PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter Visa urvalet på kartan ↗

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

1 151 kända träffar

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodGotlands länGotland

ADA BLOCKS HUS

Byggnadsbeteckning

HistorikKAPLANEN 6 - Bebyggelsen utgörs idag av två hus, det ena är ett bostadshus i fastighetens nordöstra del bestående av två sammanbyggda medeltida stenhus, och det andra är ett uthus väster om huvudbyggnaden. Den större byggnadskroppen står med gaveln mot Södra Kyrkogatan och är bevarat till ursprunglig höjd medan den mindre, som är sammanbyggd med den större, har medeltida murverk i två plan. I förteckningen anges att tomten bestod av ett stenhus med stall och lada, gårdsrum och trädgård. Fastigheten var bebyggd med ett stenhus i två våningar, ett sten- och korsvirkeshus, en lada, ett stall och ett kohus. Det är oklart var på fastigheten byggnaderna stod, men sannolikt var ett av stenhusen det som idag finns på fastigheten. Bostadshuset som härrör från 1200-talet, består av två byggnadsdelar. Dess östra del ligger med gaveln mot Södra Kyrkogatan och har två våningar med dubbla vindsplan, varav det ena är inrett. Mot den östra delens sydvästra hörn är den andra byggnadsdelen placerad. Den delen har en våning med inredd vind. Byggnaden är uppförd under medeltiden och kvarstår idag till stora delar i full höjd. Huset är uppfört i kalksten med slätputsad fasad. De båda byggnadskropparna täcks av ett tegelbelagt sadeltak. Ada Blocks hus, uppkallat efter fastighetens ägarinna i mitten av 1900-talet, utgör med sin till stora delar mycket välbevarade ålderdomliga karaktär en av dagens bäst bevarade medeltida byggnader i Visby. Byggnaderna på Kaplanen 6 har förutom sin välbevarade medeltida karaktär också betydande inslag av 1700-tal som resultat av en då genomförd stor renovering. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703425
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

"LILLHUSET"

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikNorr om manbyggnaden ligger "lillhuset". Det har ingång från gården till avträdet och från baksidan till ett förvaringsrum. Det har tillkommit mellan 1865 och 1888. KÄLLA: Länsmuseet på Gotlands hemsida, 2006-02-09, http://www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/manbyggningen.htm

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690952
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

(NORRA PARTENS) HÖNSHUS (10)

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690979
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

(NORRA PARTENS) LADUGÅRD (3)

Historik

HistorikBåda gårdsparternas ekonomibyggnader är uppförda med vissa nygotisk inslag i sten under pannplåt, f.d. spåntak på 1870- och 80-talen. Foderloftet upptar 1/3 av vägghöjden, gavelspetsarna betår av bräder. Fönstren är i typisk rundbågig utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690973
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

(SÖDRA PARTENS) LADUGÅRD (7)

Byggnadsbeteckning

HistorikBåda gårdsparternas ekonomibyggnader är uppförda med vissa nygotisk inslag i sten under pannplåt, f.d. spåntak på 1870- och 80-talen. Foderloftet upptar 1/3 av vägghöjden, gavelspetsarna betår av bräder. Fönstren är i typisk rundbågig utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690976
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

(SÖDRA PARTENS) NORRA FLYGEL (5)

Byggnadsbeteckning

HistorikNorra flygeln ser ut som en liten parstuga i spritputsad sten under tegeltak. Den innehöll tidigare drängkammare och brygghus, är numera gäststuga. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690974
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

(SÖDRA PARTENS) NORRA LADUGÅRDSFLYGEL (8)

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBåda gårdsparternas ekonomibyggnader är uppförda med vissa nygotisk inslag i sten under pannplåt, f.d. spåntak på 1870- och 80-talen. Foderloftet upptar 1/3 av vägghöjden, gavelspetsarna betår av bräder. Fönstren är i typisk rundbågig utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690977
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

(SÖDRA PARTENS) SÖDRA FLYGEL (6)

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikSödra flygeln är uppförd i sten under tegeltak, har två våningar med källare/pannrum nere och magasin uppe. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690975
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

(SÖDRA PARTENS) SÖDRA LADUGÅRDSFLYGEL (9)

Byggnadsbeteckning

HistorikBåda gårdsparternas ekonomibyggnader är uppförda med vissa nygotisk inslag i sten under pannplåt, f.d. spåntak på 1870- och 80-talen. Foderloftet upptar 1/3 av vägghöjden, gavelspetsarna betår av bräder. Fönstren är i typisk rundbågig utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-203-99

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690978
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

A-huset

Bebyggelse - byggnad

HistorikI tomtens norra spets finns ett i full höjd bevarat medeltida packhus. Under medeltiden var norra delen av nuvarande Triangeln 1 fullt bebyggd, med det stenhus som finns kvar idag, i fastighetens nordligaste del. Huset går under benämningen "A-huset". KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 och Byggnadsminnesbeslut Länsstyrelsen Gotlands län 19871207, diarie nr 11.392-1228-87

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720238
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ADMINISTRATIONSBYGGNAD

Historik

HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 C. Byggnad i två våningar sammanbyggd med B och D. Medeltida murar i ett våningsplan. Personalutrymme i bottenplanet med enklare inredningssnickerier från sekelskiftet. KÄLLA: Länsstyrelsen, Gotlands län, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1996-06-12

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704073
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ADMINISTRATIONSBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 D. Byggnad i två våningar sammanbyggd med C och ett på 1970-talet uppfört nybygge i öster. Medeltida murar i ett plan. Medeltida brunn i sydvästra hörnet. Lagerlokal. KÄLLA: Länsstyrelsen, Gotlands län, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1996-06-12

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581430
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ADMINISTRATIONSBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. Den nordvästra delen av nuvarande tomt köptes in 1787 och var fram till 1856 bebyggd med ett mindre skiftesverkshus. Idag finns två kalkstensbyggnader på fastigheten. Huvudbyggnaden, är placerad med gaveln mot Donners plats i väster och med långsidan invid Volters gränd i söder. Den andra byggnaden ligger öster om den första byggnaden, med långsidan längs Volters gränd. Båda dessa byggnader fick sitt nuvarande utseende i samband med att Gotlands Hypoteksförening övertog fastigheten 1875. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 B. Byggnad i två våningar sammanbyggd med A och C. De medeltida murarna i gatuplanet bär ett tunnvalv. Första våningsplanet hyser ett pärmförråd i ett gammalt arkiv samt passage från banklokal till personalutrymme. Andra våningsplanet ingår i arkitektkontorets lokaler. KÄLLA: Länsstyrelsen, Gotlands län, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1996-06-12

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704072
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ADMINISTRATIONSBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikHYPOTEKET 1 - Under medeltiden utgjorde fastigheten ett eget kvarter som var exploaterat till hela sin yta med två stenhuslängor. Av dessa kvarstår rester av fyra hus, men under mark finns lämningar efter ytterligare nio hus. På kartan från 1696-97 finns det på tomten ett stenhus med gårdsrum och en bod. Enligt husklassifikationen från 1785 fanns det på fastigheten, som vid denna tid åter var uppdelad i två tomter, ett stenhus i två våningar och ett stenhus i en våning, båda med tegeltak. Här fanns även ett stall av trä samt ett trähus med tegeltak. Inkilat mellan den äldre bebyggelsen finns ett gårdshus i snickarglädjestil som troligen uppfördes under 1880-talet. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 E. Uthus från sekelskiftet med ett för Visby unikt formspråk i träpanelad gavel mot öster. KÄLLA: Länsstyrelsen, Gotlands län, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1996-06-12

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704075
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AHLINS FÖRSÄLJNINGSLOKAL

Historik

HistorikBURMEISTER 5, AHLINS FÖRSÄLJNINGSLOKAL - Efter fastighetsreglering kom, förutom de sammanbyggda restaurangbyggnaderna i väster, ytterligare två byggnader att ingå i fastigheten. Den ena är ett korsvirkeshus i fastighetens norra del, ursprungligen från 1500-talet, som Turistföreningen 1906 lät även flytta hit från fastigheten Städet 1 då det var rivningshotat. KÄLLOR: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Fastighetsreglering berörande Visby Burmeister 4 och 5 och Visby Innerstaden 1:2, Gotlands kommun. Ärendenummer I048, Akt 09-VIS-788, 2004-11-16

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581505
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Akebäcks kyrka

Nuvarande kategorier

TakformHjälmtak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443992
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Ala kyrka

Lagskydd

ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, kor med sakristia och långhus. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av rokokotyp, klädd med s.k. tornpanel och tjärad utvändigt. Spiran kröns av en vindflöjel med blad av koppar. Konstruktionen består av sågade virken. I huven finns två trädäck. I höjd med det övre däcket finns fyra öppningar, de är försedda med två luckor vardera och hålls stängda med en bom. Höjden till flöjeln är ca 39 m. Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av råspånt klätt med asfaltpapp och med fall mot en ränna med kort utkastare av trä mot öster. Klockbocken vilar på murverket. Yttertaken över långhus och kor, vilka är sammanbyggda till ett enda sadeltak, är täckta med falar (bräder) på täta undertak av trä och papp. Utvändigt är falarna tjärade. Sakristian har ett yttertak av tjärade spån. Anslutningarna mot angränsande murverk är utförda med inputsade bleck av galvaniserad plåt. Koret har på södra takfallet en taklucka. Takstolarna över långhuset och koret är av typen svensk takstol, med en omgång hanbjälkar. Takstolarna är tillverkade av sågat virke, sammanfogade med spikförband, de står på dubbla remstycken på murarna. Sakristian har ett sadeltak vars konstruktion inte har kunnat besiktigas då vindsutrymmet inte är tillgängligt. Samtliga takfall utom korets norra och sakristians östra saknar avvattningsanordningar. De nämnda takfallen på koret har hängrännor av trä med fritt utlopp åt öster respektive norr. Fasader Fasaderna är slätputsade med kalkbruk (ev. med en mindre cementillsats) och vitkalkade med hörnkedjor av huggen kalksten. Putsens anslutning mot hörnkedjor, fönster och portaler följer hörn- och omfattningsstenarnas konturer. Tornet har en putsad kröngesims. Under gesimsen finns en rad genomgående hål efter träbjälkar i murarna. Hela kyrkan har skråkantsockel av huggen kalksten. Fönster Fönstren i korets och långhusets södra fasader är rundbågiga med putsade omfattningar och smygar. Gråmålade fönstersnickerier där ytterglasen är blyinfattade. Korets östfönster är spetsbågigt och försett med poster och bågar av kalksten, vari glasen monterats i gråmålade träbågar. I samtliga fönster är solbänkarna av kalksten. Solbänkarna saknar droppnäsor med undantag av det östra korfönstret som har en droppnäsa av plåt. Sakristian har åt öster ett fyrpassformigt fönster med fint huggen kalkstensomfattning. Tornets ljudgluggar har bågar och kolonnetter av kalksten och kalkstensklädda solbänkar. I korets gavelspets finns en rundbågig ljusglugg med huggen kalkstensomfattningar. Tornet har tre ljusgluggar. Samtliga gluggar är försedda med fågelnät, ljudgluggarnas nät är monterat på träramar. Portaler Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Tornets båda portaler varav den norra är kyrkans huvudingång är rundbågiga medan korportalen är spetsbågig. Tornets södra portal är enkelsprångig, de övriga är tvåsprångiga. De två portalerna i söder har figurprydda kolonnettkapitäl medan nordportalen saknar utsmyckning. Trappor av kalksten framför samtliga portaler. Norra långhusportalen har ett enkelt järnräcke

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443993
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ALLHELGONAKAPELLET

Byggnadsbeteckning

InteriörbeskrivningVäggar och valv Tegelväggarna i kapellet är vitslammade, pelare och balkar i väggfälten är av betong som vitmålats. Taket i kapellet som följer yttertakets form (basilikaform) samt ovan entrén ett plant innertak är klädda med furupanel som laserats vit, i klerestorievåningen finns tvärgående vitmålade balkar. De plana taken i sakristia, kapprum, väntrum, kapprum, visningsrum samt de tre toaletterna är klädda med vitlaserad furupanel, dess tegelväggar är vitslammade. Innerdörrar Trädörrar (9 st. enkeldörrar samt en pardörr) av trä, karmen är brunbetsad och dörrbladet är grå(?)betsat. Bjälklag och golv Golven i kapell, sakristia, kapprum, väntrum, kapprum, visningsrum samt de tre toaletterna består av polerade kalkstensplattor, golvet vid altaret är upphöjt med ett steg. Trappor och stegar etc. En flack trappa av kalksten med två steg finns utanför visningsrummets entré. Fast inredning Den fasta inredningen utgörs av altare, fem stycken väggfasta bänkar i kyrkorummet samt dito i sakristia, väntrum, och visningsrum, altarskrank på altarets kortsidor, en altarprydnad av trä på väggen samt öppen bänkinredning av trä.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044151
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Alskog kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikKyrkans byggnadshistoria Alskog kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även stigluckan i den östra kyrkogårdsmuren är av medeltida ursprung. Redan på 1100-talet fanns här troligen en träkyrka, varav några plankor återanvänts i tornet. Träkyrkan avlöstes vid decennierna kring sekelskiftet 1200 av en tornlös, romansk stenkyrka, vars absidkor i sin tur revs hundra år senare när det nuvarande koret med sakristian byggdes. En portal och ett par fönsteromfattningar därifrån har återanvänts i dagens kyrka, vars äldsta del således är det kvarvarande romanska långhuset, uppfört i början av 1200-talet. Tornet kom till ett par decennier senare, och samtidigt välvdes långhuset. Omkring år 1300, då koret byggdes, revs långhusets valv och ersattes av ett plant trätak. Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. På 1860-talet förstorades långhusets fönster. Under en period från 1760-talet och fram till 1953 hade långhuset tegeltak. I övrigt har kyrkans tak liksom de är idag varit täckta med falar (bräder). De senaste restaureringarna En ut- och invändiga restaureringen företogs 1964-65 då bl.a. takkonstruktionerna reparerades och yttertaken lades om (faltaket på koret dock omlagt redan 1953) och fasaderna putsades och vitkalkades. Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 2002-03 efter förslag av arkitekt Jan Utas. Arbetena omfattade främst takreparationer på långhus och sakristia, putslagningar och kalkning av fasaderna. Inspektionsbryggor byggdes på vindarna och dess belysning kompletterades. Även stigluckan renoverades.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443994
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Alva kyrka

Byggnadsbeteckning

TakformHjälmtak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443995
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ANER VATTENKVARN

Historik

HistorikAner vattenkvarn är den ena av Gotlands två kvarvarande vattenkvarnar som fortfarande används till malning. Kvarnen är byggd under 1800-talets andra hälft, i resvirke och bulteknik i två våningar under faltak och är försedd med ett sex meter högt vattenhjul. Delar av byggnaden härrör från en tidigare kvarnbyggnad. Den intilliggande skogshagen är delvis stängslad med bandtun. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gotlands län, 2003-04-04. Dnr 432-3927-02

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689502
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Anga kyrka

Nuvarande kategorier

ExteriörbeskrivningKort beskrivning av kyrkobyggnaden Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av ett kor med absid samt sakristia, långhus och torn. Tornet står på långhusets västra del, och tornets bottenvåning är helt integrerad i kyrkorummet utan tornbåge el. dyl. Ytterväggar, murverk och fasader Kyrkan är uppbyggd av kalksten. Väggarna och valvet i pannrummets källare är gjutna av betong, innerväggen mot sakristian består av rödbrunt lertegel. Samtliga fasader med undantag för absiden är spritputsade med kalkputs och avfärgade vita. Absidens fasad är slätputsad och vitkalkad. Socklar, omfattningar och tornets hörnkedjor är oputsade och består av fint huggen kalksten. Hela kyrkan med undantag av sakristian omges av skråkantade socklar. Tornhuv och yttertak Tornhuven är som brukligt åttasidig och har en ljudglugg på var sida, den är på traditionellt vis klädd med tjärad, snedkantad panel s.k. tornpanel. Ljusgluggarna täcks av fågelskyddsnät på träramar. Höjden till flöjeln är ca 42 m. Stommen utgörs av en modern takstolskonstruktion med kryss och ramar i panelens plan samt horisontella stödvirken på olika nivåer. Den äldre, invändiga konstruktionen består av bilade virken. Högbenen är försedda med spikplåtar. Regnvattnet tas upp av fångbleck kopplade till stuprör som leder vattnet till vattendäcket i tornet. Klockdäcket och vattendäcket därunder består båda av spontad, tryckimpregnerad panel som klätts med asfaltpapp vars kanter vikt vikts upp på murverket. Plåtluckor över uppgångshålen. Klockdäcket avvattnas genom ett nätklätt hål som kopplats till ett stuprör, utlopp på vattendäcket under. Vattendäcket lutar svagt mot utkastaren i öster (över långhusets norra takfall). Kyrkklockan hänger i tornhuven. Yttertaken på koret och långhuset täcks av två lager falar på täta undertak av fiberduk (haloten), vindskivor av trä. Absiden täcks av liggande panel med samma tätskikt. Sakristias tak består av falar på tätt undertak av råspont och asfaltpapp. Allt utvändigt trävirke på taken synligt är tjärat. Tätningar mot omgivande murverk är utförda med blyplåt. Långhuset har på norra takfallet ett nockräcke och en taklucka. Korets och långhusets norra takfall är försedda med hängrännor och stuprör. Plåtklädd skorsten med järnstege på korets norra takfall. Koret och långhuset täcks av sadeltak och absiden av ett hjälmtak, takstolarna är av klent, bilat virke, lagningar och förstärkningar är utförda av sågat virke. Knutpunkterna är dymlade, bultade samt med urtag i ena virket. Högbenen är påsalade. Både korets och långhusets takstolar har längsgående bärverk i form av kryss. Långhuset har sparrtakstolar med två omgångar hanbjälkar, de två yttre takstolarna har också en bindbjälke och två av de mittersta är placerade direkt intill varandra. Koret har takstolar med två omgångar hanbjälkar, två av de sex takstolarna har också saxsparrar. Mellan absidens yttersta takstolar löper en bindbjälke, från vilken en mittstolpe går upp till nocken. Sakristians pulpettak är i flykt med korets norra takfall. Takstolarna består av sågade och bilade virken. Fotränna av trä. Fönster och andra muröppningar Kyrkan har fyra fönster i den södra fasaden ett i vardera absiden, koret, långhuset och tornet. Öppningarna i absiden, koret och tornet är små och rundbågiga, placerade högt upp i fasaden med blyspröjsade fönster, vilka monterats direkt i stenkarmarna. Tornets fönster har putsade smygar och solbänk av kalksten, droppbleck av blyplåt, korets och absidens har fint huggna omfattningar av kalksten. Långhusets rundbågiga öppning är betydligt större och har karmar, bågar och spröjs av målat trä. Putsade smygar, solbänk av kalksten. Sakristian har i östra fasaden ett snickerifönster med lös innerbåge. Ljudgluggarna är kopplade om två i var fasad. Omfattningar och bågar av kalksten, kolonetter saknas. I flera av öppningarna finns de medeltida valvbräderna kvar. På solbänkarna ligger två lager falar, tjärstrukna. Öppningarna täcks av fågelnät på träramar. Tornet har två ljusöppningar i södra och två i norra fasaden: enkla, putsade omfattningar. De är försedda med fågelskyddsnät. Portaler De tre portalerna är uppbyggda av fint huggen kalksten. Samtliga är rundbågiga, de båda sydportalerna har vardera ett språng i vilka kolonnetter är placerade, de inre öppningarna är trifolieformade. Den södra tornportalen utgör kyrkans huvudingång, den norra tornportalen är igenbommad och används inte. Portbladen består av stående bräder, vilka utvändigt klätts med panel i fiskbensmönster, med undantag för den norra portalens blad som är klädd med stående plank. Samtliga portblad är tjärade utvändigt. Pannrummet i sakristian nås utifrån via en dörr med dörrblad av tjärade bräder.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443996
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ANNAS NÖJE

Bebyggelse - byggnad

HistorikManbyggnaden på Annas Nöje är uppförd 1798 i sten, i två och en halv våningar under tegeltak. Ursprungligen var taket täckt av basat kupigt faltak vilket finns bevarat under tegeltaket. Fasaden har järnvitriolfärgad slätputs och snickerierna är grönmålade. Huset har genom sitt märkliga tak drag av barock. Byggnaden är ovanlig då huset är dubbelt så brett som långt och placerat så att dess breda barockgavel vätter mot Katthammarsvik, vilket skulle imponera på betraktaren. Interiörens högreståndsprägel är ovanlig för Gotland och av mycket hög klass. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-316-99

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581117
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Ardre kyrka

Taktäckningsmaterial

InteriörbeskrivningVäggar och valv Väggar och valv är i kyrkorummet putsade med kalkbruk, de är rikligt dekorerade med muralmålningar från restaureringen 1900-1902. Korets valv är fyllt av humlerankor. Tornbågen vilar på fyra kolonnetter, två kopplade på var sida. Koret, långhuset och tornet täcks av vardera ett tältliknande kryssvalv och sakristian av ett vitmålat, brutet trätak. Sakristiingången är spetsbågig, delvis med huggen kalkstensomfattning. Dörrblad av stående bräder, smidda beslag av järn. Murverk Murverket i långhuset stöds av två dragstag i nord-sydlig riktning. Golv, bjälklag, trappor Kyrkorummets golv är delvis av gjuten betong (mittgångar i kor och långhus samt altarpodiet) och delvis av bräder skurgolv. Altarrunden är höjd med två trappsteg. Sakristian har ett enkelt brädgolv. Tornets första våning når man genom en smal trätrappa monterad på tornrummets norra mur, uppgångshålet är täckt av en trälucka. Vidare leder stegar till tornhuven. Fast inredning Utgörs i koret av högaltare, retabel och altarskrank. På södra triumfbågvederlaget står en predikstol med baldakin. Bänkinredning längs med korets, långhusets och tor-nets ytterväggar. Lös inredning i kyrkan Invid korets södra vägg står dopfunten och vid den norra ljusbäraren. Triumfkrucifixet hänger i triumfbågen. I långhusets sydöstra hörn hänger nummertavlan och i dess nordöstra står orgeln. Kyrkans klocka hänger i tornhuven.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443997
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Arrendatorsbostaden

Antal våningar

Antal våningarHalvvåning, 01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042595
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ATELJÉ

Historik

HistorikKÄLLAREN 3 - Hundra år senare var tomten bebyggd med trähus och ett stall. Dessa finns noterade i 1785 års husklassifikation och uppfördes sannolikt strax innan. Byggnaderna är sannolikt desamma som syns på 1883 års karta och som i ombyggt skick ännu finns kvar. På gårdens övre etage i norr finns ett uthus med stomme i skiftesverk, med ett åttakantigt före detta avträde i sydöstra hörnet och bodar längs östra sidan. I slutet av 1960-talet utfördes en genomgripande renovering av alla byggnaderna. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Vid tomtens norrgräns finns ett på 1960-talet ombyggt uthus vilket nu är inrett till fotografisk ataljé. Öster om detta ansluter ett åttsidigt dass ombyggt till bod samt soprum och redskapsbod. KÄLLA: Länsstyrelsen Gotlands län, Byggnadsminnesförklaring, 1995-06-21.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704836
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Ateljé

Bebyggelse - byggnad

HistorikKRUSET 8 - Fastigheten Kruset 8 är belägen i kvarterets västra hörn, gränsande till Trappgatan i nordväst och Torngränd i sydväst. Tomten har troligen samma utsträckning som den fick då kvarteret tomtindelades 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:35 och bebyggdes troligen kort därefter med det trähus med brädtak som omnämns i 1785 års husklassifikation. Enligt 1883 års karta hade det äldre trähuset rivits och fastigheten erhållit den nuvarande bebyggelsestrukturen. På fastigheten finns idag två skiftesverksbyggnader - ett bostadshus, från tiden kring 1860, och en stallbyggnad från 1800-talets första hälft. Stallbyggnaden, vilken under 1930-talet byggdes om från ekonomibyggnad till ateljé och sommarbostad, är placerad längs den sydöstra fastighetsgränsen med gaveln mot Torngränd. Fastighetens bebyggelse härrör dels från den första byggnadsfasen i norra Klintens historia och dels den andra exploateringsfasen kring 1860-talet. Både bebyggelsestrukturen och de enskilda byggnaderna är välbevarade och fastigheten har därigenom såväl ett kulturhistoriskt värde som ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 , KVARTERET KRUSET - Kruset är ett rektangulärt kvarter, beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse. Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt. KRUSET 8 - Fastigheten Kruset 8 är belägen i kvarterets västra hörn, gränsande till Trappgatan i nordväst och Torngränd i sydväst. Tomten har troligen samma utsträckning som den fick då kvarteret tomtindelades 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:35 och bebyggdes troligen kort därefter med det trähus med brädtak som omnämns i 1785 års husklassifikation. Enligt 1883 års karta hade det äldre trähuset rivits och fastigheten erhållit den nuvarande bebyggelsestrukturen. På fastigheten finns idag två skiftesverksbyggnader - ett bostadshus, från tiden kring 1860, och en stallbyggnad från 1800-talets första hälft. Bostadshuset är placerat i fastighetens västra hörn med långsidan längs Trappgatan och gaveln vänd mot Torngränd. Byggnaden har i olika etapper under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet byggts till längs gränden. Stallbyggnaden, vilke

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704213
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

ATELJÉ

Historik

HistorikKAPLANEN 7 - Idag finns sju byggnader på tomten, varav fyra är medeltida. Tomtens bebyggelse utgörs till stor del av medeltida stenhus. Fyra av byggnaderna har medeltida murverk i så gott som full höjd. Förutom dessa fyra byggnader finns ytterligare tre. Gårdshuset i skiftesverk är från 1700-talets andra hälft. Huset i hörnet av Södra Kyrkogatan/S:t Drottensgatan är byggt i mitten av 1800-talet och magasin- och garagebyggnaden är från slutet av 1600-talet. Man känner även till murar efter ytterligare två hus, belägna under mark. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Fastigheten är bebyggd med husen A-G, där A-C samt hus E är helt eller delvis medeltida. Samtliga bostadshus har tak av tegel. I sydost ligger hus D (denna byggnad), en länga av sten från 1800-talets mitt. Huset har en butiksvåning och inredd vind. Gula fasader och stort skyltfönster från 1900-talets början mot torget. KÄLLA: Länsstyrelsen Gotlands län, Kulturmiljöenheten, Beslut om byggnadsminnesförklaring, 1994-12-12.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703533
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

atlingbo kyrka

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningKort beskrivning av kyrkan Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med absid och sakristia, långhus samt ett lågt torn. Kyrkklockan är placerad i tornhuven. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Hela kyrkobyggnaden, sakristian undantagen har skråkantade socklar krönta med en rundstav. Tornhuv och yttertak Tornhuven är åttkantig med stomme av sågat virke. Den är på sedvanligt, gotländskt vis klädd med snedkantade bräder, s.k. tornpanel av kärnfuru. Panelens kanter och skarvar är täckta av v-formade lister. Huven är utvändigt tjärad. Spiran kröns av en vindflöjel, till vilken det är ca 35 m. Nedre delen av huven är försedd med undertak av råspont och asfaltpapp med panelbrädorna spikade på ströläkt. Huven har åtta ljudgluggar, försedda med fågelnät av pälsdjursnät på träramar. Konstruktionen består av sågade virken. Högbenen är försedda med offerreglar på mellanlägg av asfaltpapp och vattenkappor av galvaniserad plåt. De yttre remstyckena hålls samman m. h. a. vinkeljärn. Huven har i väster en hängränna av trä, fodrad med stålplåt. Vattendäcket i klockvåningen består av råspontspanel, klätt med asfaltpapp. Vattnet lämnar däcket via en utkastare av trä åt norr. Uppgångshålet är försett med en lucka av galvaniserad stålplåt. Yttertaken över kor med absid, sakristia och långhus är täckta med modernt, enkupigt tegel på en tät bördning av råspont och asfaltpapp. Nocken är täckt av tegelpannor vilka är lagda upp- och ned i bruk. De yttersta pannorna på långhuset är lagda i murbruk. Absidens, korets och sakristians tegeltak är alla tätade med kalkbruk. Tätningar mellan långhustaket och tornet är utförda med beslag av stålplåt, övriga tätningar är utförda med remsor av blyplåt diktade i insågade spår i muren. Sakristians båda takfall är försedda med hängrännor och stuprör av galvaniserad stålplåt, gaveln med tjärade vindskivor. Takstolarna, som är tillverkade av bilat virke, är mycket kraftigt dimensionerade, dock vilar de på murarna endast på enkla remstycken. Lagningarna är utförda med sågat virke. Takstolarna över långhus och kor är av typen gotisk takstol och över sakristian svensk takstol. Fasader Fasaderna är slätputsade med kalkbruk och brädrivna, avfärgade med kalkfärg. Fönster Fönstren har enkla, blyinfattade glas, insatta direkt i stenkarmarna. Undantag är sakristians fönster och det norra absidfönstret, vilka har glas i kittade träbågar. Det förra har träkarm, det senare har bågen inputsad i stenkarmen. Korfönstrets glas bärs av gitter av rundjärn, indelade efter masverket. Även det runda fönstret i tornet och långhusfönstret har masverk av kalksten. Solbänkarna under kor- och långhusfönstren är klädda med blyplåt. Absidens tre fönster och tornets fönster har alla droppnäsor av blyplåt. Tornet har tre ljusgluggar, en i sydfasaden och två på västfasaden med huggen kalkstensomfattning, den ena rund och den andra rakspetsig. Öppningarna är försedda med fågelnät. Sakristian har i gavelröstet en öppning försedd med enkel trälucka, utvändigt tjärad. Portaler Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Korportalen är rundbågig med enkla veckkapitäl. Både långhus- och tornportalen är spetsbågiga. Den förra som också utgör kyrkans huvudingång är den mest dekorerade den är tresprångig, kolonnetterna i sprången motsvaras av rundstavar i arkivolten, konturerad tympanon med huggen dekor i högrelief. Tornportalen är tvåsprångig med kolonnetter i sprången, kapitälband med växtornament. Denna portal är igensatt och blockeras invändigt av orgeln. Dessutom finns en rakspetsig öppning till inclusoriet i tornet vars hörnkedjor är frilagda från puts. De tre portalerna på sydsidan har enkla portblad av stående bräder, långhusets har dekor i form av järnbeslag, tornportalens dörrblad är utvändigt klädd med panel. Portbladen är tjärade utvändigt. Till sakristian leder en dörr som utvändigt är klädd med liggande panel. Träkarm.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443998
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

Austergrund, kummel

Nuvarande kategorier

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028501
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDE

Byggnadsbeteckning

HistorikBISKOPEN 3 - Fastigheten Biskopen 3 är belägen i kvarterets norra del, och sträcker sig som en smal tomtremsa över hela kvarterets bredd, från Tranhusgatan i väster till S:t Nikolaigatan i öster. Arkeologiska fynd har gjorts på fastigheten i form av medeltida eller äldre gravar. Fastigheten har tidigare utgjort två tomter, Norderroten III:39 och 59 och i husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av två trähus och två stall. Under några år kring sekelskiftet 1900 ingick delar av nuvarande Biskopen 4 i fastigheten. Biskopen 3 omfattar idag tre byggnader. I tomtens östra del ligger två gårdshus. Det äldre är från 1800-talets mitt och ligger invid S:t Nikolaigatan. Det andra är uppfört kring 1900 och ligger innanför det äldre gårdshuset. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703602
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDE

Historik

HistorikAvträdet, om tre hål, är av trä och placerat vid grishuset. Sadeltaket är täckt med pannplåt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2001-08-31. Dnr 221-302-00

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691847
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDE

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050374
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDE

Bebyggelse - byggnad

21000001508501http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001508501Bebyggelse - byggnadGOTLAND FÅRÖ BUTLEKS 1:22 - husnr 9005AVTRÄDELän: Gotland, Kommun: Gotland, Landskap: Gotland, Socken: Fårö , Stift: Visby stift, Församling: Fårö församling19.34849997960722,57.960114688240964http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001508501http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001508501http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001508501RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001508501
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDE

Bebyggelse - byggnad

21400000689493http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689493Bebyggelse - byggnadGOTLAND FÅRÖ GOTSKA SANDÖN 1:1 - husnr 22AVTRÄDELän: Gotland, Kommun: Gotland, Landskap: Gotland, Socken: Fårö , Stift: Visby stift, Församling: Fårö församling19.194499127669513,58.39279678749173http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000689493http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000689493http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000689493RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689493
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDE

Byggnadsbeteckning

21400000689494http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689494Bebyggelse - byggnadGOTLAND FÅRÖ GOTSKA SANDÖN 1:1 - husnr 23AVTRÄDELän: Gotland, Kommun: Gotland, Landskap: Gotland, Socken: Fårö , Stift: Visby stift, Församling: Fårö församling19.19257765195754,58.39303535558718http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000689494http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000689494http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000689494RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689494
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDE (7)

Bebyggelse - byggnad

21400000691812http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691812Bebyggelse - byggnadGOTLAND HAVDHEM PRÄSTGÅRDEN 1:73 - husnr 7AVTRÄDE (7)Län: Gotland, Kommun: Gotland, Landskap: Gotland, Socken: Havdhem , Stift: Visby stift, Församling: Havdhems församlingNybyggnadsår: 1930 - 198918.321438490677632,57.16247270340364http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000691812http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000691812http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000691812RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691812
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDE/VEDBOD

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690957
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDET

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikAvträdet vid Hesselbystationen stod klart vid invigningen av järnvägslinjen mellan Roma och Slite, 1902. Byggnaden restaurerades till stationens återinvigning som järnvägsmuseum, 1974. Avträdet återfick då sin ursprungliga exteriöra färgsättning, ljust rosa och gulvitt på den spontade träpanelen, snickeridetaljerna och engelskt rött på fönstren. Även det karaktäristiska, falsade plåttaket med ventilationshuven restaurerades. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2002-08-27. Dnr 432-2149-01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690907
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland

AVTRÄDET

Historik

HistorikAvträdet i sten med en välbevarad exteriör från 1900, ligger i anslutning till den västra flygeln. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-04. Dnr 221-2076-98 Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691826
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT