Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
ADELÖVS KYRKA
StommeExteriörbeskrivningAdelövs kyrka hör till de nyklassiska kyrkorna som i stort antal uppfördes på den svenska landsbygden, oftast istället för en medeltida föregångare som för det mesta revs i samband med kyrkobygget. Ritningarna gjordes av Överintendentsämbetet i Stockholm och många kyrkor fick därför mer eller mindre samma utseende över hela landet. Adelövs kyrka skiljer sig dock på några punkter. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning på sedvanligt sätt med kor i öster och ingång i väster. Däremot är det ovanligt att tornet placerats i öster som i Adelövs fall. Överst kröns tornet av en lanternin med guldförgyllt kors. Mittpartierna av långhusets sidor markeras av framspringande risaliter med rundvälvda portaler. Bygget var tydligen kantat av problem och fördröjningar, om det är det som är anledningen till att murverket består av gråsten upp till fönsterkarmen och sen däröver skiftar till tegel är osäkert. Fasaderna är spritputsade med slätputsade risaliter, fönsteromfattningar och listverk samt tornets övre del. Färgsättningen i ljust gult och vitt är en rekonstruktion av äldre färgsättning, vit kalkavfärgning på de slätputsade partierna och ljusgult på de spritade partierna. Sockeln är också spritputsad, avsatt med en liten hålkälslist upptill och avfärgad i ljusbrunt. Taket är ett sadeltak som är lagt med skivtäckt och svartmålad plåt, ursprungligen spåntäckt. Innifrån tornet syns vid lanterninens bas ursprungliga spån.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442982
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länTranås
ADELÖVS MARKNADSBODAR
Bebyggelse - byggnadHistorikMarknadsbodarna ligger vid korsningen av vägen Adelöv-Hullaryd och vägen Linderås-Gränna. De första marknadsbodarna i Adelöv uppfördes under perioden 1740-1755. Skifteskartor från 1811 respektive 1853 redovisar flera byggnader/bodar på båda sidor om vägen, dock inte på nuvarande bodars plats. När man under 1900-talet breddat vägen flyttades marknadsbodarna ett par meter norrut. Det är sannolikt att omflyttningar av bodarna skett även tidigare. Den bevarade bodlängan består av två sammanbyggda delar som tillsammans är omkring trettio meter långa. Tidigare fanns en öppning mellan bodarna vilken senare blivit igensatt och inredd till marknadsbod. Den västra bodlängan inrymmer fem stånd. Denna del är uppförd i rödfärgat timmer med laxade knutar. Den östra delen inrymmer sex stånd och är uppförd i en blandning av knuttimmer, skiftesverk och regelverk. De två östligaste bodarna utgör en senare tillbyggnad till de övriga. På framsidan av bodarna kragar timret ut och bär upp taket som ger ett regnskydd framför bodluckan. Taket är ett tjärat brädtak med hyvlade rillor som ersatt ett äldre sticketak. Bodarna vilar på upplägg av fältsten. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1998-09-16, Dnr 221-5695-92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689820
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länJönköping
Administrationsbyggnad
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040594
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länNässjö
ALMESÅKRA KYRKA
Nuvarande kategorierHistorikDen föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelfasad). Hawerman gjorde även ett förslag till dekorationsmålning som noggrant följdes av målaremästaren O Månsson, Jönköping, vid kyrkorummets målning 1869. Samma år färdigställdes ett 13-stämmigt orgelverk av E A Setterquist, Örebro. De första kända arbetena efter invigning bestod i putslagningar och kalkfärgning av fasaderna 1924. Året därpå installerades nya kaminer för uppvärmningen. 1935 genomgick exteriören en större reparation. All plåttäckning byttes ut mot galvaniserad. Nya stuprör uppsattes. Rötat trä i takkonstruktionerna utbyttes. Långhustaket var vid denna tid skiff ertäckt. Södra takfallet omlades. Lös puts på tornet och södra långsidan nedknackades och ny slogs på med tillsats av cement. Avfärgningen skedde med kalkfärg. Slutstrykningen avsåg man göra med prepareringsmedlet Ofalin. Utvändiga snickerier oljemålades i befi ntlig kulör. Byggmästare var Elof Holmér, Nässjö. 1941 konserverades två medeltida träskulpturer av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. 1950 omputsades alla fasader till följd av befi ntliga putsens usla skick. Kalkbruk nyttjades. Byggmästare var Albert Johansson, Nässjö. 1958 genomfördes en omfattande restaurering, mer eller mindre framtvingad av biskopen. Denne hotade efter sin visitation att stänga kyrkan, vars interiör var totalt nedsotad till följd av kamineldning och undermåligt underhåll. För projekteringen stod ingenjör Erik Persson, innehavare av Johannes Dahls arkitektfi rma, Tranås. Kaminerna togs bort och ersattes av elvärme, varvid även belysningen elektrifi erades. Golven slipades. Antalet bänkrader minskades och korgolvet utökades. Bänkarna ombyggdes så de fi ck bredare och bekvämare sitsar. Fönstren försågs med innerbågar. En stor del av de kulörta glasen i absidfönstren ersattes med klarglas. Under läktartrapporna gjordes inbyggnader för elcentral och förråd. Till vapenhuset ordnades ett vindfång. I vapenhuset revs den norra trappan för att ge plats åt inredning och inventarier från den gamla kyrkan i tornet. Under den kvarvarande trappan gjordes ett förrådsutrymme. Sakristian försågs med nytt vindfång och ny skåpsinredning. De ursprungliga planerna på kyrkorummets målning ändrades när man vid rengöring av en provyta upptäckte att hela den ursprungliga dekormålningen i limfärg från 1869 fanns kvar orörd under de tjocka sotlagren. Således rengjordes tak och väggar med bröd av målaremästarna Bruno och Rune Håkansson, vilka även stod för visst retuscheringsarbete. Altarskärmens vita ton dämpades med en viss brytning. Ovan altaret inkorporerades en ny målning av Elis Lundquist, Huskvarna. Förgyllningen bättrades. Altaret befriades från sin sentida inklädnad. Predikstol, altarring, nummertavlor, läktare och orgelfasad rengjordes endast. Bänkarna och portarna ommålades i brun ton från att ha varit ekådrade. Altarringens knäfall omkläddes. 1966 stod ingenjör Persson för en exteriör renovering inför kyrkans hundraårsjubileum. På nytt så behövde tornet omputsas isin helhet. Övriga fasader framför allt västgaveln lagades med kalkbruk. Avfärgningen skedde efter sandblästring med vit KEIMfärg, vilken är silikatbaserad. Takens skiff ertäckning var i behov av nyläggning. De ursprungliga planerna på ett bibehållande av skiff er som material frångicks dock och på såväl torn som kyrka lades istället kopparplåt. Tornkorset omförgylldes. Byggmästare var Nils Andersson, Fredriksdal. 1975 konserverades en dopängel från gamla kyrkan och upphängdes i kyrkorummet. 1978 tvingades man laga putsen på tornet och västgaveln igen, vilket skedde med cementhaltigt Gullexbruk som avfärgades med KEIM-färg. 1985 var situationen åter densamma på dessa byggnadsdelar. Värst var skadorna i anslutning till lagningarna. Dessutom hade fuktskador uppstått p.g.a. läckage i långhustakets anslutning mot tornet. De berörda fasaderna lagades med Serponit kalkbruk och avfärgades tillika med södra långsidan med kalkfärg av samma fabrikat. Arbetet leddes av arkitekt Per Rudenstam, Huskvarna. 1995 omputsades tornets södra och västra fasad, delar av putsen på långhusets västgavel och norra fasad lagades. Torntakets stomme reparerades och koppartäckningen nygjordes. Ljudluckorna ommålades. Samma år konserverades en bit av ett läktarbröst från gamla kyrkan. Konservator var Randi Gjertsen vid Jönköpings läns museum.1999 skedde de senaste utvändiga reparationerna. Projekteringen u
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442955
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länGislaved
ANDERSTORPS KYRKA
HistorikHistorikDet finns ett fåtal uppgifter om Anderstorps äldsta kyrka men dessa är så knapphändiga att det inte går att göra en klar bild av denna. Den nuvarande kyrkan har i vilket fall som helst haft minst två äldre föregångare, belägna ca 300 meter väster om den nuvarande kyrkan, norr om Anderstorpsån på mark som tillhörde klockaregårdens ägor. Idag finns en ödekyrkogård på dess plats. I en skrivelse till Kunglig Majt 1747 beskrivs den som 900 år gammal och Rogberg berättar 1846 att den var uppförd av gammalt ståndvirke troligen handlade det således om en träkyrka av stavkyrkomodell (dock knappast 900 år gammal vid tillfället). Den nuvarande kyrkans föregångare uppfördes 1754, var också av trä och revs 1856 när den nuvarande kyrkan uppfördes. Det finns bevarade ritningar av ett utbyggnadsförslag från 1841 över den gamla kyrkan, men detta utfördes aldrig och istället uppfördes den nuvarande kyrkan. I Anderstorps kyrka finns en del bevarade inventarier från 1700-tals kyrkan men äldre än så saknas. I murverket till den nuvarande kyrkan har delar från den föregående kyrkan återfunnits, bland annat en mellandel till dopfunten som nu åter är i funktion. Anderstorps nuvarande kyrka uppfördes 1856, men ritningarna till kyrkan gjordes redan 1849. Tre år tidigare, 1846, hade församlingen beslutat att bygga en ny kyrka. De första ritningar gjordes av A R Pettersson vid Överintendentsämbetet och skickades till församlingen. Ritningarna finns bevarade i ATA och visar en salkyrka med rakt avslutat kor i öster och fem fönsteraxlar på långsidorna. Kyrkan uppfördes inte enligt dessa ritningar, utan gjordes bredare, långsidorna försågs med sju fönsteraxlar och koret avlutades rundat mot öster. Eventuellt är det byggmästaren P Pettersson från Tåå som stått för ändringarna.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442805
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länAneby
ANEBY KYRKA
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045096
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länAneby
Aneby kyrka
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran. År 1933 tillsattes en kommitté för att lösa platsfrågan och val av arkitekt. Det utlystes en tävling och arkitekt Erik Selander från Stockholm tilldelades första pris. Samma år inköptes fyra tomter direkt väster om den 1925 anlagda griftegården. Selanders förslag kom dock aldrig till utförande. År 1947 stod man i begrepp att ansöka om arbetstillstånd för att påbörja bygget. I ett yttrande från Kungliga byggnadsstyrelsen 1951 avstyrktes den ansökan om byggnadstillstånd som lämnats in till Kungliga arbetsmarknadsstyrelsen. Man hänvisade till flera brister i förslag och underlag. Det dröjde därefter till 1957 innan ett nytt förslag lämnades in och efter vissa justeringar godkändes. Arkitekt bakom detta förslag var ingenjör Erik Persson vid Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. I september samma år togs första spadtaget av överlärare Granström. I november 1958 kunde invigningen gå av stapeln. En artikel i Jönköpingsposten från denna tid beskriver kyrka och församlingshem sålunda: Kyrkans yttre har en vacker mörkgrå puts, medan församlingshemmet går i gulbrunt. Kyrkans västgavel prydes på taket av ett stort kors. Kyrkans inre gör ett tilltalande intryck. Rymd, ljus och en lycklig förening av gammal traditionell kyrkstil med modernt kyrkbyggeri är väl de intryck, man närmast får. // Orgelläktaren är stor och rymlig i tre avsatser, och man lägger märke till akustikplattorna i bakgrunden. Apropå akustik, så tycks hela kyrkorummet få mycket goda akustiska förhållanden. Orgeln är ett större harmonium, som t v får tjänstgöra i väntan på [kyrkorgeln] Året därpå skänktes kyrka och församlingshem till Bredestads församling och kom att förklaras som församlingskyrka vid sidan av Bredestads gamla medeltidskyrka utanför samhället. Man kan konstatera att bygget av ett stort församlingshem kopplat till kyrkan var en nymodighet som under de närmsta åren kom att få stort genomslag i bygget av kyrkor i de svenska städernas nya stadsdelar och förorter. Ett karaktäristiskt inslag var vikväggen mellan kyrka och församlingssal. Svenska kyrkans verksamhet hade under mellan- och efterkrigstiden kraftigt expanderat, särskilt med hänseende till lekmannaengagemang och diakoni. Källarplanet kom att härbärgera flera verksamheter, bland annat slöjdskola. Aneby kyrka och församlingshem kom därmed att ligga helt rätt i tiden. En tolvstämmig orgel levererades 1963 från A Magnussons orgelbyggeri i Göteborg. En mindre renovering genomfördes 1982 efter ett förslag från Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. Det byggdes då till utrymme för ny sakristia öster om koret och kök och samlingssal som envånings tillbyggnad längs församlingshemmets östra sida.Troligen vid detta tillfälle avlägsnades den främre hälften av kyrkorummets bänkrader till förmån för lösa stolar. Nytt fristående altare införskaffades liksom dopfunt och ambo. Sannolikt är takens betongpannor från detta tillfälle. Men ganska snart började församlingen uppleva behovet av en bättre verksamhetsanpassning av lokalerna. Bland annat var entréutrymmena för trånga och lokalerna för den livaktiga barn- och ungdomsverksamheten inte längre ändamålsenliga. År 1993 började planer ta form på en om- och tillbyggnad. En byggnadskommitté tillsattes och arkitekt Lennart Arfwidsson vid ATRIO i Västervik anlitades. Man tänkte sig först en anpassning av befintligt kyrkorum och tillbyggnad med ett kyrktorg i söder, förbundna med varandra genom en vikvägg. År 1995 hade man kommit fram till att ett nytt kyrkorum skulle skapas i form av en tillbyggnad och att gamla kyrkorummet skulle omvandlas till församlingssal varigenom plats skulle frigöras i församlingshemmet för nya kontorslokaler med mera. Kyrkoherde Sven Hagberg förordade skapandet av ett annorlunda och inspirerande gudstjänstrum som kunde vara en kontrast mot pastoratets övriga kyrkor. Ett annat önskemål var inrättandet av en dopgrav. Den närmaste förebilden för det nya kyrkorummet var Sankt Johannes kyrka i Habo (1993), ritad av Arfwidsson. Planform, fönsterplacering, takuppbyggnad, bågformiga limträbjälkar, altare versus populum, markant ringkrona och vinklade bänkar känns igen. Flera av dragen förekommer redan i den av Arfwidsson ritade Sankt Johannes kyrka i Värnamo från 1984. Om- och tillbyggnaden ägde rum 1997. Entreprenör var NCC, målarmästare var Thage Blom. Den 11 oktober samma år förrättades invigni
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045095
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länJönköping
ANGERDSHESTRA KYRKA
ByggnadsbeteckningAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442841
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länNässjö
ANNEFORS GRAVKAPELL
TakformTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549692
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länVärnamo
Ansgarsgården
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014713
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
APOTEKARVILLAN
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDen s.k. Apotekarvillan är belägen i centrala Eksjö, närmast omgiven av villabebyggelse från tidigt 1900-tal. Villan ritades av arkitekten Gunnar Wetterling, Äppelviken, år 1922. Den är uppförd i tidig 1920-tals-klassicistisk stil med bl.a. burspråk, kolonner och festonger. Byggherre var apotekaren Carl Gustaf Matérn-Lindewald och hans hustru Maj. Byggnaden är uppförd av trä i två våningar med fasad av locklistpanel. Sadeltaket är flackt och sockeln är av huggen granit. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-02-05, Dnr 221-489-92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691581
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länJönköping
ARRENDATORBOSTAD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689947
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
ASCHANSKA STALLET
ByggnadsbeteckningHistorikTvåvånigt, timrat magasin på gråstenssockel med utskjutande knutar och sexrutiga fönster, tjärade luckor och dörrar. Sadeltak med tegel. Övervåningen är något utkragad. Genom byggnaden leder en körport. KÄLLOR: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av ett gatuhus och en f.d. stallbyggnad på Vaxblekaren 11 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-11030-92 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-5238-93 Länsstyrelsen i Jönköpings län, http://www.f.lst.se/
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691905
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länAneby
ASKERYDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInteriören präglas främst av de framtagna kalkmålningarna på väggar och i valven. Den medeltida kyrkan valvslogs i början av 1500-talet och från samma tid eller något senare härrör kalkmålningarna. Dessa har tillskrivits Sven målare ifrån Jönköping som verkade i Mäster Amunds skola, generationen efter denne. Målningarna är välbevarade - i korets återges olika figurframställningar av bland annat olika helgon och evangelister. Långhusets målningar berättar längst i väster historien om jungfru Marias föräldrar och i öster återges olika scener ur skapelseberättelsen. Även på väggarna finns måleri men dessa har till största delen låtits vara övertäckta med befintligt kalklager. Kyrkans golv är ett lackat brädgolv av äldre ursprung, det lades om och trossbotten byttes ut 1933 men man bevarade brädor och smidda spik. I norra korsarmen står Wisteniusorgeln från 1760 på ett nytt golv från 1962. Bänkinredningen ändrades 1933 genom att förses med bekvämare sitt- och ryggbrädor samt raka gavelslut. Bänkskärmarna längst fram är dock från 1700-talet och deras ursprungliga marmorering togs fram 1977. De nya bänkgavlarna målades därefter enligt samma färgschema. Pärlspontspanelen i korsarmarnas tak är från 1879 och spikades på det befintliga brädtaket från 1669. Fönsteröppningarna är troligen från 1660-talet då korsarmarna uppfördes, spröjsverken av gjutjärn är från 1879. Kyrkan har flera påkostade inventarier, bland annat en altaruppsats i form av ett altarskåp från slutet av 1400-talet. Altarskåpet har placerats mitt i koret med ett modernt altarbord och altarring framför. På västra väggen i norra korsarmen sitter numera altaruppsatsen från 1600-talet. Predikstolen från 1642 är ett verk av mästare Hans Behn från Västervik och har en separat uppgång från sakristian. I tribunbågen till koret sitter på en trabes triumfkrucifixet från 1400-talet. Detta sattes åter upp vid restaureringen 1933 efter att tidigare ha hängt på norra korväggen. Kyrkan har två orglar - dels Wisteniusorgeln från 1760 som nu står uppställd i norra korsarmen och dels orgeln från 1906, utförd av Zetterquist & Son på uppe orgelläktaren. Ursprungligen stod de tvärtom, beroende på att Wisteniusorgeln togs ur bruk 1906 men läts stå kvar på sin ursprungliga plats på läktaren. Först 1933 monterades den ner och då flyttades Zetterquistorgeln upp till läktaren. Det dröjde till 1962 innan man restaurerade Wisteniusorgelns orgelverk och då sattes den upp i norra korsarmen.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442923
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länVetlanda
ASLEDA KYRKA
TaktäckningsmaterialByggnadsdelSakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Rundat, Kor - Smalare, Torn - Väster, Absid, Sakristia - Norr
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040681
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länVärnamo
Ateljé
Nuvarande kategorierHistorikNära tomtens sydöstra hörn står en ateljébyggnad med invidliggande förråd. Det är inte känt när byggnaden uppfördes men vid reparationer påträffades en hönslucka, vilket tyder på att byggnaden ursprungligen uppfördes som hönshus. I en skrivelse från byggnadsnämnden 1926 påpekades att det uppförts uthusbyggnader inom kvarteret utan tillstånd. Det är troligt att delar av ateljébyggnaden alltså existerade 1926. I ett tidigt skede har den byggts om för att fungera som ritateljé åt Bruno Mathsson.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028972
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länJönköping
AUTOMOBILPALATSET
HistorikHistorikAutomobilpalatset vid hörnet i korsningen Skolgatan - Trädgårdsgatan, i Jönköpings västra del, uppfördes 1930 för Philipssons Automobil AB. Byggnaden ritades av byggnadsingenjör Birger Lindström, Jönköping. Vid invigningen inrymde byggnaden utställnings- och försäljningslokal för bilar, reservdelsbutik samt bensinstation i bottenvåningen och varmgarage för drygt 280 bilar i de övre planen och i källaren. Med tiden utvidgades verksamheterna. Idag finns inga spår av denna verksamhet. Byggnaden är uppförd i en bärande betong i fem våningar samt källare. De gjutna bjälklagen bärs upp av betongpelare i fasaden och inne i byggnaden. Taket är flackt med fall åt nordost och sockeln är klädd med huggen granit. Butiksfasaderna i bottenvåningen är delvis förändrade. Parkeringsdäcken utgörs av nio halvplansförskjutna våningar där de södra ligger en halv våning över de norra. Inkörsportarna till garaget finns på fasaden vid Skolgatan. Porten till källargaraget är ursprunglig och utgörs av tre spegeldörrar med sex speglar per dörrblad. Byggnadens ursprungliga planlösning är till stora delar intakt. I byggnadens östra del går ett trapphus, med ursprunglig hiss, genom samtliga våningar. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001-09-21, Dnr 221-2681-93
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586124
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länVaggeryd
AVTRÄDE
Historiska/ursprungliga kategorier21000000999620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000999620Bebyggelse - byggnadVAGGERYD LÄGRET 1:1 - husnr 23AVTRÄDELän: Jönköping, Kommun: Vaggeryd, Landskap: Småland, Socken: Tofteryd , Stift: Växjö stift, Församling: Skillingaryds församlingNybyggnadsår: 1901 - 190114.108907281043907,57.428457422960655http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000999620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000999620http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000999620RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000999620
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
AVTRÄDE
ByggnadsbeteckningHistorikAvträdet är en träbyggnad i regelverk. Taket är ett pulpettak med grå korrugerad plåt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2003-05-08, Dnr 432-8837-91
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042706
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länVaggeryd
AVTRÄDE (K0118.111)
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695545
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länJönköping
BANKERYDS KYRKA
StommeByggnadsdelTorn - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare, Kor - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt, Torn - Väster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442845
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länNässjö
BARKERYDS KYRKA
Dagens användningHistorikDen gamla kyrkan var en medeltida stenkyrka, tillbyggd med korsarm och torn av trä på 1700-talet. 1837 tog biskop Esaias Tegnér initiativ till beslut om nybyggnad emedan kyrkan var såväl otillräcklig för folkmängden som förfallen. Uppförandet skedde 1845- 46. Byggmästare var Jonas Jonsson från Stockholm, bördig från socknen. Hans ritning modifi erades av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Det blev ändock ursprungsritningen som följdes. Den nya predikstolen tillverkades av Spegel-Fabriquer Kleverström i Norrköping. Det enda som överfl yttades från gamla kyrkan var orgelverket, vilket skall ha byggts 1755 av Jonas Wistenius i Linköping. 1872 försåldes fl era äldre inventarier till juvelerare C Hammer i Stockholm, bl.a. delar av dopfunten. 1873 hade den gamla orgeln tjänat ut och ersattes av en ny med 14-stämmigt verk av Erik Nordström, Eksjö, och fasad ritad av arkitekt Otto August Mankell, Överintendentsämbetet (efter äldre förlaga av arkitekt A R Pettersson). 1880 skedde ospecifi cerade målningsarbeten, troligen på lanterninen eftersom inskription fi nns på dennas insida. 1907 skedde en större förändring av interiören. Kyrkorummet som tidigare var helt vitmålat, utom i koret, fi ck en helt ny färgsättning. Väggarna målades i mörkare färg med rik dekorering i absidtaket och språkband därstädes och i triumfbågen. Fönstersmygarna försågs med sirlig dekor. Sannolikt rörde det sig om oljefärg. Marmorering på korpilastrar och gesims tillkom senast vid detta tillfälle, men kan också vara ursprungliga. Bänkar, dörrar och läktarkolonner ommålades i varma kulörer i tidens smak. I absidfönstren insattes blyinfattat, delvis färgat råglas. Det mellersta fönstret gavs en glasmålning och altarets svepekors fl yttades till korets nordöstra hörn. Sannolikt vid detta tillfälle ordnades uppvärmning genom järnkaminer. 1925 reparerades och ommålades fasaderna. Sannolikt ersattes då takens spåntäckning av plåt. 1926 fl yttades svepekorset tillbaks till altaret. 1928 konserverades och upphängdes två huvudbaner från gamla kyrkan. Konservator var Alfred Nilson, Stockholm. 1949 omtäcktes torntaket med kopparplåt och även lanterninen i sin helhet kläddes in med detta. Arkitekt var Johannes Dahl, Tranås, vilken även svarade för den inre restaureringen 1950-51. Kaminerna byttes ut mot elektrisk uppvärmning och även belysningen elektrifi erades. Väggarna försågs därvid med nuvarande mässingslampetter. Nya golv inlades på de gamla. Bänkarna ombyggdes till större bekvämlighet genom nya sitsar och ryggar samt ökat bänkavstånd. Absidfönstren gjordes något mindre för att dämpa ljuset. Ursprungligen fanns tankar på större omdaningar med bl.a. igenmurning. Hela interiören ommålades, varvid man återgick till en ljusare, mer ursprunglig färgskala, vilken i stort är den vi ser idag. Omfattande marmoreringsarbeten utfördes på bl.a. bänkar, läktarbröst och altarring. Dekoreringen av korpilastrar och gesims tycks ej ha förändrats. I övrigt slopades dekormåleriet från 1907. Målaremästare var Bruno och Rune Håkansson från socknen. Orgelverket utökades av P L Åkerman & Lund, Stockholm, till 25 stämmor och gavs ett fristående spelbord. Den mekaniska trakturen byttes mot pneumatisk. 1952 återbördades de återfunna dopfuntsdelarna till kyrkan efter att ha sammanfogats och kompletterats av Iwar Andersson, Riksantikvarieämbetet. 1964 skedde en yttre renovering, projekterad av ingenjör Erik Persson vid J Dahls arkitektfi rma, Tranås. Under den avfl agnande svagt gulvita fasadfärgen hade en äldre gulröd färg framkommit med vita omfattningar. Man tänkte sig då en återgång till denna som man ansåg ursprungliga kulör. Skador i putsen lagades med kalkbruk, men avfärgningen kom sedermera att ske i rosa med silikatfärg (KEIM). Länsantikvarien ansåg att den nya färgsättningen kom allt för långt ifrån den avsedda. 1966 togs bänkarna bort på läktarens södra sida för att ge plats åt kör. 1970 installerades högtalaranläggning och en toalett ordnades under ena vapenhustrappan. 1973 restaurerades orgeln av J Künkels orgelverkstad, Lund. En återgång skedde till mekanisk traktur och spelbordet gjordes inbyggt. 1980 borttogs de två främre bänkraderna för att ge mer plats vid begravning och kör samt för nyinförskaff ad kororgel (för vilken tillstånd aldrig tycks ha sökts). 1987 borttogs de två bakre bänkraderna för att ge ner fri yta. 1996 skedde den senaste inre renoveringen. Arkitekt var Per Rudenstam, Huskvarna. Två smärre inbyggnader gjordes under läktaren för kapprum, handikapptoalett, städskrubb och väntrum. En ny läktartrappa fi ck göras i anslutning till detta. Två bänkrader togs bort. En manöverpulpet byggdes in i nordvästra bänkkvarteret. Kolonnerna och mittportens överliggare marmorerades liksom bänkarnas fyllningar. Målningsarbetet utfördes av Rune Håkansson. Glasmålningen restaurerades av Winfried Baier, Tranås. Troligen vid detta tillfälle fl yttades altarkorset åter undan till nordöstra hörnet av koret. 1999 ordnades ett nytt elektriskt
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442956
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länJönköping
BARNARPS KYRKA
Nuvarande kategorierHistorikDen nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en qvist, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid denna tid tycks kyrkans innerväggar ha varit försedda med muralmålerier i renässansmanér, att döma av 1978 påträff ade fragment med sentida placering i nordgaveln. 1681 restes klockstapeln under ledning av byggmästare Lars Kruse. 1686 genomgick kyrkan en stor om- och tillbyggnad. Korsarmar uppfördes, den norra bekostad av församlingen och den södra av generalmajor Magnus Granatenhielm på Odensjö säteri. Denne lät inrätta sitt gravkor i denna korsarm, vilket avgränsades med ett rikt snidat skrank. Granatenhielm donerade även en altaruppsats. Vid denna tid tillkom en sluten bänkinredning med dekorativa maskaroner av samma slag som fi nns på bänkarna i Hakarps kyrka och funnits på bänkarna i Öggestorps och Lekeryds kyrkor. 1688 byggdes ett vapenhus i sten vid västgaveln. 1694 inrättades en läktare i västra änden av långhuset, nordläktaren hade rivits 1686. För denna läktare införskaff ades 1696 en orgel. 1708 färdigställdes en predikstol med ljudtak för kyrkan av bildhuggaren Torbjörn Röding i Växjö. Samma år byggdes en ny sakristia, från 1753 med murat gravkor för ätten Fleetwood (ägare av Hällstorps säteri) under golvet. 1730 dekorerades kyrkans innertak med bibelscener av mäster Johan Kinnerus från Jönköping. Denne försåg två år senare även läktarbröstet med figurmålerier. Den gamla orgeln hade länge varit obrukbar när man 1751 inköpte ett nytt verk om åtta stämmor från orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping. Fasadens sniderier utfördes av bildhuggaren Johan Ullberg. 1754 genomgick kyrkan en grundlig reparation. 1773 försågs klockstapeln med en inklädnad. Under början av 1800-talet anpassades kyrkorummet till den då rådande nyklassicistiska smaken. 1819 revs skranket mot Granatenhielmska gravkoret för att vinna mer plats i kyrkan. Gravvalvet igenfylldes och huvudbaneren fl yttades upp på vinden. 1826 hade takets gamla spåntäckning bytts mot tegel och man nymålade interiören. Inredningen målades i pärlgrått och Kinneri takmålningar överströks med en gråvit färg. Även orgelfasad och läktarbröst påmålades. Bänkarna hade dessförinnan var omålade. 1872 renoverades altaruppsats och predikstol med vad som i princip var en hel nymålning. 1884 togs beslut om att byta ut befi ntliga dörrar mot nya fyllningsdörrar. 1899 byggdes ett nytt orgelverk bakom den gamla fasaden av Salomon Molander, Göteborg. 1909 företogs en större renovering av kyrkan. Innerväggarna jämnades genom borttagning av utskjutande stenar och påförande av ett tjockt putslager. I samband med detta förstorades fönsteröppningarna och försågs med gjutjärnsbågar. 1600-talets slutna bänkinredning ersattes med öppna bänkar i mahognyimiterande oljemålning och ett nytt furugolv lades in. Kyrkorummet fi ck sin första uppvärmning i form av en stor kamin. Sannolikt detta år byttes takets lertegel mot enkupiga cementpannor och fasaderna spritputsades. Redan 1914 ersattes den sotande kaminen med en varmluftsanläggning från Ebbes bruk. Denna inrymdes i ett pannrum under koret med öppningar i korvägg och golv. Vid samma tid försågs kyrkan med elektrisk belysning. 1916 byttes stapelns stående panel mot en fj ällpanel. 1926-27 konserverade Oscar Svensson, Stockholm, de tre Granatenhielmska huvudbaneren, vilka därmed åter fi ck en plats i kyrkorummet, samt porträtt av Carl XI och Ulrika Eleonora, vilka suttit på altaruppsatsen men nu fi ck egna ramar. 1928 rengjordes dopfunten från påmålningar och fl yttades från vapenhuset in i koret. 1935-36 restaurerades kyrkan efter ett program av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Yttertakets cementpannor byttes mot ekspån. Vapenhustaket gavs en högre resning, varvid de två läktarfönstren i västgaveln igenmurades. Sakristitakets mönstertäckning återskapades med utgångspunkt från ett under cementpannorna bevarat spåntak. Från stuprören ordnades avlopp för regnvatten i marken. Fasadernas puts lagades och avfärgades på nytt. Sockeln gavs förbättrad ventilation. Ingångarna fi ck nya plansteg av huggen granit. Ytterportarna nytillverkades med rombiska paneler i bättre samklang med byggnaden. Som förebild tjänade en av de portar som kasserades 1884 och hade bevarats som golv i en bod. Dess lås monterades i den nya porten. På samma vis utbyttes gjutjärnsfönstren mot träbågar med blyspröjsat glas. Solbänkarna av stålslipad cement ersattes med nya av kalksten. I vapenhuset upphöggs två små fönster. Varmluf
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442846
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länNässjö
BASTU
Bebyggelse - byggnadHistorikBastun uppfördes 1934 i regelverk i en våning på en sockel av cementsten. Fasaden är klädd med rödfärgad, liggande fasspontpanel. Vid den södra gaveln finns en sentida öppen veranda. Fönstren är vitmålade enluftsfönster med korsspröjs. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tvåkupiga röda tegelpannor. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1999-02-02, Dnr 221-8282-95
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689836
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
BASTU (K0024.012)
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356682
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
BELLÖ KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Väster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Torn - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442934
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länNässjö
berggrenska gravkoret
StommeExteriörbeskrivningSöder om kyrkans kor står ett gravkapell som uppfördes kort efter kyrkans invigning. Överkommissarie J. E. Berggren bidrog till kyrkobygget men även till ett gravkapell, mot att själv få bli begraven där. 1858 dog han och ligger nu begravd under kapellets golv. Kapellet har en åttakantig plan, vitkalkade väggar med blinderingar i form av kors på de avfasade hörnen. Hörnen artikuleras av hörnkedjor i relief. Taket är ett tälttak klätt med falsad svartplåt. Över porten av nitad plåt sitter en polerad granitskiva till minne av Berggren, som i sig markeras av en flack fronton.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001632663
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
BERGMANSKA GÅRDEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikByggnaden utgörs av en äldre träbyggnad på fastigheten, Vinskänken 2. Byggnaden är sannolikt identisk med den byggnad som avbildats av konstnären Axel Otto Mörner omkring 1840. På denna målning är övervåningen utkragad och mot torget finns en veranda. Den aktuella byggnaden består av två längor uppförda i vinkel. Byggnaden är uppförd i timmer i två våningar med fasad av liggande profilerad spontpanel. Övervåningens fasad har locklistpanel med profilerade locklister. Byggnadens fasad mot gården är också klädd med locklistpanel. Gatufasaden indelas med släta pilastrar. Bottenvåningen har stora skyltfönster mot gatan. Byggnaden har tre sentida dörrar och mot gården finns en balkong. Byggnaden är försedd med ett helvalmat sadeltak och vilar på en sockel av sten som putsats. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av en vinkelbyggnad på Vinskänken 2 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-11072-92 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-5238-93 Länsstyrelsen i Jönköpings län, http://www.f.lst.se/
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580068
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
BERGMANSKA HUSET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikBoningshuset på Brännerigården 6, består av två sammanbyggda längor i vinkel. Byggnaden är uppförd i timmer i två våningar med en reveterad fasad. Huvudentrén mot väster är försedd med en spegeldörr. Byggnaden har en sockel av putsad sten och ett sadeltak. Taket är försett med takfönster och takkupor. Fasaden mot öster har en svalgång. Byggnaden uppfördes troligen omkring 1885. År 1965 utfördes en större invändig ombyggnad. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av ett tvålängat boningshus Brännerigården 6 i Eksjö, Länsstyrelsen Jönköpings län, 1993-12-16. Dnr 221-11040-92 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-5238-93 Länsstyrelsen i Jönköpings län, http://www.f.lst.se/
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580958
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länVetlanda
Berguddens kyrka
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014714
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
BIOGRAF METROPOL
Bebyggelse - byggnadHistorikByggnaden är uppförd av tegel i motsvarande två våningar med putsad fasad. Fasaden mot gatan är rödbrun och fasaden mot gårdssidan gulgrön. Byggnadens publikentré mot öster har sentida plåtdörrar och ett litet kopparklätt tak med belysning. Bottenvåningens gatufasad är även försedd med ett högt och smalt spröjsat fönster samt en personalingång med en spegeldörr. Övervåningen har tre fönster av tvåluftstyp med två spröjsar i varje båge. Gårdssidan har två paneldörrar mot norr för biografsalongens evakuering. Byggnadens tak är belagt med svart falsplåt. Byggnaden vilar på en putsad stensockel. Biografbyggnaden uppfördes 1916 efter ritningar av byggmästaren J W Lundberg, Eksjö. Sedan dess har byggnadens exteriör förändrats obetydligt medan interiören har förändrats genom ombyggnad. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av en biografbyggnad på Boktryckaren 15, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-11029-92 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-5238-93 Länsstyrelsen i Jönköpings län, http://www.f.lst.se/
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580763
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länMullsjö
BJURBÄCKS KYRKA
Dagens användningHistorikRitningarna till den nya kyrkan hade utarbetats av förvaltaren på Ryfors bruk, Johan Viktor Zelander, och godkänts 1895. En del korrigeringar och kompletteringar utfördes av Överintendentsämbetets arkitekt Th. Thorén. Grunden lades 1897 och kyrkan stod helt färdig 1899. Byggmästare var Klas Johansson från Sandhem. Altaruppsats, predikstol och dopängel övertogs från den gamla kyrkan och försågs med ekådring. En orgel färdigställdes av Johannes Magnusson, Göteborg. Vintern 1921 ledde en överhettning av kaminerna till antändning av sparrar och trossbotten. Skadorna blev dock begränsade p.g.a. ett snabbt ingripande från bl.a. folkskoleläraren. Året därpå reparerades och rengjordes kyrkan. 1927 ommålades exteriören i den befintliga grå färgen, dock med en något mörkare nyans. Portarnas ekådring ersattes av mörkbrunt. 1929 byggdes en varmluftsanläggning med kalorifer i ett pannrum under norra korsarmen. 1950 insattes innanfönster med antikglas för att dämpa det "alltför ymnigt inströmmande hårda dagsljuset". 1955-56 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Edgar Haasum. Pannrummet revs och elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning i enlighet med ett program av Sigurd Lidén. Exteriören ommålades i befintlig färgsättning, dock målades portar och fönster röda. Bevarandet av den grå färgen var församlingens önskemål medan komminister och arkitekt hade velat rödfärga kyrkan i stil med en 1700-talsskapelse. Komministern skall ha yttrat: "Skall hon ligga där som en stor gräddtårta?" 1963 borttogs övermålningarna på altaruppsats, predikstol och dopängel av konservator Olle Hellström. Den välbevarade ursprungliga färgsättningen återställdes och predikstolen fick en ny trappskärm. Samma år borttogs orgelläktarens bänkar och sakristian försågs med delvis ny inredning. 1970 om- och tillbyggdes orgeln av Nordfors & Co i Lidköping. Flertalet av de ursprungliga stämmorna bibehölls medan ett pedalverk tillkom. 1978 inreddes toalett och förråd i tornets bottenvåning. Arkitekt var K Tollstén. 1999 genomgick kyrkan en ny renovering. Denna inbegrep översyn av elsystemet, justering av innanfönster och reparation av ytterfönster, lagning av taktäckning, justering av ljudluckor, byte av rötskadade delar av panel samt snickrad dekor, ommålning av fasad i befintlig färg, byte av takfotsplåt och fönsterbleck samt avkortning av altarring. Följande år utfördes färgfästning på altaruppsats, predikstol, golvur och dopängel av Ullenius ateljéer AB i Stockholm.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549682
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länVetlanda
BJÖRKÖ KYRKA
Nuvarande kategorierByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster, Sakristia - Väster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Kor - Rundat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442990
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länJönköping
BJÖRNEBERGS GÅRD
HistorikHistorikHuvudbyggnaden, ett reveterat och delvis brädfodrat tvåvåningshus med mansardtak, är uppförd 1766 av krigsrådet Carl Soop. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580564
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länGnosjö
BOD
Historiska/ursprungliga kategorier21420000049198http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049198Bebyggelse - byggnadGNOSJÖ GÅRÖ 1:270 - husnr 4BODLän: Jönköping, Kommun: Gnosjö, Landskap: Småland, Socken: Gnosjö , Stift: Växjö stift, Församling: Gnosjö församling13.73618408880417,57.341442106324706http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049198http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049198http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049198RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049198
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länEksjö
BOD
HistorikHistorikUtskottsboden utgörs av två delar, en del med utkragad övervåning och en yngre tillbyggnad. Byggnaden är uppförd i timmer och klädd med locklistpanel. Taket är ett sadeltak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1993-02-18, Dnr 221-8860-91
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689794
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länGnosjö
BOD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689803
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länGislaved
BOD
HistorikHistorikUthuslängan är uppförd i liggtimmer och resvirke, klädd med locklistpanel, under ett sadeltak belagt med tegel. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1998-06-22, Dnr 221-1590-98.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689787
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länGnosjö
BOD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049197
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostJönköpings länGnosjö
BOD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689800
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT