALBÖKE KYRKA

Algutsboda kyrka

ALGUTSRUMS KYRKA

ANDREAS KAPELL

ANKARSRUMS KYRKA

APELKULLENS BANVAKTARSTUGA

APOTEKSHUSET

APPELTOFFtSKA HUSET

ARBETARBOSTAD

ARBY KYRKA

ARKIV OCH HÄKTE

ARKIVET

ASPAGÅRDEN

ASPELANDS HÄRADS TINGSHUS

Avträde

Avträde

AVTRÄDE

AVTRÄDE

AVTRÄDE

AVTRÄDE

Badhytt

Badhytt

BAGARSTUGA

Bastu

Bastu

Bastu

Bastu

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.