Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKalmar länVästervik
"Gamla kapellet" på Nya kyrkogården.
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningKapellet är uppfört med ett rektangulärt långhus med ett smalt, tresidigt korutsprång i öster. I väster finns en portik med fyra kolonner samt en i fasaden indragen ingång till kapellet. Pardörr av trä vid ingången. Vid portiken finns steg av kalksten. Fasaderna är klädda med förvandringspanel förutom i gavelröstet i väster som har en stående panel. Fasaderna är målade i mörkbrun kulör. Kolonnerna är målade i vitt. Kapellets sadeltak är lagt med tjärat träspån. Mindre fönster finns i norra och södra fasaden. Båda har gultonat glas i blyspröjs. Ovan korutsprånget i öster finns ett lunettfönster med klart glas i blyspröjs. Hängrännor och stuprör av koppar. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044851
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länLinköping
"KLOSTRET"
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTidigare trodde man att denna byggnad var medeltida och liksom uthusbyggnaden vid nuvarande biskopsgården ingått i det på 1280-talet grundade Franciskanerklostret. Senare forskning har emellertid givit vid handen att "Klostret" sannolikt i stället uppförts som prästgård på 1500-talet. Efter restaurering 1737 fungerade byggnaden som spannmålsmagasin m.m. "Klostret" kom 1911 i domkyrkans ägo för att därefter nyttjas som materialbod. Byggnaden restaurerades 1964 och är nu av länsmuseet inrättat som museum över kyrklig stenskulptur. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000092103
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länArboga
"Musicum"
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningTillbyggnaden från 1974 skiljer sig ordentligt från den övraiga byggnaden då den har regelstomme och plåttakbl a.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000187190
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodDalarnas länAvesta
AALTOHUSET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikIngenjören, byggmästaren och den lokale affärsmannen Ernst Sundh lät 1957-61 uppföra det kombinerade affärs-, kontors- och bostadshuset Sundhcenter. Byggnaden ritades av den finländske arkitekten Alvar Aalto som genom sin svenske kollega Albin Stark kommit att engageras för uppdrag i södra Dalarna. Sedan Avesta 1919 fått stadsrättigheter och senare under krigsåren tagit del av Avesta Jernverks ekonomiska framgångar, ansåg styrande politiker att staden var i behov av ett stadscentrum. 1944 lämnade således Alvar Aalto och Albin Stark på uppdrag av Avestas stadsstyrelse ett förslag till ett nytt centrum - Akropolis. Ernst Sundh var en av dem som kämpade för Akropolis men förslaget kom dock aldrig att genomföras då skapelsen bl.a. ansågs alltför främmande för stadens karaktär. Sundh kom sedermera att bli delägare och huvudfinansiär i möbelföretaget Svenska Artek (1945-1957) som på fabriken i Hedemora producerade Aaltos möbler.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001782340
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodGotlands länGotland
ADA BLOCKS HUS
ByggnadsbeteckningHistorikKAPLANEN 6 - Bebyggelsen utgörs idag av två hus, det ena är ett bostadshus i fastighetens nordöstra del bestående av två sammanbyggda medeltida stenhus, och det andra är ett uthus väster om huvudbyggnaden. Den större byggnadskroppen står med gaveln mot Södra Kyrkogatan och är bevarat till ursprunglig höjd medan den mindre, som är sammanbyggd med den större, har medeltida murverk i två plan. I förteckningen anges att tomten bestod av ett stenhus med stall och lada, gårdsrum och trädgård. Fastigheten var bebyggd med ett stenhus i två våningar, ett sten- och korsvirkeshus, en lada, ett stall och ett kohus. Det är oklart var på fastigheten byggnaderna stod, men sannolikt var ett av stenhusen det som idag finns på fastigheten. Bostadshuset som härrör från 1200-talet, består av två byggnadsdelar. Dess östra del ligger med gaveln mot Södra Kyrkogatan och har två våningar med dubbla vindsplan, varav det ena är inrett. Mot den östra delens sydvästra hörn är den andra byggnadsdelen placerad. Den delen har en våning med inredd vind. Byggnaden är uppförd under medeltiden och kvarstår idag till stora delar i full höjd. Huset är uppfört i kalksten med slätputsad fasad. De båda byggnadskropparna täcks av ett tegelbelagt sadeltak. Ada Blocks hus, uppkallat efter fastighetens ägarinna i mitten av 1900-talet, utgör med sin till stora delar mycket välbevarade ålderdomliga karaktär en av dagens bäst bevarade medeltida byggnader i Visby. Byggnaderna på Kaplanen 6 har förutom sin välbevarade medeltida karaktär också betydande inslag av 1700-tal som resultat av en då genomförd stor renovering. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703425
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
ADELÖVS KYRKA
StommeExteriörbeskrivningAdelövs kyrka hör till de nyklassiska kyrkorna som i stort antal uppfördes på den svenska landsbygden, oftast istället för en medeltida föregångare som för det mesta revs i samband med kyrkobygget. Ritningarna gjordes av Överintendentsämbetet i Stockholm och många kyrkor fick därför mer eller mindre samma utseende över hela landet. Adelövs kyrka skiljer sig dock på några punkter. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning på sedvanligt sätt med kor i öster och ingång i väster. Däremot är det ovanligt att tornet placerats i öster som i Adelövs fall. Överst kröns tornet av en lanternin med guldförgyllt kors. Mittpartierna av långhusets sidor markeras av framspringande risaliter med rundvälvda portaler. Bygget var tydligen kantat av problem och fördröjningar, om det är det som är anledningen till att murverket består av gråsten upp till fönsterkarmen och sen däröver skiftar till tegel är osäkert. Fasaderna är spritputsade med slätputsade risaliter, fönsteromfattningar och listverk samt tornets övre del. Färgsättningen i ljust gult och vitt är en rekonstruktion av äldre färgsättning, vit kalkavfärgning på de slätputsade partierna och ljusgult på de spritade partierna. Sockeln är också spritputsad, avsatt med en liten hålkälslist upptill och avfärgad i ljusbrunt. Taket är ett sadeltak som är lagt med skivtäckt och svartmålad plåt, ursprungligen spåntäckt. Innifrån tornet syns vid lanterninens bas ursprungliga spån.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442982
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länSala
Administrationsbyggnad
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningByggnaden ligger på en gråmålad sockel av betong. Sockeln bryts av dörr och fönsteröppningar. Fasaderna är klädda med tegel. Delvis förekommer röd- och beige målad plåt som fasadmaterial. Vid västra entrén finns ett parti med stående fasspontpanel målad i röd kulör. Fönstren är av varierande utförande med merparten enluftsfönster. Samtliga fönster är målade i vit kulör. Dörrarna till byggnadens entréer är utförda i aluminium med och utan glasade partier. En källardörr är utförd i trä med glasat parti och sidoljus. Dörren är målad i grön kulör. Två dörrar är utförda i plåt. Den ena i vit den andra i röd kulör. Byggnaden har sadeltak täckt med enkupigt tegel på den östliga delen. Den västliga delen har ett brett och tvärt takfall vid takfot som är klätt med skifferplattor. Det plana taket över detta är klätt med takpapp. På denna del finns också en plåtöverbyggnad innehållande maskinrum för hiss mm. Denna överbyggnad är målad i grön kulör. Byggnaden har en överbyggd entré i väster som har en hörnpelare klädd med skiffersten. I södra hörnet finns generösa balkonger. I det norra innerhörnet finns en spiralstege för utrymning med vidhängande balkong. På byggnadens nordöstra sida finns ett antal vädringsbalkonger.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001099782
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länStockholm
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningKontors- och laboratoriebyggnad uppförd av Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Huset har 4 utbyggnadsepoker. Den första delen började uppföras i slutet av 1940-talet och den sista i början av 1970-talet. Byggnaden är i följande beskrivning uppdelad i sina 4 byggnadskroppar; 2a, 2b, 2c och 2d. Byggnaden bevarar sin ursprungliga karaktär från respektive utbyggnadsepok. 2a: Kontors- och laboratoriebyggnad i 8 våningar med källare, uppförd i slutet av 1940-talet. Byggnaden är en tillbyggnad mot väst av den ursprungliga huvudbyggnaden (husnr 5) från slutet av 1930-talet. På södra långsidan finns ett utstickande torn av betong i 16 våningar. SOCKEL: Grön slätputs. FASAD: Sprutputs med ritsar, grå mot syd och gul mot nord. Tornet har fasader av obehandlad gjuten grå betong. ENTRÉ/DÖRRAR: Tornet har ett snett utskjutande glasat entréparti av lackad ek med ett kopparklätt sadeltak. Dörren är utbytt till en glasad av silvereloxerad aluminium. Mot norr finns ett likadant men något bredare och rakt utskjutande entréparti med en pardörr av silvereloxerad aluminium. FÖNSTER: 2-luftsfönster av vitmålat trä med en högt placerad tvärpost. Grönvitrandiga markiser. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: Husets östra del har en portik i nordsydlig riktning. 2b: Kontorsbyggnad i 13 våningar med souterräng, uppförd som direktionsbyggnad i slutet av 1950-talet. Byggnaden är en tillbyggnad mot väst av kontors- och laboratoriebyggnaden från slutet av 1940-talet (2a). Souterrängvåningen sträcker sig västerut med en stor volym under terrasseringen med parkeringsplatser för direktionen utanför entréplanet SOCKEL: Grå slätputs med lodräta ritsar. FASAD: Vitbeiga betongelement med synlig ballast samt mindre vitgrå batongkasetter med flänsar på sidorna. Mot syd, bredvid huvudentrén, skjuter sockelvåningen i husets entréplan ut något. Sockelvåningen har stora fönsterpartier av lackat mörkt trä med låga bröstningar klädda med grå sprutputs. Utskjutet täcks upptill av ett koppartak. Husets souterrängvåning har fasader av gulbeige ädelputs, som fortsätter upp och fungerar som mur för terrasseringen. Muren fortsätter mot öster fram till en bred granittrappa framför huvudentrén, och kröns här av skiffer. ENTRÉ/DÖRRAR: På södra långsidan finns huvudentrén med ett utskjutande glasat entréparti av lackat mörkt trä med en parport, under ett veckat gjutet kopparklätt skärmtak med vitmålad räfflad undersida. Skärmtaket bärs upp av pelare klädda med blankpolerad svart sten. Mot väst finns ett i innerhörn utskjutande glasat entréparti av lackat mörkt trä. Mot norr finns ett utskjutande glasat entréparti, delvis klätt med karosseripanel, under ett kopparklätt sadeltak. Souterrängvåningen har ett utskjutande glasat entrépari av mörkt lackat trä mot väst samt mot syd en pardörr med överljus och dubbla sidoljus av silvereloxerad aluminium. FÖNSTER: 1-luftsfönster av lackat mörkt trä. Grönvitrandiga markiser. Bröstningar av karosseripanel på västgaveln. Souterrängvåningen har 1-luftsfönster och 2-luftsfönster med en högt placerad tvärpost, av lackat mörkt trä. Även fönstrena i souterrängvåningen har grönvitrandiga markiser. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: 12:e och 13:e våningen har på västgaveln varsinn liten snedställd BALKONG med vita smidesräcken. 2c: Kontorsbyggnad i 12 våningar med källare, uppförd i början av 1960-talet. Byggnaden är en tillbyggnad mot norr av direktionsbyggnaden uppförd i slutet av 1950-talet (2b). SOCKEL: Grönblå slätputs med lodräta ritsar. FASAD: Gråbeige ädelputs. I sydvästra hörnet finns, i länken till hus 2b, ett smalt parti klätt med blå och vita plåtkasetter. ENTRÉ/DÖRRAR: Betongtrappa med ett vitt stålrörsräcke leder till ett utskjutande glasat entréparti av rostfritt stål, allt under ett platt skärmtak med plåttäckta sidor. FÖNSTER: 1-luftsfönster av vitmålat trä. Grönvitrandiga markiser. Länkdelen mot sydväst har 2-luftsfönster av silvereloxerad aluminium. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: Husets södra del har en portik i östvästlig riktning. 2d: Kontors- och laboratoriebyggnad i 11 våningar med källare, uppförd i början av 1970-talet. Byggnaden är en tillbyggnad mot norr av kontorsbyggnaden uppförd i början av 1960-talet (2c) SOCKEL: Grå slätputs med lodräta ritsar. FASAD: Beige ädelputs, mörkare fält i fönsteraxlarna. Mot norr finns på 11:e våningen en utskjutande låda klädd med blå plåtkasetter. Mellan lådans fönsteraxlar finns utskjutande partier kädda med vit plåt. Mot syd finns en indragen lastkaj där indraget är klätt med tryckimpregnerade bräder. Över lastkajen skjuter ett platt skärmtak med plåttäckta sidor ut. ENTRÉ/DÖRRAR: Glasade dörrar av rostfritt stål, platt skärmtak med plåttäckta sidor. FÖNSTER: 1-luftsfönster av vitmålat trä. Grönvitrandiga markiser. Vissa fönster utbytta till 2-luftsfönster av vit metall.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000337600
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länNorberg
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
Historiska/ursprungliga kategorier21420000015032http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015032Bebyggelse - byggnadNORBERG NORBERGSBY 1:114 - husnr 23Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontorLän: Västmanland, Kommun: Norberg, Landskap: Västmanland, Socken: Norberg , Stift: Västerås stift, Församling: Norberg-Karbennings församlingNybyggnadsår: 1870 - 189915.931936801481555,60.0617047598063http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000015032http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000015032http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000015032RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015032
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länArboga
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
Historiska/ursprungliga kategorier21420000050784http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050784Bebyggelse - byggnadARBOGA BREVBÄRAREN 1 - husnr 9005Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontorLän: Västmanland, Kommun: Arboga, Landskap: Västmanland, Socken: Arboga stad , Stift: Västerås stift, Församling: Arbogabygdens församlingNybyggnadsår: 1800 - 189315.841338956252615,59.3966782602436http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050784http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050784http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050784RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050784
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länSala
Affär och butik
TaktäckningsmaterialHistorikByggt som flerbostadshus med butikslokaler på bottenvåningen. I hörnet av fastigheten har i början av 1900-talet funnits en affär för nya och begagnade kläder, exakta året är okänt. 1930 fanns på samma plats ett café och konditori och söderut på Fredsgatan låg en butik och kontor. 1960 fanns på Bergsmansgatan ett urmakeri.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001019540
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länSala
Affär och butik
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikByggnadens bottenvåning tas i anspråk av affärsidkare. I dagsläget för inventeringen finns här kemtvätt, frisör, apotek samt ett byggbolag. Tidigare har här också funnits solarium, fotvård samt kontor. Övervåningen hyser tandläkarmottagning och revisionsbyrå. Tidigare har även arbetsförmedlingen haft lokaler i byggnadens övervåning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001066086
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länSala
Affär och butik
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningEnvåningsbyggnaden har en sockel av stenskivor. Fasaden är klädd med lockpanel i en ljust gul kulör, fasspontpanel i en röd kulör samt slät- och spritputs avfärgad i en ljust gul respektive rosa nyans. Mot gatan finns ett skyltfönster på var sida om entrén samt en ramp upp till dörren. Denna dörr är tillverkad i plåt och glas. Även en evakueringsdörr i rosa kulör finns i fasaden. Motfallstaket har en hög kant som är kantat med tegelpannor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001035365
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länFagersta
aga:s fabriksanläggning
Historiska/ursprungliga kategorier21000001662720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001662720Bebyggelse - byggnadFAGERSTA HANTVERKAREN 15 - husnr 1aga:s fabriksanläggningLän: Västmanland, Kommun: Fagersta, Landskap: Västmanland, Socken: Fagersta , Stift: Västerås stift, Församling: Västanfors-Västervåla församlingNybyggnadsår: 1950 - 195115.799346175595415,59.984189811114874http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001662720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001662720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001662720RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001662720
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJämtlands länStrömsund
ALANÄS KYRKA
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningAlanäs kyrka består av ett treskeppigt basilikalt långhus med smalare lägre kor i öster flankerat av sakristia i nordost och murat arkivrum i sydost. Huvudentrén finns i tornet i väster vilket kantas av trapphus med sidoentréer. Långhus, kor, sakristia och arkivrum täcks av sadeltak och sidoskeppen av pulpettak medan tornet avslutas av en kraftig spira med svängd nederdel. Spiran är klädd med plåt medan övriga takfall är klädda med tjärad spån. På mittskeppets nock i öster är en kyrktupp placerad. Den synliga delen av grunden består av huggen rusticerad sten med vädringsluckor i järn. Kyrkan är timrad och utvändigt klädd med liggande vitmålad panel. Fasaden avslutas nedtill av en fasad rejäl dropplist. Fasaden delas upp genom ett strävsystem och mellan strävorna i både sido- och mittskepp sitter tätspröjsade fönster i grupper om tre. I de båda yttre sektionerna mot väster är sidoentréerna förlagda med pardörrar utformade likt huvudentrén. Entréerna omfattas av enkla oprofilerade lister och trapporna är utförda i huggen sten med handledare i plattjärn. I söder finns en handikappsanpassning genom svart stålramp. Fönstren har rak avslutning upptill och fönsterbågar med åtta rutor sitter i sidoskeppen medan kleristorievåningens fönsterbågar har sex rutor. Symmetrin bryts i söder genom att arkivdelen har två fönster istället för tre. Däröver sitter ett kantställt kvadratiskt ospröjsat fönster som har sin pendang på sakristians norrfasad. Kyrkan är helt vitmålad, panel liksom fönster- och dörromfattningar. Dörrar och ljudluckor är målade bruna. Utöver dessa är det bara tympanonfältet över huvudentrén i grönt som avviker i färg. Stup- och hängrännor är vita. Samtliga fönster har enkla oprofilerade omfattningar och under fönsterblecken i trä sitter profilerade konsoler. Västfasaden har en jämförelsevis sluten karaktär med stora paneltäckta ytor och mindre fönster både till storlek och antal. Sidoentréernas västfasader är framdragna utmed tornets sidor så att fasaden sedd från väster får en bruten yttre form som sluttar ner mot marken. Tornet är utformat likt en mittrisalit som skjuter ut från omgivande fasad. Ovanför sidoentréernas tak reser sig tornet och frigör sig ur byggnadskroppen. Gränsen markeras längs tre sidor av tornfasaden genom lister burna av konsoler. Högt upp i tornet, precis under spiran sitter längs fyra sidor ljudluckor tre och tre. De kröns av fyra konsoler placerade precis under spirans bas. Ljudluckorna är bruna med panel i rombmönster. I höjd med kleristorievåningen sitter tre fönster med sex rutor per båge. Huvudentréns pardörrar av stående bräder med speglar och svarta vackert utformade järnbeslag kröns av en fronton uppburen av två pelare. Tympanonfältet är grönmålat med texten Bevara din fot, När du går till Guds hus. Entrépartiet flankeras av enluftsfönster med tre rutor per båge och utanför dessa sitter parvis enlufts kvadratiska ospröjsade fönster som ljuskälla i trapploppen bakom. Trappen i huggen sten har en vackert rundvälvd form och ledstänger i plattjärn. Till sakristian finns en mindre entré i öster med samma utformning som övriga men med en enkeldörr med en spegel. Dörren omfattas av enkla oprofilerade lister. Entrén flankeras av enlufts fönster med sex rutor i var båge. Kordelen har en sluten östfasad med tre högt placerade fönster. I dessa sitter glasmålningar från 1952. Tidigare satt ett högt rektangulärt fönster med fjorton rutor i bågen omgivet av två lägre fönster med tio rutor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441300
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästernorrlands länÅnge
ALBY KYRKA
FasadmaterialExteriörbeskrivningTegelbyggnad, uppförd som gravkapell, med nordvästlig - sydostlig orientering, ritad 1933 av Nils Fürst. Den har avgjort inspirerats av Gunnar Asplunds skogskapell på Skogskyrkogården söder om Stockholm, uppfört 1920. Rektangulär plan med lägre sakristia i norr och vapenhus i sydost. Sakristian förlängd mot norr under sent 1980-tal. Spritputsad med krossad sten, svart målning på sockel, vit målning i övrigt, sadeltak klätt med svartmålad falsad skivplåt, över vapenhuset är taket mjukt karnissvängt, sak-ristian med valmat tak. Taket fortsätter så att även gavlarna klätts in med falsad plåt. Ursprung-ligen var det lagt med spån. Möjligen genomfördes bytet under 1970-talet. Djupt utkragande taksprång, undersida med laserade bräder. Långhuset med två små spröjsade tvålufts träfönster på var sida, kopplade, inåtgående, grå målning. De norra korfönstren med färgat dekorglas från 1996-97 på insidan. Separat entré till sakristian från öster, svartmålad gallerdurk. Enkeldörr i trä, klädd med rombformade masonitstycken, svart målning. Fönster mot väster lika långhus. Litet påbyggt hus för källarnedgång från 1997 strax intill sakristians entré mot öster. Lättväggar, slammad gräng. Sadeltak med svart falsad plåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444224
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länVårgårda
ALGUTSTORPS KYRKA
Nuvarande kategorierHistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 1850 togs nordväggens fönster upp. Följande år ommålades kyrkan. Interiör och inredning tycks ha vitmålats. Det är troligen vid detta tillfälle som predikstolen placerades över altaret istället för altaruppsatsen i barock. Som fot användes den medeltida dopfunten. Under dessa år gavs interiören således en viss nyklassicistisk prägel. 1910 genomfördes en stor renovering av kyrkan. Arkitekt var Ch. Lindholm. För målning och dekor svarade målarmästare M B Wallström, Lödöse. Kyrkorum och vapenhus försågs med nya golv. Väggarna bilades jämna och slätputsades. Ny trappa anordnades i vapenhuset. Predikstolen flyttades till nordväggen och altaruppsatsen ställdes åter upp ovanför altaret. Deras vita övermålning togs bort. Altaruppsatsen försågs med en ny färgsättning utan äldre förankring, vilket kritiserades vid inspektionen 1917. På predellan målades en kopia av da Vincis Nattvarden. Försvunna sidoornament nytillverkades. Predikstolen fick nytt underrede och trappa. I fyllningarna målades evangelisterna. En på väggen placerad tavla från 1800-talet flyttades med predikstolen och fick en inramning målad på väggen. Den nya läktaren gavs liksom predikstolstrappan en bröstning som med sina rundbågsfyllningar (med figurmålningar) och lövsågade dockor anspelade på såväl predikstolskorg som altarring. Även den nya öppna bänkinredningen fick gavlar i samma stil. Altaret nytillverkades. Den medeltida dopfunten togs åter i bruk. Korporten igenmurades och i dess smyg placerades en kamin med rökrör, en tämligen brandfarlig konstruktion. Innertaket kläddes med pärlspont. Den nya färgsättningen var ljust hållen. Väggarna kalkades vita med oljemålad bröstning. Taklisten målades brun med blomsterbård. Predikstol och läktare fick sitt ramverk målat i ljusgrönt med inslag av rött och blått. Altarringen försågs med gulduppläggningar på kanterna. Exteriört tycks torntakets spåntäckning ha ersatts av plåttäckning. Efter inspektionen ålades församlingen att bygga en riktig skorsten till kaminen, vilket skedde 1920. 1934 installerades åskledare. 1937 insattes innanfönster med antikglas. 1941 ombyggdes trappan i vapenhuset. 1950 restaurerades kyrkan i enlighet med ett program upprättat av arkitekt Axel Forssén. För konservatorsarbetena svarade Thorbjörn Engblad. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning efter ritningar av Elektroskandia. Kamin och skorsten revs och yttertaket reparerades. Fasadernas puts lagades och avfärgades. Vapenhusporten kläddes med ekpanel. Korporten återupptogs. Innertakets pärlspont togs bort. Takmålningen rengjordes och bättrades partiellt. Partiet över läktaren lämnades orört p.g.a. att det var alltför ombyggt. Taklistens sentida övermålningar togs bort. Bänkarna kortades och fick nya gavlar samt mot väggen en bröstning. Träfiberskivor sattes för baksidan av läktarbröstets balustrad. Den oljemålade putsen i sakristian höggs ned och ersattes av kalkad. Hela interiören ommålades i ny färgsättning. Inredningen ytornerades på lämpliga ytor. Golven fernissades och väggarna kalkades. 1951 färdigställdes en orgel av Nordfors & Co, Lidköping, med pneumatiskt verk. 1953 konserverades predikstolen av Thorbjörn Engblad. De sentida övermålningarna och dekoren togs bort. Den välbevarade äldre färgsättningen med akantusdekor togs fram. Även sentida listverk slopades. Trappskärmen fick ny över- och underliggare samt slutet bakstycke. Den äldre färgsättningen på altaruppsatsen togs fram. Överdelen till en drapering togs fram i taket och kompletterades på väggen bakom altaruppsatsen. Två år senare ersattes predellans Nattvardskopia av en ny kartusch. 1959 ombyggdes orgeln av Nordfors & Co, Lidköping. Det nya verket fick sju stämmor, varav tre var från det gamla. 1990 byggdes ett nytt orgelverk med fasad ritad av arkitekt Arne Nygård. I det nya verkets 14 stämmor ingick fyra från det gamla. I samband med bygget försågs läktaren med en ny trappa, vilket skulle ge mer utrymme åt kören. Läktarbänkar slopades.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443688
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVärmlands länStorfors
ALKVETTERNS HERRGÅRD
HistorikHistorikHerrgården, anlagd på terrasser, består av huvudbyggnad och tre flygelpar, varav ett är beläget på huvudbyggnadens baksida. Den nuvarande huvudbyggnaden uppförd åren 1804-09 av Johan Henrik Geijerstam, är en timrad tvåvåningsbyggnad med vitmålad brädpanel och skiffertäckt sadeltak. Den tidigare mangårdsbyggnaden var ett karolinskt envåningshus med säteritak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676196
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSödermanlands länNyköping
ALLA HELGONA KYRKA
Bebyggelse - byggnad21400000440901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440901Bebyggelse - byggnadNYKÖPING ÖSTER 1:16 - husnr 1ALLA HELGONA KYRKALän: Södermanland, Kommun: Nyköping, Landskap: Södermanland, Socken: Nyköping , Stift: Strängnäs stift, Församling: Nyköpings församlingNybyggnadsår: 1200 - 129917.01643158666524,58.75133473138554http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440901RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440901
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länAlvesta
ALVESTA STATIONSHUS
Bebyggelse - byggnadHistorikStationshuset i Alvesta byggt 1905 är ett exempel på en mycket välbevarad jugendbyggnad. Byggnaden knyter starkt an till för tiden rådande arkitekturideal och den kan ses som exempel på de mer särpräglat utformade stationsbyggnader, som började uppföras efter sekelskiftet år 1900, då man i högre grad lämnade typhusritningarna. Byggnaden har en välbevarad exteriör och delar av interiören - främst väntsalen - är också välbevarade. Det ritades av Folke Zettervall, som var chefsarkitekt vid SJ mellan 1895 och 1931. Byggnaden är uppförd i två våningar i tegel och puts med valmat tak och omväxlande jugendarkitektur. Byggnaden vilar på en delvis hög sockel av granit. Bottenvåningen har teglet synligt medan övervåningen är putsad och avfärgad i en ljus kulör. Fönsterpartierna har omväxlande storlek och form. Gemensamma drag är tättspröjsade fönsterbågar och välvda överdelar med omfattningar i tegel. Stationshuset rustades upp utvändigt 1991. Den ursprungliga gångbron över spåren med direkt anknytning till byggnadens övre väntsal togs då bort då den bedömdes komma i konflikt med de snabbare tågen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2003-05-21, Dnr 432-2406-03.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356713
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodBlekinge länKarlskrona
AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)
ByggnadsbeteckningHistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige från Riga. Under 1800-talet, när man insåg att det inte skulle vara möjligt att ersätta Ulrica Pia med den stenkyrka som man planerat, målades kyrkan gul för att se ut som en stenkyrka. Idag är Ulrica Pia rödmålad igen och renoverades invändigt 1985 och utvändigt 2001. Kungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling har kvar banden till de marina förbanden i staden. Församlingens kyrkklockor är upphängda i Klockstapeln vid Amiralitetstorget och sedan 1986 även i kyrkans lanterin. Klockstapeln var från början örlogsvarvets vällingklocka och en del av F.H. af Chapmans ambition att effektivisera arbetet genom att bland annat mäta arbetarnas tid. KÄLLA: Fortifikationsverket, http://www.fortv.se/
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698855
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länHeby
ANDERS OLSGÅRDEN
ByggnadsbeteckningHistorikAnders Olsgårdens mangårdsbyggnad är uppförd av timmer i två våningar och har fem fönsteraxlar samt brutet plåtklätt tak. Huvudfasaden pryds av en mindre frontespis. Huset är opanelat utom på nordfasaden, som är locklistpanelad, och rödfärgat. På södra skorstensstocken finns årtalet 1835. Förstugukvisten är av senare datum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689507
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästerbottens länUmeå
ANGÅRDEN
Bebyggelse - byggnadHistorikAngården är en ämbetsmannabostad från 1700-talets slut. Huvudbyggnaden uppfördes av lanträntmästare Per Forsell 1791. Till gården hörde då ett omfattande jordbruk. Senare kom Angården i prosten Olof Hambraeus´ ägo och kom därmed att fram till 1833 fungera som prästgård. En omfattande förändring av interiören genomfördes 1825. Vid en upprustning omkring 1840 fick huvudbyggnaden bl a sin yttre, nu gulmålade stående panel med sex blindfönster. Byggnaden är uppförd i en våning med oinredd vindsvåning under det stora mansardtaket. Vindsvåningens takstolskonstruktion är ett timmermansarbete av hög klass. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000673009
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖrebro länAskersund
ANNEXET
HistorikHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Vid rådhusets östra sida, längs Stöökagatan och Stora Bergsgatan, har uppförts ett sentida annex i två våningar. Det byggdes i början av 1970-talet sedan den gamla brandstationen som funnits på platsen rivits. Byggnaden har en stomme av tegel och fasader i gulbrun slätputs, pulpettaket är täckt med betongtegel. Fönstren är ospröjsade. Annexet är förbundet med rådhuset medelst en glasad entré. På gården finns en vacker liten plantering. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-14
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041280
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodHallands länVarberg
APELVIKSHÖJDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningHELHET- Apelvikshöjds kyrka och församlingshem har en planlösning enligt följande. Mot gården i norr ligger entrén med kyrktorg i öster och kapprum i väster samt mellanliggande korridor/hall. Från entré- och torgdelen i öster nås kontors- och förrådsutrymmen i nordöstra armen, kyrkorummet i öster - skilt från torget med vik-/skjutbara dörrar - sakristian i sydöstra armen och samlingssalen i mittpartiet mot söder. Från entré- och kapprumsdelen i väster nås köket i sydvästra armen, ett grupprum i sydvästra armen, toalettutrymmen, förråd och barngrupprummen i nordvästra armen. KYRKSAL- GOLV- Kalksten, rödbrunviolett kulör. Rektangulärt format. Förskjutna skarvar. Tunn fog i ljus, brungrå kulör. I mittgången ligger stenarna i Ö-V riktning och för övrigt ligger golvet i N-S riktning. Golvlist av trä, tunn, låg, platt. Täckmålad i vit kulör. VÄGG- Skivmaterial. Sprutmålat med tjock färg i stänkstruktur. Vit kulör. Rektangulära galler över varmluftsaggregat under fönsterpartierna och utefter väggarna, i västra väggen 8 st. Sydöstra hörnet i koret är brutet och har ett fönsterparti från golv till tak - se fönster. DÖRRAR- Fast entréparti med glasad entrédörr/pardörr i ljusblå kulör (Mdf- board med trälister kring glasrutorna AS 2 SUNEX). Handtag av mässing. Glasindelning med kantställda fyrkanter och överljus i vit kulör med kryss- och mittspröjs. 2 st glasade vikväggs-/dörrpartier i dito ljusblå kulör på ömse sidor av entrédörrspartiet, bestående av 7 st vikbara partier/sida. Överljus ovan vikväggspartiet i form av 2 st fasta rutor i vit kulör på ömse sidor om entrépartiet. 1 st trefyllnadsdörr täckmålad i blå kulör, höger hängd. Till sakristia i sydvästra hörnet. Foder av trä, släta, platta, tunna. Vit kulör. 1 st glasad ytterdörr. treglas, isolerglas. Med mittspröjs och diagonalställda spröjs, 4 st triangelformade rutor. Tröskel av ek. Foder av trä, släta, platta, tunna. Vit kulör. FÖNSTER- Samtliga fönsterbågar har treglas, isolerglas med trä inåt och breda, släta, hyvlade foderbrädor. 1 st fönsterparti med 6 rutor bestående av mittpost samt två horisontella, oprofilerade spröjs/poster. De två översta rutorna följer takets lutning i överkant. Fönstret sitter i korets brutna gavel mot sydost. 1 st rundfönster med krysspröjs i västra gavelspetsen (sammansatt av 2 st rundfönsterhalvor med mittpost samt 3 st rutor/halva. Genomgående, oprofilerad, rak spröjs). TAK- Rummets tak är slätt och öppet till nock. Skivmaterial, täckmålat i vit kulör. En schablon i form av blå trianglar som bildar en 8-uddig stjärna med strålar, är målad runt ett taklampsfäste, i nock, ovan mittgången. KYRKTORG/ ENTRÈHALL- GOLV- Lika kyrksal, dock ingen mittgång. Golvlist: Lika kyrksal. VÄGG- Skivmaterial samt glasfiberväv. Rutig struktur. Vit plastfärg. Vikvägg mot Ö - se kyrksal. Glaspartier från golv till tak med isolerglas, vita, mot gårdsplan i N-NV. 2 rutor på höjd/parti. Vägg mot sakristia i söder: glasparti med vikbar vägg i i fem sektioner, inkl gångdörr, av mdf i blå kulör och med överljus med vita foder. DÖRRAR- 1 st glasad pardörr av mdf-board, i blå kulör med en slät spegelfyllning i nedre partiet. Mässingshandtag. TAK- Skivmaterial. Ljudabsorbenter vinklade i takets övergång från hallparti till samlingsrum m.m. VINDFÅNG- GOLV- Kalksten. Kokosmatta innanför ingång. VÄGG- Skivmaterial. Glasfiberväv med rutig struktur. Vit kulör. DÖRRAR- 2 st pardörrar; 1 st pardörr som portal och 1 st pardörr till hall med isolerglas och diagonalställda spröjs. FÖNSTER- Glasade sidopartier på ömse sidor av entrédörr. TAK- Lika vägg. Välvd takform mot lunett. ÖVRIGT- Lösa stolar, 2 st soffor, 1 st kyrkbänk, 1 st psalmbokshylla på hjul. SAKRISTIA- GOLV- Trä. Lamellparkett. Ek. Ljust, klarlackat. Golvlist: Lika kyrksal. VÄGG- Skivmaterial. Glasfiberväv lika kyrktorg, vit kulör. DÖRRAR- Glasat dörrparti mot kyrktorg- se kyrktorg. 1 st blå trefyllnadsdörr till textilförvaring m.m./passage till kyrksal. I SÖ hörnet. FÖNSTER- 3 st fönsterpartier med korsspröjs och isolerglas. Med 4 st rutor/parti mot SO och S. 1 st kvartsformat rundfönster med diagonalställd spröjs mot S. TAK- Lika kyrktorg. ÖVRIGT- 1 st duett fabrikat Atlas, delvis inbyggd i östra väggen. 1 st skrivbord, 3 st stolar, stålblått tyg, 1 st soffa, stålblått tyg, 1 st blå, vävd ullmatta, 1 st hylla. SAMLINGSSAL- Åttasidigt rum i byggnadens mittparti mot söder. GOLV- Trä. Lamellparkett i oljad ek. Golvlist: Trä lika sakristia. VÄGG- Skivmaterial. Glasfiberväv, rutig struktur, vit kulör. DÖRRAR- 1 st glasad pardörr mot SO, (1 st pardörr till hall - se kyrktorg), 1 st 3-fyllndsdörr, blå, till kök i V. Släta vita foder. FÖNSTER- 1 st fönsterparti med korspost mot SO, 1 st Fönsterparti med 3 st korspostfönster mot S, 2 st fönsterpartier med 2 st korspostfönster mot SO (med öppningbar luft i högra hörnet). TAK- Åttasidigt tak - tältformat. Skivmaterial med ljudabsorbenter - vita. ÖVRIGT- Vitlackerade stolar med rosa-rött tyg. Soffor med dynor, tyg liknande Josef Frank- mönster.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581818
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodGävleborgs länLjusdal
ARBETARBOSTAD
HistorikHistorikEfter något år sysselsatte Nors ångsåg tolv arbetare. Omkring år 1901 kunde en del av dessa få bostad i en nybyggd arbetarkasern med fyra lägenheter om ett rum och kök, strax norr om såghuset. Kasernen byggdes i två våningar med ett utskjutande trapphus, som försågs med förstukvist omkring år 1930. Till arbetarbostaden hör ett uthus med förråd, vedbodar och sovplatser för sommarbruk, samt en byggnad rymmande stall, smedja och kolbod. Dessa är förmodligen samtida med bostadshuset. Samtliga byggnader är uppförda i regelkonstruktion med liggande fasspontpanel. Byggnaderna är ytterst välbevarade, även interiört. Källa:Beslut om byggnadsminne 1993
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007010
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodNorrbottens länArjeplog
Arjeplogs kyrka (Sofia Magdalena kyrka)
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningKyrkorummet är helt öppet men erbjuder ändå, genom växlande rumshöjder, fönstersättning och pelare, små rum i det stora. Korshörnens små utbyggnader har en skala och fönstersättning som minner om burspråk. Efter ombyggnaden 1899, då korsarmarnas väggar skars av för de små utbyggnaderna, bärs korsmittens valv upp av fyra kraftiga runda pelare. Över korsmitt och vardera korsarmen spänner blåmålade kupolvalv som är neddragna i hörnen. Kvartsvalven över hörnens utbyggnader kantas av textband. Koret i västra korsarmen ligger ett steg över långhuset och hela kyrkan har ett fernissat trägolv medan tak och väggar är klädda med liggande panel av pärlspontade bräder. Fönstren är infattade i kraftiga, utsirade ramverk som även innesluter bröstningen, där panelen lagts i rombiskt mönster. Korets väggar har en rikare utsmyckning med rombiska fält, arkadfriser och målade akantusfriser. Vid en restaurering kring 1970 fick kyrkorummet och inredningen sin nuvarande färgsättning och sakristian byggdes till. Kyrkans stora malmkronor kompletterades med de för arkitekten, Bertil Franklin, karaktäristiska låga mässingsarmaturerna. Altartavlan som föreställer nattvarden har nyklassicistisk aedicula och kartusch i rokoko. Den femkantiga altarrundeln har genombrutet arkadmotiv och direkt framför altarrundeln ligger tre gravhällar av fjällskiffer, daterade 1647-1651, till minne av prästens och gruvfogdens barn. Den ståliga predikstolen som står mot korsmittens pelare, är en kopia av Pite stads predikstol, skuren av Jonas Blank när kyrkan byggdes på1760-talet. Dopfunten i trä från samma tid byggdes om vid sekelskiftets omgestaltning av kyrkan, och har stor cuppa på svängd fot. Det gamla korskrankets genombrutna krön av akantusslingor har monterats på bänkskärmarna närmast koret. Kyrkbänkarna är öppna s.k. bönhusbänkar, målade i brunrött med utsirade, gröna gavlar. Kyrkan har läktare i norra och östra korsarmarna, läktarbarriärerna tar upp samma arkadmotiv som följer korets taklist och som syns i altarringen. En psalmtavla är infattad i den norra läktarbarriären. Orgeln har en helt modern, återhållen fasad. Rummet har väl anpassade, sentida tillägg i form av ambo samt bokhyllor och sittgrupp vid kyrktorget.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441916
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länVellinge
ARRIE KYRKA
Nuvarande kategorierInteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan. Vapenhuset är möblerat med äldre bänk, bord för broschyrer och ursprungliga klädhängare med järnkrokar på bräda på väggen. En oljemålning på väggen visar den gamla kyrkan, skolorna och prästgården. En ekådrad pardörr av ramverk och fyllningar leder till kyrkan. Kyrkorummet består av ett enskeppigt långhus och ett upphöjt smalare kor i öster och en orgelläktare i väster. Slutna ekådrade bänkar med trappgavlar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggen och står även under orgelläktaren. Långhuset är välvt med tre stycken spetsbågiga vita kryssvalv. Ribborna med kvadratiskt snitt vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl med dekorativt mönster. I taket hänger två kristallkronor och på väggarna hänger mässingslampetter. De höga smala fönstren sitter högt. Fönsterbänkarna sluttar kraftigt. Väggarna är målade med imiterade kvaderstenar i olika gråbeige toner med vit fog. Golvet är belagt med cementmosaikplattor i svart och beige med diagonalt mönster. Längs bänkarna går en bård med löpande hund. Under bänkkvarteren ligger lackat furugolv. Predikstolen och ett digitalpiano står i sydöst. Dopfunt och dopaltare med pietà-skulptur står i nordöst. Triumfbågen mellan långhus och kor är spetsbågig. Koret är upphöjt två steg av kalksten. I koret ligger plattor av mönsterlagd cementmosaik i svart och grått och med bård längs kanterna. Koret är välvt med ett kryssvalv lika de i långhuset fast lägre. Koret upptas av altaruppsatsen innanför altarringen samt en ljusbärare och några stolar. Altaruppsatsen är hopbyggd med altarskranket med två infällda dörrar mot sakristian. Skranket av ramverk och profilerade fyllningar har i ovankant en diamantbård och krennelering. Innanför altarringen ligger brädgolv täckt av en matta. Den lilla smala sakristian finns bakom altaruppsatsen. Textil- och värdeskåp inryms i sakristian. Golvet är belagt med utbytt lackat furugolv. Orgelläktaren med genombrutet räcke av ekådringsmålat trä bärs av fyra pelare med kapitäl och baser. Under läktaren hänger på väggen målningarna från 1700-talet tillhörande läktaren i den gamla kyrkan. Tornets övre våningar nås från vapenhuset via en trappa. En lucka i taket på andra våningen leder till klockvåningen på tredje våningen med brädgolv, putsade vitmålade väggar och bjälklag av fur i taket. Klockbocken är av återanvänt kraftigt ekvirke med flera tidigare urtag. En stållucka leder ut till kyrkvinden. Takstolen av bilad furu består av sparrar, hanband, tassar och stödben på dubbla remstycken samt saxsparrar på cirka varannan takstol. Valven är isolerade med mineralull. Inredning och inventarier Altaret av ekådrat trä från 1890 är ritat av arkitekt Salomon Sörensen. En tjock skiva vilar i framkant på två pelare med tärningskapitäl och räfflade pilastrar i bakkant. Dopaltare av målad spånskiva och dekorerat av tidigare prästen Ernst Frostin. Altaruppsatsen av ekådrat trä från 1890 är ritad av arkitekt Salomon Sörensen. En hög trappgavel i mitten omger en spetsbågig grön nisch. Framför nischen står en kopia av Thorvaldsens Jesus. Originalet finns i Vor Frue kirke i Köpenhamn. Kopian är av metall målad i terracottafärg. Den högre trappgaveln omges av två lägre partier med fyllningar med dekorering av tre och fyrpass och i ovankant krennelering. Altarringen av ekådrat trä från 1890 är ritad av arkitekt Salomon Sörensen. Räcket består av tre raka sidor med räfflade fyrsidiga pelare i hörnen. Mellan pelarna finns kolonetter med tärningskapitäl. Tidigare fanns två grindar men nu istället två öppningar. Knä- och handfall är klädda med röd sammet. Dopfunten med baldakin är av rikt skulpterad ek från omkring 1600. Överflyttad från den gamla kyrkan. Den åttkantiga cuppan bärs av karyatider. Två av de åtta karyatiderna saknas. Färgen på dopfunten togs bort och gjordes trären vid flytten till den nya kyrkan. Cuppans sidor har reliefer med kvinnofigurer. Funten står på en senare gjord fotplatta. Predikstolen av rikt snidad ek är från 1600-talet. Den tidigare målade predikstolen gjordes trären vid flytten från den gamla kyrkan till den nya. Korgens sidor avbildar apostlarna med sina attribut. Hörnen markeras av snidade mans- och kvinnofigurer. Trappa, fot och baldakin är förmodligen från 1890. Bänkinredningen är sluten av ekådrat trä från 1890 och ritad av arkitekt Salomon Sörensen. Gavlarna avslutas med trappstegsgavlar och är dekorerade med trepass. Dörrar och gavlar har samma profilerade fyllningar som skra
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548890
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästmanlands länSkinnskatteberg
AVTRÄDE
Bebyggelse - byggnad21420000016538http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016538Bebyggelse - byggnadSKINNSKATTEBERG KARMANSBO 1:56 - husnr 4AVTRÄDELän: Västmanland, Kommun: Skinnskatteberg, Landskap: Västmanland, Socken: Hed , Stift: Västerås stift, Församling: Skinnskatteberg med Hed och Gunnilbo församlingNybyggnadsår: 1870 - 189915.751122942375325,59.695102850961945http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000016538http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000016538http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000016538RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016538
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostStockholms länStockholm
_
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningBeskrivningen gäller fasaderna mot Blasieholmstorg och Utrikesministerhotellet. SOCKEL- slät omålad betong. FASAD- fasaden är helt uppbyggd kring burspråksfönster. I de två undre våningarna mot torget är burspråken indragna innanför fasadliv medan de däröver kragar ut. Burspråken är femsidiga med en fönstersättning där de två mittersta bågarna är högre och har lägre bröstningar. I burspråkens överkant partier av slät omålad betong, likaså i ett våningsskiljande band mellan de två översta våningarna. Ställningar av aluminium för markiser eller jalusier på torgfasad och takkupor. TAK- Taktäckning av svart skivtäckt plåt. 3 takkupor mot torget där den mittersta kupan är smalare och har ett fyrluftsfönster medan de två flankerande har åttaluftsfönster. Taklisten av betong fortsätter in några meter på gaveln. ENTRÉER/DÖRRAR- ingen entré mot torget, angöring görs via gallerian som nås från Blasieholmstorg 14. Glasade rostfria teleskopdörrar i glasparti. FÖNSTER- mot torget av ek, mot gården med utsida av beigerosa aluminium. Ospröjsade bågar. På våning 4 tr mot torget ett ovalt stående tvåluftsfönster och i gavelröstet ett åttkantigt fönster med diagonalt svart järngaller. GALLERIAFASAD- bottenvåning med liggande spontad omålad furupanel. Däröver tre våningar en typ av smala loftgångar i grönmålad betong som är upphängda i ett pelarsystem av gråmålad betong. Utfackningsväggar av glasat furu med skjutdörrar. Den översta våningen är indragen. GALLERIATAK- brutet tak i fackverkskonstruktion av vitlackerat stål med klarglas. FÖRÄNDRINGAR- inga konstaterade.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000309714
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostVästra Götalands länDals-Ed
"99:an"
FasadmaterialHistorikByggnaden på fastigheten är en större trävilla i schweitzerstil uppförd 1899. Här har en rad olika verksamheter hysts genom tiderna, bland annat post, bank, bensinstation, taxistation och skrädderi. Idag är bottenvåningen inredd som restaurang. Byggnaden är mycket typisk för 1890-talets överdådigt dekorerade villaarkitektur, och pryds stilenligt av dekorsågade vindskivor, listverk och fönsteromfattningar. Åt öster vetter en monumental glasveranda i två våningar, och ytterligare en glasveranda är placerad in mot gården. Fasaderna är nedtill klädda med liggande fasspont, och upptill stående, även detta ett tidstypiskt drag. Ett antal fönster har dock ersatts, och den norra fasaden präglas av de förändringar som företogs när byggnaden användes som bensinstation. I övrigt är den exteriört i stort sett i original sedan byggnadstiden (med avseende på panel, snickeridetaljer, verandor och taktäckning), och det kulturhistoriska värdet är högt. Värdet skulle stiga ytterligare om den ursprungliga färgsättningen kunde återställas.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016754
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn
"Backstugan"
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningByggnaden har en hög stenfot, fogad med cement. Fönstren och dörren är ej ursprungliga. Panelens locklist har en hyvlad profil.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436807
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostVästra Götalands länDals-Ed
"Bracka"
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningLångsträckt byggnad med vackra fönstersnickerier med hålmönster som bildar blommor upptill och profilerade sidosycken. Byggnaden är faluröd utom på norra långsidans östra del där den är gulmålad. Mot öster vetter en glasveranda med spetsigt tak över dörren och fönsterrutor med rundande ovansidor. Mitt på den västra långsidan är också en veranda.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000642704
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostVästra Götalands länFalköping
"ELEKTRISKE BAGARNS HUS"
TaktäckningsmaterialAntal våningarVind - Inredd, 01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694692
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostVästra Götalands länMellerud
"Glashyttan"
Antal våningarAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050000
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostVästmanlands länArboga
"Gottis"
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000186731
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostGotlands länGotland
"LILLHUSET"
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikNorr om manbyggnaden ligger "lillhuset". Det har ingång från gården till avträdet och från baksidan till ett förvaringsrum. Det har tillkommit mellan 1865 och 1888. KÄLLA: Länsmuseet på Gotlands hemsida, 2006-02-09, http://www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/manbyggningen.htm
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690952
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostKalmar länOskarshamn
"Museistugan"
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningStenfot av natursten, tunnt putsad med kalkbruk med senare cementlagningar. Äldre panel med rundad locklist. Fönstren är gamla med profilerade foder. Ny ockrafärgad ytterdörr med trappsten av bearbetad kalksten framför. Nya fabrikstillverkade hängrännor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000436804
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostVästra Götalands länDals-Ed
"Nerigården"
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000641623
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostVästra Götalands länFalköping
"NYA VILLAN" kurortshotellet
Historiska/ursprungliga kategorierHistorik"Nya Villan" stod färdig 1902, invigdes 1903. Huset byggdes för att besvara den ökande efterfrågan på gästrum som rådde vid sekelskiftet. Förutom 33 bostadsrum och sällskapslokaler inrymdes ett postkontor i huset. När huset tillbyggdes 1906 genomfördes också en ombyggnad av Nya Villan efter ritningar av Rudolf Steen. Balkongerna på 3:e våningen byggdes till under 1920-talet, med anledning av den nye överläkaren Karl Frumeries ordination av två timmars vila på kurortsbalkongen, även om det rådde stark kyla. KÄLLOR: Ulla Andersson, Eyvor Hedberg & Ulla Nordmark, "Mössebergsparken, minnen från en kurort" Falköping 1979. Ulla Nordmark, "Mössebergs kurort, hälsokälla med historia", Mössebergs kurort 2004.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696473
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT